Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gassvetsning, autogen svetsning - Gast (vålnad) - Gast (besättning) - Gast, Peter (Heinrich Köselitz) - Gastein - Gasteori - Gastera - Gasteria - Gastermometer - Gasteromycetes - Gasteroptos - Gasterosteidae - Gasterosteus - Gastkramning - Gastornis - Gastoué, Amédée - Gastralgi - Gatrektasi - Gastrisk - Gastrit - Gastro- - Gastroanastomos - Gastrocnemius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAST
Fig. 4. Gassvetsning av plåtbehållare.
fordras för g., varvid acetylenen framställdes ur
karbid på förbrukningsplatsen. I Sverige
demonstrerades g. 1902 f.f.g., näml, av G. Dalén, på
Finnboda varv. Själv har Dalén berikat
g.-tekni-ken i många avseenden, främst dock genom
utexperimenterandet av AGA-massan, som
möjliggjorde riskfri komprimering av acetylen till högt
tryck. G. utvecklade sig snabbt till ett för
tekniken oumbärligt hjälpmedel, som i jämförelse
med de gamla förbindningsmetoderna nitning och
vällning innebär en utomordentlig förenkling.
På vissa tekniska områden finns över huvud intet
alternativ till g., ss. vid tillverkning av
högtrycks-ångpannor och absorptionskylapparater. På andra
områden har likväl den billigare elektriska
Ijus-bågsvetsningen undanträngt g., t.ex. inom
skeppsbyggen och byggnadsteknik. — Jfr
Gasbågsvets-ning. — Litt.: H. Spiegelberg, ”Svets- och
skärteknik med acetylen-syrgas” (1944). A.Lg.
Gast (eg. samma ord som ty. Geist, eng. ghost,
ande), vålnad, gengångare*.
Gast (från Ity. el. holl., etymol. = sv. gäst),
be-sättningskarl på fartyg, särsk. med någon bestämd
tjänstgöring, t.ex. backs-, båtgast.
Gast, Peter, eg. Heinrich Köselitz,
tysk tonsättare (1854—1918), studerade vid
konser-vatoriet i Leipzig och vid univ. i Basel bl.a. för
Nietzsche, vars vän, litteräre medhjälpare och
musikaliske rådgivare han blev. G. vistades sedan i
Italien och var 1900—08 verksam vid
Nietzsche-arkivet i Weimar. Av hans tonsättningar, som
utmärka sig för en viss sydländsk melodik, äro
utgivna i tryck bl.a. operan ”Der Löwe von Venedig”
(1901, uppförd som ”Die heimliche Ehe” redan 1891)
och solosånger; en stråkkvartett, körer m.m. äro
manuskript. F.Sl.
Gastein [gastäi’n], dal i Salzburg i Österrike,
genomfluten av den från Hohe Tauern kommande
Gasteiner Ache, h.-biflod till Salzach, och
genom
dragen av Tauernbanan. Vid höga vattenfall 1,000
—1,100 m ö.h. ligger den ryktbara kurorten B a
d-gastein (c:a 2,500 inv.), känd sedan 600-talet,
med många varma (26—500), starkt radioaktiva
källor, som särsk. anlitas mot gikt, reumatism
och nervsjukdomar. I närheten, c:a 870 m ö.h.,
ligger kurorten Hofgastein (c:a 1,000 inv.).
— IG. sammanträffade 27/s—28/s 1879 Bismarck
och Österrike-Ungerns utrikesminister Andråssy.
De förhandlade här om en koordinering av de
två kejsarrikenas utrikespolitik och nådde härom
principiell enighet, överenskommelsen kan
betecknas som grundvalen för det i Europas
fortsatta historia så betydelsefulla förbundet mellan
Tyskland och Österrike-Ungern. P.;B.
Gasteori, fys., se Gas, sp. 307, och Kinétisk
gasteori.
Gaste’ra (av ty. Gast, gäst), giva gästroll el.
gästspel (om skådespelare o.s.v.).
Gaste’ria, sydafrikanskt släkte av fam.
liljeväxter, närbesläktat med Al’oe och omfattande o. 50
arter. Särsk. karakteristiska äro de i två el. flera
lodräta rader anordnade, vanl. vitfläckiga, köttiga
bladen, som sitta på en kort stam. Flera arter
odlas som krukväxter, ofta under namn av Aloè.
Gastermometer, se Termometer.
Gasteromyce’tes, bot., se Buksvampar.
Gasteroptos [-å’s], med., se Enteroptos.
Gasteroste’idae, fiskfam., se Spiggar.
Gasteros’teus, zool., se Spiggsläktet.
Gastkramning, förr benämning på sjukdom, som
t.ex. visade sig genom blåmärken på kroppen och
som antogs vara vållad av en gast; även
allmännare om hård el. våldsam kramning.
Gastor’nis, utdött fågelsläkte, sannolikt
tillhörande strutsfåglarna. Rester ha anträffats i eocena
lager i Frankrike.
Gastoué
tøe’J, A m é d é e, fransk [-musikhistoriker (f. 1873), lärare i gregoriansk sång vid
den av d’Indy m.fl. grundade Schola cantorum
i Paris, har utom talrika uppsatser samt art. i
”Encyclopédie de la musique” skrivit bl.a. den
viktiga ”Catalogue des manuscrits de musique
byzantine ... des bibliothèques publiques de France”
(1907), ”L’art grégorien” (1911), ”La musique
d’église” (s.å.), ”Les primitifs de la musique
fran-qaise” (1922), ”La vie musicale de 1’église” (1929),
”L’église et la musique” (1936) m.m.,
varjämte han utg. en mängd äldre (mest liturgisk)
musik. C.A.M.
Gastralgi’, med., se Magkramp.
Gastrektasi’, utvidgning av magsäcken.
Gastrisk (se Gastro-), som hör till magen,
mag(säcks)-. Gastrisk feber, äldre
benämning på buksjukdom, åtföljd av feber. Häri
innefattades ett flertal sjukdomar, ss. blindtarms- och
bukhinneinflammationer, nervfeber m.m. G a s
t-riska kriser, vid ryggmärgstvinsot anfallsvis
uppträdande smärtsamma kramptillstånd i
magsäcken.
Gastri’t (lat. gastri’tis), magkatarr (se
Magsjukdomar.
Gastro- (av grek. gaste’r, mage), som hänför sig
till magen; mag-, magsäcks-,
Gastroanastomos, se Magsäcksoperationer.
Gastrocne’mius (till gastro-* och grek, kneme,
vad), den största och samtidigt ytligaste av
— 343 —
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
