Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvning - Garvstål - Garvsyror - Garvämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARVSTÅL
dar sig på en förruttnelseprocess i överhudens
slemlager, som får framskrida så långt, att håret
vid kraftigt ryck lossnar, varefter håret avskaves.
Denna metod användes vid den gamla
sulläderberedningen och vid fårskinnsgarvning för att
skydda håret. Ett bekvämare och snabbare sätt är att
behandla hudarna i mättade kalklösningar, ant.
enbart el. med tillsats av svavelnatron. I förra
fallet avhåras hudarna för hand el. med maskin
(se bild i å pl.), och håret kan tillvaratagas och
användas för tekniskt bruk. På de
svavelnatron-behandlade hudarna förstöres håret fullständigt
och avlägsnas genom spolning med vatten. Efter
avhåring befrias hudarna på köttsidan från
bindväv och köttrester för hand (bild 2) el. på s.k.
skavmaskin. I detta tillstånd benämnas hudarna
b 1 ö s s e, och den med de öppna hårporerna
re-liefliknande ytan benämnes n a r v el. narvsida,
i motsats till köttsidan. Blösse, avsedda för
bottenläder, äro nu färdiga att behandlas med
garvämne, under det att ovanlädersbösse avkalkas,
d.v.s. behandlas med sådana syror, som med den
i blossen kvarvarande kalken bilda vattenlösliga
kalksalter, vilka genom spolning avlägsnas. Detta
sker ant. stillastående i bassäng (bild 3) el. i
roterande valkfat. Därefter behandlas hudarna
i en uppslamning av hönsgödsel el.
hundex-krement, som innehålla enzymer och
bakterie-ferment, vilka verka uppluckrande på hudfibrerna.
Denna operation kallas p y r n i n g och är
absolut nödvändig för erhållande av ett mjukt och
smidigt ovanläder. I st.f. den ohygieniska
gödselpyr-ningen brukas i den moderna fabrikationen kemiska
preparat, innehållande trypsin o.a. likaverkande
ferment. Kalkhusbehandlingen har till ändamål
icke blott att avhåra huden utan även att svälla
hudfibrerna, vilket underlättar diffusionen av
garvämnet under garvningen. -—
Vegetabilisk g. med bark och extrakt är den viktigaste
garvningsmetoden. Härvid är ej blott
garvämnes-halten i de använda materialen utslagsgivande
utan även de egenskaper, ifrågavarande
garvmedel förlänar åt det färdiggarvade lädret. Ek,
kastanj och valonea lämna ett fast läder och äro
alltså lämpliga för framställning av bottenläder.
Sumak, gambir, gran, quebracho och mimosa
användas vid ovanlädersgarvning. För att ernå
önskad läderkvalitet använder garvaren olika
blandningar. — Barkgarvning* el. s t r ö g a r
v-n i n g tillhör de äldre metoderna och tar en tid av
6—12 mån. Med den numera praktiserade
snäll-garvningsmetoden färdiggarvas hudarna på ung.
1 å 2 mån. Hudarna nedhängas i svag
garvextrakt-lösning (garvlag) och överföras med bestämda
tidsintervall i successivt starkare lag (bild 4) från
i° till 8° Bé, för att till sist fördiggarvas med
koncentrerat extrakt i roterande valkfat (bild 5 och
6). — Den viktigaste
mineralgarvnings-metoden är g. med kromsalter (se
Kromgarv-ning); en annan metod är alungarvning*. Jfr
Aldehydgarvning. — A n i m a 1 i s k g., se
Sämsk-garvning. — Färdiggörningen el.
tåg-ni n g e n består däri, att ovanläder falsas (bild
7) el. spaltas ned till önskad tjocklek (bild 8),
smörjes med fett och behandlas på narvytan för
hand (bild 9) el. i maskin med utsättningsjärn
för att i lädret utarbeta ojämnheterna efter
djur
kroppen, så att lädret får en slät och plan yta
(kallas utsättning). I blösse el. efter garvningen
klyves bottenlädret i ryggen (se bild 6 t.h.) för
att färdiggöras till koläder för skofabriksändamål
el. utskäres kärnstycket för vidare beredning till
krupong för skoreparationsändamål. Sedan
bottenlädret blivit appreterat med fett, utsatt och
torkat, hamras el. manglas det (bild 10) under
hårt tryck för att ytterligare vinna i fasthet.
Ovanläder göres mjukt och smidigt genom
uttänj-ning och sträckning av lädrets fibertextur. S.Hg.
2) Metall., tillverkning av garvstål*.
Garvstål, stål, framställt genom sammanvällning
och utsträckning av ett knippe stålstänger. Vid
äldre stålframställningsmetoder, t.ex.
brännståls-beredning, blevo de enskilda stålstängerna ofta
ojämna till sin sammansättning. Man erhöll
genom garvningen en utjämning av dessa
oregelbundenheter och därmed jämnare kvalitet hos
produkten. — Jfr Damaskering.
Garvsyror. Med g. förstod man urspr. amorfa
föreningar, som kunde förvandla hudar till läder,
fälla limlösningar, ge olösliga fällningar med
al-kaloider och blysalter samt ge blå el. gröna
föreningar med järnklorid. Från kemisk synpunkt
indelar man numera g. i två grupper, näml.: 1)
Esterartade g., vilka kunna sönderdelas
genom hydrolys och av vilka de flesta ge gallussyra
som hydrolysprodukt. Hit höra de viktigaste g.,
ss. kinesiskt tannin och turkiskt tannin. 2)
Kondenserade g., vilka icke äro estrar utan
vilkas kärnor sammanhållas av kolbindningar. Hit
höra katekin o.a. mindre kända föreningar. —
Kinesiskt tannin, galläpplesyra, är en
glykosid, som vid hydrolys sönderdelas i glykos
och gallussyra. De fem hydroxylgrupperna i
glykos äro förestrade med gallussyra och
digallus-syra, och i medeltal finnas på varje sockermolekyl
9 gallussyreester. Tannin, som lättast erhålles
genom extraktion av galläpplen, är ett gulvitt
amorft pulver, som är lättlösligt i vatten. Det är
optiskt aktivt, användes vid garvning och till
framställning av bläck samt har fått medicinsk
användning som adstringerande medel vid
tarmkatarr. Det lyckades E. Fischer att på syntetisk
väg genom förestring av glykos med digallussyra
framställa en förening, som är mycket lik
kinesiskt tannin och som ger de typiska
garvämnes-reaktionerna. Digallussyra n, som även
framställdes av Fischer, är en depsid av
gallussyra. Vid upphettning av gallussyra i autoklav
erhålles pyrogallol. Lj.
Garvämnen kallas alla de ämnen, som äga
förmåga omvandla hud till läder. —
Vegetabiliska g. erhållas genom utlakning av resp,
garvmedel. G. förekomma icke i ren form utan tills,
med andra s.k. i c k e-g arvämnen,
bestående av sockerarter, äggviteämnen, fenoler etc., som
genom olika kemiska reaktioner påskynda
garv-ningshastigheten. Om g:s kemiska konstitution är
föga känt och antagligt är, att det finns lika
många g., som det finns garvmedel. Vid hög temp.
sönderfalla g. i ant. pyrogallol el. pyrocatechin,
och efter dessa sönderdelningsprodukter
sammanfattas g. i två grupper, pyrogallol- och
pyrocatechingarvämnen. Ur
konstitutionell synpunkt indelas g. i hydrolyserba-
— 303 —
— 304 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
