Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garnisonssjukhus - Garnityr - Garnlänk - Garnmått - Garo - da Garofalo, Benvenuto (Tisi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAROFALO
Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå
och Boden. Det äldsta g. är Stockholms, som
tillkom redan 1834. Enl. närmare
överenskommelse mellan Kronan och vederbörande
landsting kunna även civila intagas för vård på g. S.E.B.
GarnityT (fra. garniture), garnering; besättning*
på kvinnodräkt o.d.; uppläggning kring maträtt;
fullständig samling, uppsättning el. sats av
sam-höriga ting, t.ex. diamantgarnityr; boktr., samtliga
grader av en stilsort.
Garnlänk, till en länk sammanbundna fiskgarn
(fisknät), se Fiskredskap.
Garnmått. Det färdigspunna garnet mätes
genom att det rullas upp på en vinda med känd
omkrets. Ett visst antal varv bilda en pasma,
ett visst antal pasmor en härva el. sträng.
Garnet förpackas och saluföres i buntar med visst
antal härvor i varje bunt. Vindans omkrets och
antalet trådar, alltså trådlängden i härvan,
variera för olika kvaliteter och i olika länder.
Garnnumreringen, varigenom garnets
finlek anges, sker enl. två olika principer. Vid
längdnumrering uttrycker numret
trådlängden på en viss vikt garn, vid v i k t n u
m-r e r i n g uttrycker numret vikten av en viss
längd garn. Ju finare ett garn är spunnet, desto
högre är dess längdnummer och desto lägre alltså
dess viktnummer. Viktnumrering användes endast
för silke och en del finare konstsilkegarner.
Alla övriga garner ha längdnumrering. Många
mätnings- och numreringssystem, baserade på
äldre mått och viktenheter, ss. aln, fot, yard
och skålpund, användas fortfarande, trots att
stora ansträngningar gjorts, bl.a. vid
internationella kongresser (Wien 1873, Bryssel 1874,
Turin 1877, Paris 1900), för att förmå alla att
till-lämpa ett internationellt (metriskt) system,
baserat på decimalsystemet. Detta system innebär,
att varje härva innehåller 1,000 m garn, oavsett
kvalitet och uppläggning, och att numret anger,
hur många härvor, alltså hur många 1,000 m
garn, som gå på 1 kg. Detta system användes
mer och mer men tillämpas ej i de anglosaxiska
länderna, vilka icke infört decimalsystemet.
Fransmännen ha tidigast infört och allmännast
övergått till härvor på 1,000 m, men den franska
numreringen anger antalet härvor på V2 kg,
beroende på att äldre franska system räknade
med pariserpund = 500 g. . De franska numren
måste alltså fördubblas, för att man skall få den
internationella numreringen. De numera i
handeln vanligast förekommande förpackningarna
och n.umreringssystemen äro (numreringen avser
alltid rågarn, för crépegarn finleken före
”crèpe-tvinningen”; blekning, färgning etc. förändrar
garnvikten) :
1) det engelska systemet för bo
m-u 11 s g a r n, använt i England, Nordamerika och
Sverige: 1 hank (pasma) = 7 leas = 560 trådar (tr.)
å 1V2 yard = 840 yards = 768 m. Nr = hanks pr
Ib (eng. skålpund = 0,454 kg); beteckning Ne.
2) det engelska systemet för ka
m-ullgarn, använt även i Sverige: 1 hank = 7
skeins = 560 tr. å i yard =560 yards = 512 m. Nr
= hanks pr Ib-, beteckning Nke.
3) det engelska systemet för lin-,
hamp- och jutegarn, använt i England,
Tyskland, Frankrike, Belgien och Sverige, för
jutegarn i de flesta länder: 1 hank — 10 cuts el.
leas = 1,200 tr. ä 2V2 yards = 2,740 m; beteckning
Nle. — I England 1 bunch = 3 bundles = 60 hanks.
4) det metriska systemet, för vissa av
angivna garner använt delvis i Belgien,
Frankrike, Italien, Ryssland, Schweiz, Sverige och
Tyskland. Nr = m pr g; beteckning Nm.
5) denier*; beteckning Nd.
För ovan angivna system gäller följ,
omvand-lingsformel:
nr »r att ,,, 9OOO
Nm = i,893 Ne = 1,129 Nke = o,6os Nle = —-— .
Nd
Bland andra i handeln ofta förekommande
numreringssystem må nämnas:
För bomulls garn-. Franska systemet, använt i
Frankrike, Belgien och Italien: 1 écheveau = 10
échevettes = 700 tr. ä 1,43 m el. 730 tr. å 1,37 m =
1,000 m. Nr = écheveaux pr V2 kg.
För kamullgarn-. Ett äldre franskt system,
jämte det internationella använt i Frankrike, har
1 écheveau — 600 aunes (pari-seraln) = 720 m. Nr
= écheveaux pr V2 kg.
För kardullgarn, ett flertal äldre system, bl.a.:
B e r 1 i n-systemet: 1 Strähn = 460 tr. å 2V2
Ber-liner Ellen = 768 m. Nr = Strähne pr Zollpfund
(V2 kg). — W i e n e r-systemet: 1 Strähn = 880
tr. å 2 Wiener Ellen = 1,366 m. Nr = Strähne pr
Wienerpfund (560 g). — C o c k e r i 1 1 e-systemet,
använt i Tyskland och Belgien: 1 Strähn = 560
tr. ä 4 Berliner Ellen = 1,494 m- Nr = Strähne pr
V2 kg. — Danska systemet: 1 stræng = 800 tr.
ä 3 alen = 1,506 m. Nr = strænge pr V2 kg.
För lin-, hamp- och jutegarn: österrikiska
systemet: 1 Strähn = 20 Gebinde = 1,200 tr. å 3
Wiener Ellen = 2,800 m. Nr = Strähne pr 10 Ibs.
För silke variera härvans omkrets och
trådantal för olika kvaliteter. Det gamla f r an
s-k a systemet (ancien titre) numrerar efter vikten
i grains el. deniers (0,0531 g) av en härva på 476
m. Nya franska systemet (nouveau titre):
Nr = grains pr 500 m. T u r i n-systemet: Nr =
V2 dg pr 450 m. M i 1 a n o-systemet: Nr =
denari pr 476 m. Internationella systemet:
Nr = dg pr 1,000 m.
För tvinnat garn anges finleken med det
enkla garnets nummer, dividerat med antalet
tvinnade trådar. Ett garn, som är tvinnat av
två trådar nr 40, betecknas alltså 40/2, och
grovleken motsvarar nr 20 enkelt garn, vanl. något
mindre på gr. av intvinningen, d.v.s. att garnet
blir kortare och grövre vid tvinningen. För
sytråd är oklarheten stor (så består t.ex. den
vanliga hushållstråden 40/6 av 6 trådar Ne 80), men
en ändring försvåras här av att beteckningarna
sedan länge äro inarbetade hos allmänheten (se
Sytråd). För enkelt konstsilkegarn anger t.ex.
numreringen 120/36, att garnet är framställt av 36
fibril-ler. E.Sg;Hj.
Garo [garåu’], folk i Garo Hills i Assam,
tillhörande bodogruppen av de tibeto-burmanska folken.
Antal o. 180,000. G. förete en utpräglad blandning
mellan tibetoburmanska och tidigare folkelement.
De driva huvudsaki. jordbruk, framför allt
bomullsodling. Deras kultur i övrigt visar typiskt
in-dokinesiska och ålderdomliga drag.
da Garofalo [-råTalå], Benvenuto, eg. T
i
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
