Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garnett, 3. David - Garnett, Porter - Garney, Johan Carl - Garnfärgade tyger - Garnier, Robert - Garnier, Charles - Garnier, Francis - Garnier, Tony - Garnier frères - Garnierit, numeit, noumeait - Garning - Garnison - Garnisons-församling, -pastor - Garnisonsregementet i Malmö - Garnisonssjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARNETT
med Fr. Birrell en bokhandel i Soho, London,
samt var 1923—32 litterär rådgivare i Nonesuch
Press. Han debuterade som förf. 1919 och gjorde
lycka med romanerna ”Lady into fox” (1922; sv.
övers. ”Kvinnan som förvandlades till räv”,
1924) och ”A man in the Zoo” (1924). Av G:s
övriga romaner kunna nämnas ”The grasshoppers
come" (1931), ”Pocahontas or the nonpareil of
Virginia” (1933; sv. övers. 1934) och
”Beany-Eye” (1935). G. är en fint kultiverad skribent,
han framför gärna sin kritik av samtida onatur
och hyckleri i virtuost genomförda fantastiska
berättelser. Han har som regelbunden
medarbetare i ”New Statesman” gjort sig känd som en
av Englands ledande kritiker. ”War in the air”
(1941; sv. övers. 1942) är en studie över det
engelska flygkriget under början av 2:a världskriget,
då han själv var anställd i stridsflyget. — Litt.: W.
de Geer, ”Sex nutida engelska romanförfattare”
(193O. E-
Garnett [ga’nit], P o r t e r, amerikansk
skriftställare och boktryckare (f. 1871), har gjort stora
insatser inom den amerikanska bokkonsten
genom sin verksamhet vid Laboratory Press i
Pittsburgh (sedan 1923).
Garney [-nai], Johan Carl, metallurg (1740
—1808), inskrevs i Bergskollegium och ägnade sig
åt järnhanteringen, blev 1769 övermasmästare och
1790 dir. för tackjärnsblåsningen i riket; 1791
utgav han ”Handledning uti svenska masmästeriet”,
en ansedd lärobok, använd ända till mitten av
1800-talet.
Garnfärgade tyger vävas av redan färgat garn,
i mots. till styckefärgade tyger, som färgas
efter vävningen. Vissa ylletyger vävas av ull, som
färgas redan före spinningen, ullfärgade tyger.
Garnier [-njez], Robert, fransk dramatiker
(1534—90). G., som noga följde antika mönster,
har skrivit 7 tragedier (1568—83) och en
tragi-komedi, ”Bradamante” (1582), med ämne ur
Arios-tos ”Rasande Roland”. Av hans tragedier är
”Sé-décie ou les juives” den yppersta och karakteristisk
för G:s maner: ett enkelt händelseförlopp och en
svulstig deklamation. ”CEuvres complètes”
utgå-vos av L. Pinvert 1923. — Litt.: H. Chardon,
”R. G.” (1905).
Garnier
nje’j, Jean Louis Charles, fransk
arkitekt (1825—98), en av Frankrikes mest [-berömda byggnadskonstnärer under förra seklet; hans
förnämsta verk äro operahuset i Paris (1861-—74)
samt observatoriet i Nizza. G. hade gjort
grundliga klassiska studier och offentliggjorde några
arbeten om grekisk konst. Han utgav även
skrifter om sina egna byggnadsverk.
Garnier
nje’J, Marie Joseph Franqois [-(Franci s), fransk sjöofficer och upptäcktsresande (1839
—73). Efter krigstjänst i Kina och Kochinkina
samt civiltjänst i Saigon deltog G. 1866—68 i
D. de Lagrées stora Mekong-exp., som han ledde
efter dennes död. 1873 bereste han s.v. Kina för
att söka en vattenväg till Tibet; härvid följde
han Yang-tsi-kiang till forsarna. G. skrev bl.a.
”Voyage d’exploration en Indochine 1866—68”
(2 bd jämte atlas, 1873) och ”De Paris au Thibet”
(utg. 1882). P.
Garnier [-nje’], Tony, fransk arkitekt (1869
Ch. Garnier: Operan i Paris.
—1948), föregångare till funktionalismen,
framför allt i det estetiska utnyttjandet av den
armerade betongen. Han avstod från all dekoration
och företrädde det kubiska idealet, inspirerad av
den orientaliska byggnadskonsten. Stort intresse
ägnade G. den sociala arkitekturen och
sammanfattade 1900 sina idéer i ett utkast till den
moderna idealstaden (”La cité industrielle”). G. var
verksam som stadsarkitekt i Lyon, där han
uppfört ett flertal offentliga byggnader. H.Ed.
Garnier frères [-nje’ frä’r], franskt bokförlag,
grundat i Paris av bröderna Auguste (1812—87)
och Franqois Hippolyte G. (1816—1911); har bl.a.
utgivit berömda uppl. av de franska klassikernas verk.
Garnieri’t, numeit, noumeait, miner.,
H2(Ni,Mg)SiO4 • nH2O, förekommer som jordiga
massor med blekt grön färg. G. är en rik
nickelmalm, som bildats vid omvandling av nickelhaltiga
olivinbergarter. G. brytes särsk. vid Noumea på
Nya Kaledonien.
Gärning, metall., se Gara.
Garniso’n (fra. garnison, av garnir, omgiva med
skydd), dels ort, där lantmilitär trupp ständigt är
förlagd, dels de trupper (ofta av olika slag), som
äro förlagda inom en dylik ort. Den tjänst, som
avser gemensam vakt- och ordningshållning inom
garnisonsort, kallas garnisonstjänst;
truppförband, avsedda för enbart garnisonstjänst, kallas
garnisonstrupper. I Sverige funnos under
storhetstiden garnisonsregementen i
befästa platser och besittningar på andra sidan
Östersjön. E.O.B.
Garnisons-församling, -pastor, se Militär
själavård.
Garnisonsregementet i Malmö bildades 1722
genom sammanslagning av ett av de s.k.
bergs-reg. (det ”yngre”) med östra skånska reg. till
fot. Reg. var tidvis förlagt i Malmö, tidvis, vanl.
under namn av Bergs-reg., i andra städer i s.
Sverige, tidvis också (under 1740—50-talen) i
Finland.
Garnisonssjukhus, gemensamt militärsjukhus
inom garnisonsort för vård av sådan personal, som
ej lämpligen kan vårdas vid förbandens sjukhus.
I Sverige finnas 7 g., lydande under vederbörlig
militärbefälhavare: i Stockholm (dels
Garnisonssjukhuset, dels en avd. på Karolinska sjukhuset),
— 291 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
