Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasskärning, autogen skärning - Gassner, Gustav - Gassners element - Gasspis - Gassprängbomb - Gasspränggranat - Gasstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASSTRID
’ m/min. Vid rätt
utförd skärning blir
ar-betsytan så jämn, att
den vid byggnads- och
grövre
maskinkonstruktioner kan
användas utan vidare
bearbetning. — Det
förenämnda villkoret,
att oxiden skall ha
lägre smältpunkt än
metallen själv, i
förening med fordran, att
antändningstemp. skall ligga under metallens
smältpunkt, uppfylles endast av mjukt järn och
kolstål, däremot icke av legerade stål, gjutjärn,
aluminium, koppar o.s.v. Skärning av dessa material
har därför berett stora svårigheter, tills en
amerikansk uppfinning (introducerad i Sverige 1948)
gjort det möjligt att med gas skära snart sagt
vilket material som helst, t.o.m. betong. Metoden
som kallas pulverskärning, går ut på att
järnpulver tillföres brännaren genom en kanal,
som omger syrgasöppningen (se fig. 2).
Förbrän-ningsvärmet hos järnpulvret ersätter el.
supplerar förbränningen i godsmaterialet; det bildade
järnoxidstoftet ger dessutom en så stor slitande
verkan, att svårsmälta el. sega oxidskikt blåsas
bort med strålen. Pulverskärning av rostfria stål
och av gjutjärn har visat sig nedbringa skärtiderna
till mindre än io°/o av dem som tidigare erhöllos
med ett mera om smältning än om skärning
påminnande förfarande. A.Lg.
Gassner, Gustav, tysk botaniker (f. 1881),
prof, i botanik vid tekniska högsk. i Braunschweig
1918 och chef för botaniska trädgården där, rek-
Fig. 3. Styckning av ett 1 m tjockt gjutjärnsblock
medelst pulverskärning.
Modern gasspis.
tor vid nämnda läroanstalt 1932. Sedan 1934 är
G. verksam i Turkiet, där han organiserat en
växtskyddsanstalt i Ankara. Han har publicerat
ett stort antal vetenskapliga arbeten, spec.
omfattande växtpatologi och växtfysiologi.
Gassners element, se Galvaniska element, sp. 220.
Gasspis är numera den vanligaste apparaten för
gasens användning i hushållet. En g. (se fig.)
har dels en häll med två el. flera gasbrännare*,
dels en s t e k u g n, som i moderna g. är
konstruerad som muffelugn, d.v.s. så att
förbränningsgaserna ej komma in i ugnen utan cirkulera
runt densamma. Ofta finnas dessutom värmeskåp
samt inställbara regleringsanordningar, som
automatiskt hålla ugnstemp. vid önskad höjd.
Brän-narna äro dels ringbrännare med el. utan
centrumlåga, dels s.k. sparbrännare, försedda med
kontinuerligt reglerbar uppkokningslåga och fast
inställbar sparlåga. — G a s k ö k saknar ugn
och består endast av ett stativ för en el, två
brännare. — Antalet g. i Sverige beräknas f.n.
(1948) till c:a 420,000, varav enbart i Stockholm
c:a 195,000. Antalet gaskök utgör kanske endast
c:a Vs av antalet g. Lj.
Gassprängbomb, krigsv., se Gasbomb.
Gasspränggranat, krigsv., se Gasstrid, sp. 339.
Gasstrid var en av de stora tekniska nyheterna
under 1 :a världskriget. Även om tanken att
använda giftiga gaser som anfallsmedel flera
gånger varit uppe, var det först sedan den
kemiska storindustrien utvecklats, som man fick
möjligheter att använda dessa ämnen i den
utsträckning, som ansågs erforderligt. Även om
ingen av de stridande parterna från början varit
inriktad på att använda kemiska stridsmedel,
aktualiserades frågan, när eldvapnen under i:a
världskriget kommo till korta mot den i sina
befästningar förskansade motståndaren och kriget
stelnade till ett skyttegravskrig. Härtill kom, att
krigstillverkningen av ammunition icke hos någon
av de krigförande var organiserad för den stora
åtgången, varför ammunitionsbrist snart började
göra sig gällande. Detta framtvingade tanken
— 337 —
— 338 —
Fig. 2. Principen för
pulver-skärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
