Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garibaldi, Giuseppe - Garibaldihymnen - Gariboldi, Italo - Gariep - Garigliano - Garisim, Garizim - Garkoppar - Garland, Hamlin - de Garlandia, Johannes - Garm (mytologi) - Garm (tidning) - Garmann, Fredrik - Garmisch-Partenkirchen - Garn - -garn - Garndocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARIBALDIHYMNEN
ket sällsynta mått. — ”Memorie autobiographiche”
(senaste uppl. 1932). — Litt.: G. M. Trevelyan, ”G:s
defence of the Roman republic” (1907), ”G. and the
Thousand” (1909), ”G. and the making of Italy”
(1911); S. Wikberg, ”G., frihetskämpe och
folkhjälte” (1939). [G.BghlB.
Garibaldihymnen, ”Si scopran le tombe...”, en i
Syditalien (främst Sicilien) använd nationalhymn
med text av L. Mercantini (d. 1873) och tonsatt
1858 av A. Olivieri (1830—67).
Gariboldi [-ål’-], I t a 1 o, italiensk militär (f.
1879), armégeneral 1942. G. förde befälet över en
division på sydfronten i Etiopien 1935—36, var
stabschef åt Graziani 1939—41 samt blev efter
denne i mars 1941 generalguvernör över Tripolis
och överbefälhavare över de italienska
stridskrafterna i Nordafrika. G. var senare chef för en
italiensk armé vid Don under och efter striderna vid
Stalingrad; han arresterades av tyskarna efter
Italiens kapitulation 8/s 1943 samt fritogs 1945
av de allierade. S.E.B.
Gariep, hottentottska namnet på Orange River*.
Garigliano [garilJa’nå], namn på floden Liri* i
dess nedre lopp.
Garisi’m, G a r i z i m, berg i Palestina, se
Ge-rissim.
Garkoppar, oxidhaltig mellanprodukt vid
framställning av koppar.
Garland [ga’land], H a m 1 i n, amerikansk
författare (1860—1940), gjorde sin främsta insats med
en rad realistiska berättelser, som framför allt
skildra farmarnas hårda liv i Mellersta Västern.
Bland G:s arbeten märkas ”Main-travelled roads”
(1891), ”Prairie folks” (1892), ”The eagle’s heart”
(1900; sv. övers. 1920), ”A son of the middle
border” (1917), ”A daughter of the middle border”
(1921), ”Trail-makers of the middle border” (1926)
och ”Back-trailers of the middle border” (1928),
fyra delvis självbiografiska skildringar av
amerikanskt pionjärliv i realistisk anda, följda av
ytterligare tre självbiografiska böcker, ”Roadside
mee-tings” (1930), ”Companions on the trail” (1931)
och ”My friendly contemporaries” (1932), där G.
berättar om personer han lärt känna under sin
litterära bana. E.
de Garlan’dia, Johannes, namn på två
engelska musikteoretiker, den äldre verksam under
1200-talet, den yngre under 1300-talet, båda tillhö
rande den viktiga grupp engelska musikteoretiker,
som bana väg för den betydande engelska
tonsät-tarskolan vid 1400-talets början (jfr Dunstable).
Av den äldre G. är bevarad en traktat om
mensu-ralmusik, av den yngre en om ”kontrapunkt” (båda
utg. av Coussemaker).
Garm, nord, myt., en underjordshund, som enl.
Voluspa med sitt tjut bebådar världens undergång,
Ragnarök, och enl. Snorres Edda då kommer lös
från sina bojor, varvid han och Tyr döda varandra.
Jfr Fenrer.
Garm, finlandssvensk skämttidning, utkommer
sedan 1924. I G. intar den politiska satiren ett
stort rum. Under 2:a världskriget spelade G. en
viss roll som ett organ för de nordiskt
orienterade kretsarna och för kritiken av Finlands
nära samgående med Tyskland.
