Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasverk - Gasverksföreningen - Gasödem - Gat (Filistéen) - Gat, Ghat, Rhat (Libyen) - Gata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATA
Fig. 3. Tjärtvätt.
den järnhaltiga avfallsprodukt,
som erhålles vid förarbetning
av bauxit till ren
aluminiumoxid. Vid reningen övergår
järnhydratet till järntrisulfid
(Fe2S3), som i sin ordning
genom oxidation kan regenereras
till järnhydrat och rent svavel.
I regel sker denna oxidation
kontinuerligt genom att man
tillför gasen 2 å 4% luft. När
reningsmassan erhållit en
sva-velhalt av 50 ä 60 °/o, måste den
bytas. Den förbrukade massan
innehåller då huvudparten även
av gasens halt av
cyanför-eningar, näml, i form av
ber-linerblått (ferriferrocyanid), och
kan ekonomiskt förarbetas på
nämnda färgämne. — Den
renade gasen har normalt ett
effektivt värmevärde av 4,500
kcal/m3, vilket dock sjunker
med c:a 200 kcal/m3, om
bensol-tvättning skett. Nedanst. tab.
återger en typisk analys av bensoltvättad kolgas.
God stadsgas bör pr 100 m3 ej hålla mer än 1 g
H2s, 25 g övriga svavelföreningar och 5 g HCN.
Koldioxid, CO2 ............................ 1,0 volym-°/o
Tunga kolväten, CmHn....................... 3>o ,,
Syre, O2 .................................. 0,5 ,,
Koloxid, CO ............................... 4,s >>
Metan, CHi .............................. 28,0 ,,
Väte, H2 ................................ 56,5 ,,
Kväve, N2 ................................. 6,5 ,,
100,0
— Stadsgasens spec. v. relativt luft kan variera
från 0,35 till 0,42.
Distribution av gas. Det i Sverige
förhärskande gastrycket i servisledningarna är 50
mm v.p. Dock användas vid större anläggningar
även andra och högre tryck på de s.k. huvudnäten,
näml. 400—10,000 mm v.p. Härvid användes för
matningen av servisledningar en typ av
tryckregulatorer (system Bamag-Dalén), så beskaffad,
att det utgående trycket automatiskt höjes något,
när gasförbrukningen är stor, i och för
kompensation av ledningsmotståndet. — Genom 1 ä c
k-n i n g förloras alltid en del gas, ej sällan intill
10%. För Stockholms g. är motsvarande
förlustsiffra 3,5%. — Jfr Flaskgas.
Biprodukter. Hit kan knappast koksen
(netto c:a 65%) räknas, eftersom den i
ekonomiskt avseende i regel betyder 40 å 50 % mera
än gasen själv. De egentliga biprodukterna
utgöras av stenkolstjära (c:a 4%), varav genom
des-tillation utvinnas asfalt och lätta tjäroljor, vidare
ammoniak, som vanl. förarbetas till gödningsämnet
ammoniumsulfat, och slutl. de förut nämnda
bensolprodukterna (c:a 0,9%); mindre g. ha dock
ej bensoltvätt.
De svenska g. förbruka pr år tillsammans c:a
600,000 t kol, varav erhålles c:a 300 mill. m3 gas;
av denna produktion komma drygt 40 °/o på
Stockholm. — Litt.: E. Göth, ”Gas, kol och koks”
(1939); U. Boklund i ”Svenska g.-fören:s årsb.”
(1946); S. Qvarfort i ”Handbok i kemisk
teknologi”, 3 (1948). Lj.;A.Lg.
Gasverksföreningen, se Svenska
gasverksför-eningen.
Gasödem, med., se Gasbrand.
Gat, stad i ö. Filistéen, omtalad redan i Tell
el-Amarnabreven, en av filistéernas fem
hövdinga-städer (Jos. 13:3), Goliats födelseort (1 Sam. 17 4).
Dess läge har ej med säkerhet kunnat fastställas,
möjligen är den identisk med en ruinkulle Tell
el-Menschije mellan Ghaza och Elevteropolis.
Gat, G h a t, R h a t, oas och stad i s.v. Fezzan
i Libyen, på 250 n.br., 780 m ö.h.; c:a 3,000 inv.,
mest tuareger. Staden är en av murar omgiven
rektangel, karavanknutpunkt och handelsplats.
Oasen har o. 3,000 dadelpalmer.
Gata, trafikled i städer och tätorter (jfr Väg),
avsedd för körtrafik och vanl. försedd med
särskild gångbana. Ordet g. användes även som
synonym till väg el. röjning i sms. som
bruks-gata, bygata, brandgata, kraftledningsgata. —
Rörande g. i städer finnas i k. byggnadsstadgan
1931 utförliga bestämmelser; bl.a. stadgas, att
avståndet mellan byggnadslinjerna på ömse
sidor om g. i regel ej skall göras mindre än 12
m, vidare att stad och stadsliknande samhälle
ansvara för iordningställande, upplåtande och
underhåll av g. och allmän plats inom sitt
område. Ny g. skall upplåtas, i den mån
bebyggandet fortskrider, från förut upplåten g. el.
väg, så snart något kvarter enl. stadsplanen
bebyggts till V3 av tomtlinjelängden utefter g.
G. skall härvid till bredd och höjdläge redan
från början överensstämma med stadsplanen
samt vara försedd med erforderliga gångbanor,
anordningar för vattenavrinning samt med
yt-beläggning enl. ortens bruk. — Med hänsyn till
sin karaktär kunna g. indelas i klasser, ss.
af-färsgator, bostadsgator o.s.v. En spec. ur
trafiksynpunkt mera rationell indelningsgrund
infördes i Sverige 1936 i anseende till fördelningen
av den på städerna belöpande delen av
bilskattemedlen. Grupperna utgöras av 1) infartsvägar
och genomfartsgator; 2) övriga för biltrafiken
viktiga vägar och g.; 3) övriga vägar och g.
Sammanlagda längden av de svenska städernas g.
är c:a 6,400 km, varav c:a 19% tillhöra grupp 1.
Bestämmandet av en g:s sträckning, bredd
och beskaffenhet innebär alltid en besvärlig
avvägning mellan å ena sidan beräknade
trafik-och säkerhetsfaktorer m.m. och å den andra
kostnadsförhållanden. Arbetet förutsätter ofta en
planering på mycket lång sikt. Däri ingår även
planering för dränering, övrig rörförläggning,
kabeldragning etc., bl.a. i syfte att reparationer
skola kunna utföras billigt och med minsta
möjliga avbräck för trafiken. För Stockholm gälla
härvid vissa normalsektioner, varpå fig. 1 ger
ett ex. Andra normalsektioner avse fördelning
av tillgänglig gatubredd på kör-, gång- och ev.
cykelbanor. Härvid beräknas, att varje
fordons-fil kräver en bredd av c:a 3 m utom vid
genomfartsleder, där filutrymmet bör vara 3,5—4
m. För parkeringsfiler beräknas numera 2,75 m.
Vid trafikleder med fyra körfiler uppdelas g. ant.
medelst en förhöjd mittremsa el. med annan
tydlig mittmarkering. Körbaneprofilen bomberas
alltid; gångbanor ges en sidolutning av c:a V40
mot rännstenen för att underlätta vattenavbörd-
— 357 —
- 358 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
