Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gassjukvård - Gasskador - Gasskjutning - Gasskydd - Gasskärning, autogen skärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASSKADOR
holhaltig, ges. Syrgasbehandling ges för att
häva syrebristen, och för att stärka
hjärtfunk-tionen och därigenom minska kvävningsrisken
ges hjärtstimulerande medel. Infusion av
blodplasma el. plasmaersättningsmedel ges för att
minska blodets intorkning. Före nödvändiga
transporter av lungskadade är det lämpligt att
ge lugnande medel. — Hudskador behandlas
på samma sätt som vanliga brännskador.
Särskild vikt måste läggas vid att förhindra
infektion av såren. Vaselin och pressförband kunna
användas både i sår- och i biåsstadiet. I vissa
fall är infusion av blodplasma el.
plasmaersättningsmedel lämpligt för att förebygga chock.
Man kan också använda fuktigt omslag med
koksaltlösning el. V2 °/o kloraminlösning. — Svåra
ögonskador skola snarast behandlas av
ögonläkare. Vid lindrigare fall kan ögonspolning
företas med 3 °/o bikarbonatlösning el.
behandling med alkalisk el. smärtstillande ögonsalva. —
Skador av allmänt förgiftande
gaser, ss. koloxid (se Koloxidförgiftning),
behandlas med syrgas + 5 °/o kolsyra. Vidare ges
hjärt- och andningsstimulerande medel samt
värme och vid behov konstgjord andning. C y a
n-väteförgiftning* behandlas med syrgas
och konstgj’ord andning. Lj.
Gasskador, se Stridsgaser och Gassjukvård.
Gasskjutning, krigsv., se Gasstrid.
Gasskydd, krigsv. Före 1 :a världskriget stod
skyddet mot giftiga gaser på ett mycket primitivt
stadium. Stridsgaserna, som 1915 infördes som
en av de stora tekniska nyheterna i kriget,
medförde en stark utveckling av g. 150,000 t
stridsgaser tillverkades under detta krig vid de
kemiska fabrikerna, och det gällde att skydda såväl de
stridande trupperna som civilbefolkningen mot
dessa gaser men även att skydda arbetarna vid
tillverkning av desamma. Därvid lades grunden
till det moderna g. Under mellankrigsåren
spelade giftgaserna en mycket stor roll i
propagandan, och då krigsfaran efter ett antal
fredsår på nytt började aktualiseras, vidtog ett
energiskt arbete på g. Specialinstitut studerade
systematiskt de olika skyddsmetoder, som skulle
kunna användas, och detta arbete fortsattes energiskt
under hela 2:a världskriget. — Stridsgaserna*
kunna vara av två typer: luftgaser och
markgaser. Luftgaser kunna endast övergående hålla
sig i luften. De driva bort med vinden, blandas
med luften och utspädas, varigenom de minska
i farlighet. För att få verkan under längre tid
fordras enorma mängder, som ständigt måste
förnyas. Markgaser åter utgöras av vätskor el.
fasta ämnen, som spridas på marken, där de efter
hand avge giftiga ångor. Skydd mot dessa får
beräknas under längre tid, men till gengäld är
det låga koncentrationer, som erhållas. Som nytt
ha tillkommit radioaktiva gaser.
Den verksamhet, som avser g. inom försvaret,
kallas gasskyddstjänst, och såväl inom
det militära som det civila försvaret finns särsk.
utbildad gasskyddspersonal, men
dessutom skall all personal känna till medel och
möjligheter för g. samt i första hand kunna skydda
sig själv mot stridsgaser. Inom g.-tjänsten
särskiljas följ, grenar av verksamheten:
Indike
ring är sättet att upptäcka stridsgaser. Detta
kan ske ant. med luktsinnet el. med särskilda
hjälpmedel (se Indikeringsmedel). Sanering*
är oskadliggörande av stridsgaserna och
utförande av återställelsearbete. Med avgas ning
förstår man den behandling, som nedgasade
personer måste erhålla för att förebygga skador.
Det gäller särsk. sådana, framkallade av
senapsgas och därmed närbesläktade föreningar. Med
gassjukvård* slutl. förstår man den
medicinska behandlingen av gasskador.
Viktigast bland g.-materielen är
gasmasken*. För skydd mot gaser, som kunna inverka
direkt på huden, finnas gasskyddskläder,
och i USA har utexperimenterats en metod att
impregnera vanliga kläder med ämnen, som
skydda mot gaser. Gastäta skyddsrum äro
försedda med luftintag, hand- el. motordriven
fläkt och gasreningsfilter, i princip uppbyggda
på liknande sätt som gasmaskfilter, samt gassluss
med gastäta dörrar.
Gasen är ett panikvapen av första klass. Med
god g.-disciplin menas att ha respekt men ingen
överdriven fruktan för stridsgasernas verkningar
och känna värdet av g.-materielen samt väl vårda
den. Vederbörande skall iklädd gasmask kunna
utföra sina åligganden under tillräckligt lång tid
och icke ta av denna, förrän säkerhet finns, att
fara för gasskada ej längre föreligger. God
g.-disciplin betyder ökad tillförsikt. Den förhindrar
panik och medför, att motåtgärder kunna utföras
lugnt och målmedvetet. Psykologiska faktorer
spela en stor roll i g.-disciplinen. Många fyllas
av fruktan, innan de komma i kontakt med
kemiska stridsmedel. Utbildning i g. kan förhindra
detta. Lj.
Gasskärning, autogen skärning, metod
att medelst en spetsig, kraftigt oxiderande låga
bränna ett snitt, företrädesvis genom järn, utan
att materialet i omgivningen bringas till
smältning. G., som utvecklats ur gassvetstekniken,
utföres i regel med en syrgas-acetylenlåga, ehuru
även kombinationen syrgas-stadsgas är fullt
användbar. Arbetsverktyget utgöres av en
skär-brännare, som i princip skiljer sig från en
svets-brännare därigenom, att blandgasmunstycket är
försett med en kanal, ur vilken ren
syrgas utströmmar (se fig. 1). Vid skärning
på-släppes först enbart biandgas, med vars hjälp
kanten på järnföremålet upphettas till
antänd-ningstemp., c:a 9000. Då syrgas härefter tillföres
genom kanalen, tänder sig järnet, där det
be-strykes av syrgasen, varvid den bildade
järnoxiden smälter och blåses bort av gasströmmen.
Syrgastrycket måste anpassas efter
godstjockleken och är för 5 mm plåt c:a 2 at, för 300 mm
c:a 10 at. De skärhastigheter, som kunna
uppnås med maskinell matning (maskinskärning), äro
vid ifrågavarande snittlängder resp. 30 och 6V2
Fig. 1. Principiell konstruktion av skärbrännare.
— 335 —
— 336 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
