Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas (fysik) - Gasa (Palestina) - Gasa (Moçambique) - ab. Gasaccumulator, Svenska - Gasackumulator - Gasaland - Gasanalys - Gasangrepp - Gasautomat - Gasbelysning - Gasbeläggning - Gasbensin - Gasberedningsoljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASA
sfärer/grad • mol. På motsv. sätt fås R =8,47 • 1 o4
gramcentimeter/grad el. 1,935 cal/grad. Den
allmänna tillståndslagen och de båda ovan
nämnda speciella fallen av densamma äro dock
inga exakta naturlagar utan gälla endast med
större el. mindre tillnärmelse. De ha karaktären
av ideallagar, och en g., som vore så beskaffad,
att den noggrant följde dessa lagar, vore en
i d e a 1 g a s. De verkliga g. åter, re a 1 ga se
r-n a, visa emellanåt stora avvikelser men närma
sig vid växande förtunning idealtillståndet. Många
försök att uppställa en tillståndslag för real-g.
ha gjorts; här må endast nämnas den berömda
van der Waals t i 11 s t å n d s 1 a g
(p + ^-tv-b^R-T,
v2
som beskriver real-g :s tillståndsförändringar
avsevärt bättre än Clapeyrons ekvation. De i den
förra ingående tilläggstermerna samt storheterna
a och b, vilka senare äro för varje speciell g.
karakteristiska konstanter, låta sig tydas på
grundvalen av den kinetiska gasteorie n*,
enl. vilken gasmolekylerna röra sig fritt och
rätlinigt, tills de sammanstöta med andra
molekyler el. med kärlväggarna. Deras hastighet är
endast beroende av g:s natur och av temp.
Utgående från den kinetiska gasteorien kunna de
ovannämnda gaslagarna härledas, men enl.
densamma kunna även Avogadros lag, enl.
vilken lika stora volymer av olika g. vid samma
tryck och temp. innehålla lika många
molekyler, och Daltons lag, som utsäger, att
summan av de i en gasblandning ingående g:s
partialtryck är lika med blandningens totaltryck,
tydas. Även dessa relationer äro ideallagar, som
för real-g. endast gälla med större el. mindre
tillnärmelse. Re.
Tekn. Flera g. ha funnit stor användning
inom tekniken. En del finnas färdigbildade i
naturen som naturgas*, andra åter framställas
på kemisk väg. — Genom upphettning av vissa
ämnen avgivas g.; så t.ex. lämnar brunsten och
kaliumklorat vid upphettning syre och
ammo-niumsalter ammoniak. Vid torrdestillation, d.v.s.
upphettning utan lufttillträde, av organiska
ämnen, ss. ved, torv, brun- och stenkol, erhålles en
g. av olika sammansättning (se Gasverk). Den
vanligaste av dessa g., stenkols-g., förr kallad
lys-g., framställes av stenkol vid alla våra
gasverk. Sammansättningen varierar något men är
i huvudsak följ.:
Kolsyra ....................... CO2 2— 3 °/o
Tunga kolväten .................... Cm Hn 2—3%
Syre .......................... O2 Va— 2 °/o
Koloxid ............................. CO 6—10 »/o
Väte ................................ H2 47—53 ’/«
Metan .............................. CH4 24—28 e/o
Kväve ......................... N2 5—12 »/«
Värmevärdet varierar med sammansättningen:
svenska gasverk ha en g. innehållande 4,500—
5,200 v.e. pr m3, mätt vid 150 och 760 mm
barometerstånd. — Vid fullständig förbränning
bildas som slutprodukt kolsyra och vattenånga, som
under namn av förbrännings-g., rök-g., lämna
eldstaden. Sker förbränningen med ofullständig
mängd luft, bildas koloxid, ”kolos”. — Genom
elektrolys framställas många g., ss. syre, väte
och klor (se Elektrokemi). — Då flera g., t.ex.
syre, väte, kolsyra, acetylen och klor, kunna
komprimeras till liten volym i stålflaskor, lätta att
transportera, ha de fått vidsträckt användning. O.Ht.
Med. På gr. av att g. alltid genom inandning med
utomordentlig lätthet kunna upptagas av blodet,
äro de i de flesta fall giftiga. T.o.m. syre kan
ha giftverkningar, om det inandas i för stor
koncentration. Kväve, sump-g. och kolsyra
minska vid tillblandning till luft syr-g:s mängd och
kunna på detta sätt verka kvävande. Kemiskt
aktiva g., ss. cyanväte och formaldehyd,
användas vid desinfektion. Om g:s användning för
militära ändamål se Stridsgaser. Wk.
Gasa, stad i Palestina, se Ghaza. ,
Gasa, landskap i Mozambique, se Gaza.
ab. Gasaccumulator, Svenska, se Svenska
ab. Gasaccumulator.
Gasackumulator användes vanl. endast som
beteckning för behållare, innehållande acetylengas
(se Acetylenbelysning, sp. 105). Ackumulatorer
för andra gaser, ss. syre, väte, kolsyra, benämnas
syrgas-bomb, -cylinder el. -behållare etc. Jfr
Ång-ackumulator, Gasklocka, Gasometer.
Gasaland, landskap i Moqambique, se Gaza.
Gasanalys, kem., se Analys, sp. 910.
Gasangrepp, krigsv., se Gasstrid.
Gasautomat, spec. för hushållsbruk avsedd
gasmätare, vid vilken räkneverket är kombinerat
med en mynträknare. Apparaten är så inrättad,
att man efter att ha instoppat ett mynt el. en
pollett har att vrida på ett handtag, vilket
påverkar en kran för gasintaget till mätaren.
Samtidigt med vridningen faller polletten ned i
apparatens kassalåda. Genom upprepning av denna
manöver kunna flera polletter instoppas i följd,
varvid en visare anger antalet ”oförbrukade”
polletter. Vid uttagning av gas drar sig visaren
småningom tillbaka mot utgångsläget och
påverkar slutl. en spärr, vid vilkens utlösning
gastillförseln stoppas. Pollettmätare erbjuda
gasverken fördelen, att mätaravläsning kan ske med
långa mellanrum, enär likvid redan erlagts vid
pollettköpet. Många abonnenter anse inköp av
polletter vara mindre påfrestande för kassan än
att på en gång betala en gasräkning. Ehuru g.
äro dyrare i anskaffning än enkla mätare, ha de
fått vidsträckt användning. I England och
Frankrike installeras g. ofta i kombination med
gas-uppvärmningsanordningar i hotellrum. — Jfr
Gasmängdsmätning. A.Lg.
Gasbelysning. Lysgas brukades till en början
uteslutande för belysning, såväl inom- som
utomhus (se Gatubelysning), därav namnet. Gasen
fick strömma ut genom fina hål el. springor,
brän-narna kallades för hål- och snittbrännare el.
fisk-stjärtbrännare (på gr. av lågans form). Dessa
brännare blevo senare undanträngda av
gasglöd-Ijus*. För g. av järnvägsvagnar brukas oljegas
el. acetylen (se Acetylenbelysning och Oljegas).
— G. har numera praktiskt taget helt
undanträngts av elbelysningen, medan gasspisarna för
uppvärmningsändamål väl kunnat hävda sig
bredvid elspisarna. [O.Ht]El.
Gasbeläggning, krigsv., se Gasstrid.
Gasbensin, se Naturgas.
Gasberedningsoljor, oljor, som äro lämpliga
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
