Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gance, Abel - Gand - Ganda - Gandak - Gandamak - Gandavensis - Gandhara - Gandharva - Gandhi, Mohandas Karamchand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAND
sin första film. Hans första mera betydande film
var dock ”J’accuse” (1919), en stor film mot
kriget, fylld av en stark känsla och ett äkta
patos och mycket uppmärksammad på sin tid.
Sedan följde bl.a. ”Hjulet” (1921) och
”Napoleon” (1924—28), två väldiga filmer till omfång
och kostnader men imponerande och på den tiden
märkliga genom sin bildkraft och starka
bildfantasi. Efter några år av likgiltiga filmer
fullbordade G. 1936 Beethoven-filmen ”En odödlig
kärlek” med Harry Baur i huvudrollen och
skapade därmed en av de första verkliga musikfilmer,
som över huvud gjorts. Bland G:s filmer
märkas i övrigt ”Jag anklagar” (ljudfilm, 1937),
”Louise” (1939), den senare en filmatisering av G.
Char-pentiers opera, ”Kärlekens melodi” (1939), ”La
Vénus aveugle” (1941) och ”Paradis perdu”
(1944). I flera av sina filmer har G. själv
medverkat som skådespelare i större el. mindre
roller. I anslutning till avantgarde-rörelsen har han
dessutom utg. olika arbeten i filmteori. [G.Wr]B.Hgn.
Gand [gao], franska namnet på Gent.
Ganda, folk (= baganda) och språk (även
kallat luganda) i Uganda.
Ganda’k, två vänsterbifloder till Ganges, båda
kommande från Himalaya inom Nepal och
flytande genom Bihar. Stora G. är c:a 600 km lång
och mynnar i Ganges vid Patna; Gamla (B u
r-h i) G. är c:a 400 km och mynnar något längre
ned vid Monghyr. Båda kunna trafikeras med
mindre båtar.
Gandamak’, ort i Afghanistan, 75 km ö. om
Ka-bul (jfr Afghanistan, sp. 252).
Gandave’nsis, -e, artnamn på växter, beskrivna
från Gent.
Gandha’ra, fornindisk beteckning för ett landskap
i nordvästligaste Indien, vilket närmast omfattade
slättbygden kring nedre loppet av Kabulfloden
och dess sammanflöde med Indus. G. har gett
sitt namn åt en egenartad riktning inom den
indiska konsten, som hade sitt huvudsäte i G. Denna
konst är buddistisk och visar en stark påverkan
av den hellenistiska konsten; stildetaljerna äro i
det hela hellenistiska, det konstnärliga
helhetsinnehållet utpräglat indiskt. — Litt.: A. Foucher,
”L’art gréco-bouddhique du G.” (2 bd, 1905—22);
A. v. Le Coq, ”Die buddhistische Spätantike in
Mittelasien”, 1 (1922). C.F.
Gandhar’va, ind. myt., urspr. i den vediska
religionen ett gudomligt väsen, som intager en
egendomlig ställning som sidoordnat el. överordnat de
egentliga gudarna och är upphov till det första
människoparet, Yama och Y a m i; spec. står
det i nära förbindelse med det kvinnliga könslivet.
Senare en klass gudomliga väsen, manliga
motsvarigheter till apsaraserna, som dels fylla
rollen av ett slags himmelska musikanter och
sångare, dels utgöra ett slags med magiska krafter
utrustade naturväsen av mera obestämd karaktär.
Den tidigare sammanställningen av g. med de
grekiska kentaurerna saknar bärande grunder. C.F.
Gandhi, Mohandas Karamchand,
indisk folkledare (1869—1948). G. föddes i
Por-bandar i Kathiawar, där hans fader var minister.
Familjen tillhörde köpmannakasten (bania) och
var hängiven jainismen, den hinduiska
trosrikt-ning, som särsk. hyllar ahimsa (”icke-skadegö-
relse”). Efter
juridiska studier i London
blev G. 1891
praktiserande advokat i
Indien. 1893 reste han
till Sydafrika för att
föra en process, vann
stor framgång och
bosatte sig i detta
land. Under
boerkriget 1899—1902 ledde
han utrustandet av en
fältambulans med
frivillig personal, över
huvud taget blev han
tidigt varmt intresserad av humanitär och
social verksamhet; efter några år avbröt han sin
lukrativa juristkarriär och ägnade sig åt att
hjälpa de i Sydafrika invandrade indierna, som
levde under svåra förhållanden. G. hade
redan under studietiden tagit djupt intryck av
Tolstoj och även av Ruskin. Han var fast
rotad i hinduisk religiositet men var även väl
förtrogen med andra religioner och beundrade de
fundamentala kristna idealen. I kampen för de
indiska immigranternas sak mognade hos honom
vissa principer, som kommo att vägleda honom
hela hans liv. De koncentrerades i begreppet
satyagraha-, det innebär ”icke-våld” men djupare
sett något mera än ”passivt motstånd” och trots
mot orättvisa lagar. G. ville, att de svaga och
förtryckta skulle, utan hat och begär att skada,
motsätta sig de starka och vädja till deras
samvete. Han begärde av sina anhängare, att de
skulle gå ut och offra sig för sanningen.
Satyagraha förutsatte en brinnande tro på
kärlekens och barmhärtighetens makt och på
sanningens slutliga seger. G. anknöt även till den
gamla, för indiskt tanke- och känsloliv
betecknande föreställningen, att en förfördelad part kan
genom självpålagt lidande i grunden säkrare
övervinna sin fiende än genom mot honom
riktat fysiskt motstånd. G. framtvingade
lagändringar till indiernas förmån, och sedan han hade
uppnått en överenskommelse med Smuts, ansåg
han sin uppgift i Sydafrika genomförd. Han tog
vägen hem till Indien över England och anlände
till London ett par dagar före krigsutbrottet
1914. Mot brittiska imperiet var G. ännu vid
denna tid icke upprorisk. Med hjälp av indiska
studerande organiserade han en ambulanskår i
brittisk tjänst. Hans insatser i Sydafrika hade
redan gjort hans namn berömt i Indien. Dit
återkom han vid årsskiftet 1914/15, och 1916
grundade han i Ahmadabad en klosterliknande
anstalt för religiös, etisk och social fostran,
kallad Satyagrah Ashram. Den blev en plantskola
för hans idéer och var länge hans högkvarter.
Vid antagandet av de stränga, mot indiska
revolutionärer riktade s.k. Rowlatt acts (se Indien,
historia) framträdde G. 1919 som motståndare
till det brittiska väldet. Han inledde en ny
Sa-tyagraha-rörelse och uppmanade till ohörsamhet
mot myndigheterna. Efter braminen Tilaks död
följ, år trädde G. i spetsen för den hinduiska
nationalismen och sökte även vinna
muhammedanernas stöd genom förbund med den s.k. kali-
— 255 —
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