Garmann, Fredrik Torp, norsk skådespelare
(1850—1907), var 1876—89 anställd vid Bergens
nationella scen och från 1889 vid Kristiania teater
(sedan 1899 Nationalteatret). G. var en sällsynt
fantasifull, intressant och originell men
oberäknelig skådespelare. Till hans bästa skapelser
räknas Hermann von Bremen i ”Den politiske
kann-stöparen”, doktor Stockmann i ”En folkfiende”,
Daniel Heire i ”De ungas förbund” och Tygesen
i ”Geografi och kärlek”.
GaPmisch-PaUtenkirchen [-kirxan], kurort och
vintersportplats i bayerska alperna, Tyskland,
nära österrikiska gränsen, vid järnvägen München
—Innsbruck och vid foten av Zugspitze 720
m ö.h.; 19,096 inv. (1939). Här höllos
Olympiska vinterspelen 1936. Anläggningarna för
vinteridrott, vilka då utbyggdes, bestå av två
skidbackar, varav den större möjliggör hopp på
över 80 m, två isbanor (den ena konstfrusen) samt
en bobsleighbana.
Garn. 1) Gemensamt namn på alla för vävnad,
stickning, virkning, broderi m.m. färdigspunna
textila råämnen (ull, bomull, jute, hampa, silke,
konst-silke m.m.) Efter spinningen* kan g. få sitta kvar
på den hylsa, varpå det spolats, och användas direkt
för vävnad, el. också avhasplas g. till härvor på
en haspel av för varje garnsort bestämd omkrets
(olika i olika länder), med registreringsverk för
varvantalet. Ett visst antal varv g. på haspeln —
en hank — ombindes med tråd; varje härva
innehåller vissa hankar. Sedan härvan tagits av
haspeln, snos den löst och packas i bestämt antal
samman till en bunt, som pressas hårt. Somligt,
särsk. brodergarn, uppnystas till garndockor*
el. till nystan. — G. har en mängd olika
sorte-ringsgrunder alltefter sort (ämne) och grovlek;
intet gemensamt system har kommit i bruk för alla
länder trots upprepade försök inom textilindustrien
att här bringa reda. Jfr Tråd och Garnmått. I.
2) Sjöv. Kabelgarn, grov hamptråd, spinnes
av olika finlekar. Av det grövsta, som väger c:a
1,7 kg pr 300 m, tillverkas svårare trossar och
kablar; av det finare, som väger c:a 1,2 kg pr
300 m, slås smäckrare trossar, märling, hysing,
linor etc. Ännu finare g., spunnet av den finast
häcklade hampan, kallas, om det är otjärat,
segelgarn och, om det är tjärat, tagelgarn samt
nyttjas till segelsömnad, tagling av smäckrare
tåg-virkesändar m.m. Sjömansgarn el. lårding
sammanslås av två el. tre, stundom upp till fem
kabelgarn (2—5-strängat); det förfärdigas ofta
ombord av gammalt uppslaget tågvirke och begagnas
till klädsel, najning, mattor m.m. Se vidare
Tågvirke. H.Å.
3) Ang. g. i betydelserna fisknät och material
för tillverkning av sådana se Fiskredskap.
-garn, språkv., i ortnamn (Tullgarn o.s.v.)
sannolikt samma ord som subst. garn i en överförd bet.:
”långt och smalt vattendrag”. Namn av typen
Högarn innehålla ofta icke -garn utan -arin, -arn*.
Garndocka. Finare garn av merceriserad
bomull, silke, konstsilke och lin, som är avsett till
broderier och försäljes i mindre partier, hasplas ej till
härvor (se Garn) utan fördelas i mindre s.k.
dockor av viss garnmängd, varierande vid olika
länders fabriker. I varje g. vikes den upphasplade
garnmängden vanl. fyrdubbel och omknytes ofta
med ändarna av garnet självt samt etiketteras
efter sort och nummer.
— 287 —
— 288 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
