Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvämnen - Garvämnes ab. Weibull - Gary - Gary, Elbert Henry - Garåsen, Håkon - Gas (vävnad) - Gas (fysik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAS
r a, hos vilka bensolkärnorna förenas med
varandra el. med glykos över syreatomer till
komplexbildningar, som kunna sönderdelas av ferment,
och kondenserade g., som genom oxidation
kondenseras till högmolekylära föreningar.
Bensolkärnorna äro genom kolatomer förbundna med
varandra. Av mineraliska g. är basiskt kromsulfat
det viktigaste; det bildas genom att försätta
krom-alunlösning med soda. — Som animaliskt g.
må de högre omättade fettsyrorna betraktas, t.ex.
clupanodonsyran i tran. — Syntetiska g. äro
kondensationsprodukter av fenolsulfosyror med
formalin. S.Hg.
Garvämnes ab. Weibull, Landskrona, grundat
1870, aktiebolag 1921, tillverkar garvämnesextrakt
vid Weibullsholm. Aktiekapital 1,2 mkr, antal
arbetare 175 (1948), årligt tillverkningsvärde 7,5 mkr.
Gary [gä’øri], stad i Indiana, USA, vid s. ändan
av Michigansjön s.ö. om Chicago; 111,719 inv.
(1940). G., som är en del av Stor-Chicago,
grundades 1906 av United States Steel Corporation och
är USA:s största och ett av världens förnämsta
centra för stål- och cementtillverkning. Jfr Gary,
E. H., och Chicago.
Gary [gä’ari], Elbert Henry, amerikansk
jurist och industriman (1846—1927). G. var son
till en farmare och anställdes, efter att ha
genomgått Wheaton College, som biträde på en
advokatbyrå. Efter juridiska studier vid Chicago
Univ. öppnade G. egen praktik och blev snart
känd som en skicklig bolagsjurist. I hemstaden
Wheaton grundade han 1874 Gary-Wheaton Bank
och tog f.ö. livlig del i den lokala politiken;
han valdes 1882 till domare i Du Page County
och var en följd av år mayor i Wheaton. — I
början av 1890-talet började G. intressera sig
för järn- och stålbranschen och blev en av
ledarna för de stora fusionerna inom denna
industri. Han var huvudorganisatör vid bildandet
av Consolidated Steel Corp. och grundade 1898
med nämnda företag som kärna Federal Steel
Corp., vars aktiekapital utgjorde 200 mill. $.
När detta företag tre år senare gick upp i U. S.
Steel Corp., med ett kapital av mer än 1,000
mill. g, blev G. chef även för denna
kombination. — Ehuru konservativ till sin läggning och
motståndare till arbetarnas
organisationssträvan-den var G. livligt intresserad för sina arbetares
välfärd. Han rönte en häremot svarande
uppskattning, vilken bl.a. tog sig det uttrycket, att
den arbetarstad, som växte upp kring ett av G:s
stålverk i Indiana, 1906 döptes till Gary. A.Lg.
Garåsen, Håkon, norsk författare (f. 1887),
har genomgått folkhögsk. i Voss, var tidn.-man
1908—10, är bosatt på sin hemgård i Trysil, flitig
medarbetare i norsk landsmålspress. G. uppträdde
först som skönlitterär förf, med skildringar från
den svensk-norska gränsbygden, vars människor
och kulturförhållanden han sedermera beskrivit
i folkloristiska arbeten. G. har utg. ”Fraa
skog-bygda” (1908), ”Rogfinne” (1912; sv. övers.
1929), ”Tungsjöætta” (1916; sv. övers. 1918), ”Frå
grensebygder og finnskogar” (3 bd, 1923—25)
och ”1 dalaskog” (1929; jämte P. Lund). E.
Gas (fra. gaze, urspr. sannolikt av pers, kazh,
arab, kazz, ”råsilke”), eg. endast namn på vävnad i
gasbindning, men även på allehanda mycket
tun
na, lätta och framför allt glesa vävnader för olika
ändamål, som även kunna vara vävda i vanlig
tuskaft, t.ex. förbandsgas. För att emellertid få ett
mycket glest tyg så beskaffat, att varken varp- el.
inslagstrådarna åka ihop, då man drar i tyget,
väves egentlig g. så, att varptrådarna löpa parvis
och sno sig om varandra och inslagstrådarna. —
Till g. höra tarlatan, vissa crèper, barège, olika
silkesgaser, som åtm. förr användes mycket till
balklänningar, vidare förbandsgas. Jfr Tyll. I.
Gas (nybildning, av grek, chaos, kaos), fys. Det
gasformiga tillståndet, ett av de tre
aggrega-tionstillstånden, karakteriseras därav, att en
given gasmassa antar formen av det kärl, vari
den är innesluten, och fullst. uppfyller hela
volymen av detsamma. I jämförelse med de
flytande och fasta kropparna erbjuda g. endast
ringa motstånd mot krafter, som söka ändra
deras form. G., som icke äro underkastade
verkan av yttre krafter (ss. tyngdkraften), utfylla
likformigt den till förfogande stående volymen
och utöva på de avgränsande kärlväggarna ett
tryck, som är lika stort i alla delar av kärlet
och som mätes av den kraft, som verkar på
ytenheten av väggen. Av de tre
aggregations-tillstånden är det gasformiga i alla avseenden
enklast byggt, och på grund härav äro de lagar
g. följa ojämförligt mycket enklare och lättare
tillgängliga för iakttagelse och teoretisk
behandling än de för de fasta och flytande tillstånden
gällande. Också äro de senare i mångt och
mycket ännu okända, medan däremot gaslagarna
sedan länge varit kända. Äldst är B o y 1
e-M a r i o t tes lag, som utsäger, att vid en och
samma temp. en given gasmassas tryck (p) är
omvänt proportionellt mot den av densamma
intagna volymen (v), alltså produkten p • v = en
konstant. Enl. G a y-L ussacs lag är
volymen av en gasmassa vid oföränderligt tryck
direkt proportionell mot den absoluta temp. T el.
V
— =en konstant. Härav framgår, att tillståndet
hos en g. beror av tre variabla storheter: p, v
och T. En relation, som anger sambandet
mellan alla dessa storheter, kallas en
tillstånds-1 a g. En sådan är Clapeyrons relation
p’V = R’T, där R är en konstant storhet, den
s.k. gaskonstanten. Denna ekvation kallas
även gasernas allmänna tillståndslag
och innehåller i sig de båda förutnämnda lagarna
som speciella fall. Talvärdet av gaskonstanten
beror på vilken g. och huru stor mängd av
densamma det är fråga om samt dessutom på
i vilka enheter p, v och T mätas. Betraktas av
olika g. så stora mängder, som svara mot en
grammol. av vardera, så erhållas för alla g., för
vilka p, v och T mätas i samma enheter, samma
talvärde på R. Om mängden av den
ifrågavarande g. åter är g g, dess molekylarvikt m, så är
p-v= — -R’T el. p-v — n-R-T, där m = — är
m m
antalet grammol. av gasen, som betraktas. I
absoluta CGS-enheter (se Måttsystem) har R,
som fysikaliskt representerar ett arbete pr
cel-siusgrad, värdet 8,316 • 107 erg/grad • mol; mätes
åter trycket i atm, volymen i 1 och temp. som
ovan i absolut mått, så är R = 0,08207
literatmo
— 305 —
—- 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
