Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasrening - Gasreningsmassa - Gasrör, jonrör - Gassendi, Pierre - Gasser, Herbert - Gassiot, John Peter - Gassjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASSJUKVÅRD
står i att blanda den med svagt överhettad ånga
av t.ex. vatten. Vid kylning av gasblandningen
sker kondensation på partiklarna, som härefter
automatiskt avlägsnas med kondensatet. —
Gaser, som äro förorenade av andra gaser, kunna
icke renas på något av dessa sätt, möjl. med
undantag för behandling i filterkolonner,
innehållande diffusionsplattor av utomordentlig finhet
Metoden lär ha kommit till användning för
separering av gasformiga uranisotopföreningar. I
övrigt komma följ, metoder i fråga, ant. var för sig
el. i lämpliga kombinationer: i) adsorption av
föroreningar med hög molekylarvikt (t.ex.
luktämnen) medelst aktivt kol el. silikagel, varifrån
de härefter kunna avdrivas; 2) utkondensering el.
utfrysning av en el. flera gaskomposanter genom
nedkylning till låg temp. (medelst kolsyreis el.
flytande luft); på detta sätt befriar man vissa
gaser från vattenånga; 3) utkondensering av
samtliga gaskomposanter med efterföljande
fraktione-rad destillation (t.ex. syrgasframställning, resp,
utvinning av ädelgaser ur flytande luft); 4)
förbränning av en gaskomposant med tillhjälp av en
annan (t.ex. syrgasförorening i vätgas; gasen
upphettas i en motströmsslinga under närvaro av t.ex.
kopparoxid som katalysator); 5) kemisk
behandling av gasen i ”skrubber” el. i reningskista (se
Gasverk). Kolsyra kan på detta sätt avlägsnas
med tillhjälp av natronlut; svavelväte med
alka-cidlut (natriumsalter av aminosyror) el. medelst
järnhydroxid, ss. i gasverkens reningskistor. —
Ehuru g. i inom många industriella processer ofta
ej utgör något större vare sig tekniskt el.
ekonomiskt problem, finnas andra områden, där
uppgiften ännu ej lösts på ett tillfredsställande sätt. Hit
hör rening av skorstensgaserna från
sulfatfabrikernas sodaugnar, så att de nöjaktigt befrias från de
merkaptaner, vilka förpesta luften även på långa
avstånd från dyl. anläggningar. A.Lg.
Gasreningsmassa. Vid framställning i gasverk
bildas av det i kolet befintliga svavlet flera
gasformiga svavelföreningar, bl.a. vätesvavla och
cyan, som borttas genom att gasen får passera
reningskistor, innehållande g. Först brukades
kalkmjölk, sedermera myrmalm. Det senare
innehåller järnoxidhydrat, Fe(OH)3, som binder
svavelföreningarna i form av järnsulfid, FeS och Fe2S3.
Då massan ej kan rena mer gas, urtages den och
upplägges i fria luften (regenereras). Genom
luftens syre omvandlas järnsulfiderna till
järnoxidhydrat under avskiljande av fritt svavel. Massan
kan därefter ånyo användas. Man kan fortsätta
med dessa procedurer, till dess den innehåller 40
—50 % svavel och 7—10 % berlinerblått (som
bildas av cyanföreningarna). Den förbrukade
massan användes sedan till framställning av svavel
och blodlutsalt. Numera användes konstgjord
massa (Lux- och Lauta-massa), som erhålles som
biprodukt vid bearbetning av bauxit inom
aluminiumindustrien. Ö.H t.
Gasrör, j o n r ö r, se Röntgenrör.
Gassendi [gasäudi’], Pierre, fransk filosof
(1592—1655), prof, i filosofi i Aix, senare i
matematik i Paris, där han dog. G. hör till förnyarna
av den antika atomteorien (Demokritos, Epikuros),
vilken på hans tid av religiösa skäl var illa sedd.
I mångt och mycket är han, såväl som hans vän
Thomas Hobbes, ense med tidens dominerande
tänkare, René Descartes, om den mekaniska
naturuppfattningen liksom i kritiken av den skolastiska
filosofien, som han häftigt angrep. Men enstaka
sakliga frågor och personliga skäl gjorde, att han
uppträdde polemiskt mot Descartes med skriften
”Disquisitio metaphysica” (1644). Gentemot
Descartes betonar han den empiriska metodens
betydelse. G. skall ha varit den förste, som
experimentellt prövade
Gali-leis tröghetssats
genom att låta kulor
falla från masttoppen på
seglande fartyg. Han
är också en av de
första, som givit
trög-hetssatsen dess
korrekta formulering, att
det blott är den
rätli-niga rörelsen, som
följer tröghetslagen. F.ö.
står G. starkt i
skuggan av Descartes och
Hobbes. Men han har
haft betydelse som
målsman för och förfäktare av den nya atomistiska
och mekaniska naturuppfattningen, liksom han tog
i försvar den då nedsvärtade epikureiska läran.
Viktig som källskrift är alltjämt hans ”Vita Tychonis
Braheae” (1654). F.Bdt.
Gasser [gäss’a] Herbert Spencer,
amerikansk fysiolog (f. 1888), assisterande prof, vid
Washington Univ. i S:t Louis 1920, prof, i
farma-kologi där 1921—31, i
fysiologi vid Cornell
Univ. i New York 1931
—35> dir. för
Rocke-fellerinst. för
medicinsk forskning i New
York sedan 1935. G.
har, delvis i samarbete
med Joseph Erlanger*,
utfört arbeten inom
nervfysiologien och
fick tills, med denne
1944 Nobelpriset i
medicin och fysiologi
för rön ang. de
perife-ra nervernas funktion.
Gassiot [gäss’iat], John Peter, engelsk
fysiker (1797—1877), företog undersökningar
företrädesvis inom elektricitetsläran. Bl.a. gjorde G.
försök över elektricitetens gång genom förtunnade
gaser och uppfann 1854 de s.k. geis sle r
rören, vilka erhållit sitt namn efter H. Geissler,
vid vars verkstad de framställdes. G. främjade
forskningen även indirekt genom understöd åt
vetenskapliga arbeten.
Gassjukvård avser behandling av skador,
framkallade av stridsgas*, ss. lungskador, hudskador,
ögonskador och skador av allmänt förgiftande
gaser. — Vid lungskador gäller att vidta
åtgärder, som kunna underlätta andningen.
Konstgjord andning får dock icke företas, enär sådan,
om lungödem föreligger, kan skada patienten.
Denne skall erhålla vila och värme, hårt
åtsittande kläder knäppas upp, varm dryck, ej alko-
— 333 —
— 334 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
