Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaultier, Deins (le jeune, l’illustre) - de Gaultier de Laguionie, Jules - Gaultier-Garguille (Hugues Guéru) - Gaumont, Léon - Gaunt, John of - Gaunö - Gaur - Gaura - Gauri Sankar, Gaurisankar - Gausdal - Gauss (fysik) - Gauss, Carl Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAULTIER
Gaur, tjur och ko.
Gaultier [gåtje’], D e n i s (G. le j e u n e, den
yngre, el. G. l’i 11 u s t r e, den berömde), fransk
lutvirtuos och -tonsättare (o. 1600—72), kusin till
Ennemond G. (vanl. kallad ”den äldre” el.
G. d’A n g 1 e t e r r e, den ”engelske”, f. o. 1575).
Han var den främste i en stor fransk lutspelarsläkt
och lärare bl.a. till de senare så berömda
lutspelarna Mouton, Du Faux och Gallot. Av hans
kompositioner, vilka genom sin rika ornamentik
torde ha betytt mycket för pianomusiken, finns
bevarad en ”Livre de tablature” (o. 1664), medan
”Pièces de luth” (o. 1660) är försvunnen. En del
kompositioner äro 1932 utgivna i faksimilupplaga
genom A. Tessier, så svitsamlingen ”La
rhétori-que des dieux”. — Litt.: O. Fleischer i
”Viertel-jahrsschrift für Musikwissenschaft”, 1886. A.D.
de Gaultier de Laguionie [da gåtje’ da lagjåni’],
Achille J u 1 e s, fransk filosof (1858—1942).
Under dubbel frontställning mot rationalismen och
realismen och under radikal skärpning av vissa
tankemotiv hos Kant samt med inslag även från
Nietzsches tankevärld, utvecklade G. en
kunskapsteoretisk fenomenalism och relativism.
Sålunda förnekade han ”tinget i sig”, bestred
möjligheten av absolut kunskap och hävdade
psykologiskt, att vi uppfatta vårt eget karaktärsliv
annorlunda, än det är, liksom metafysiskt, att
tillvaron med nödvändighet uppleves annorlunda,
än den är. Denna åsikt, som företer släktskap
med als-ob-filosofien och fiktionalismen, kallade
G. bovarysm* och framställde den bl.a. i ”Le
bovarysme” (1902), ”La fiction universelle” (1903)
och, bitande polemiskt, i ”La philosophie
officielle et la philosophie” (1922). Den etiska
betraktelsen ville G. därjämte ersätta med en rent
estetisk, ”spektakulär”, vilken låter den
metafysiska ångesten försvinna i den rena,
ointresserade åskådningen av världen. N.
Gaultier-Garguille [gåtje’-gargi’j] (eg. H u g u e s
G u é r u), fransk skådespelare (o. 1574—1633). G.
kom 1615 till teatern i Hotel Bourgogne och lyste
där som farsör. Den typ, han framställde,
motsvarade närmast den italienske Pantalone. G.
spe
lade också under namnet F 1 é c h e 1 1 e s i
tragedien.
Gaumont [gåmåD’], L é o n, fransk filmman (f.
1864). G. är en av filmteknikens och
filmindustriens pionjärer och grundade 1911 bolaget
Gaumont Franco Film Aubert i Paris och 1927
Gaumont British Picture Co. Ltd i London.
Gaunt [gå’nt]. John of G., engelsk prins, hertig
av Lancaster*.
Gaunö, gods i Danmark, se Gavnö.
Gaur [gaur], Bibos fronta’lis gäurus, av underfam.
oxdjur, en kraftigt byggd vildoxe, som förekommer
i de bergiga skogstrakterna i Indien, Burma och
på Malacka-halvön. Dess längd utgör c:a 3 m
(svansen oberäknad), mankhöjden 1,86 m. Benen
äro korta, ryggpuckeln väl utbildad, hornen vid
basen plattade, uppåt rundade och till färgen
gröngula med svarta spetsar. G. lever i större el.
mindre hjordar. Jfr Gayal.
Gaura [gau’-], släkte av fam. duntravväxter
med o. 25 arter i Nordamerika och Mexico. De
äro halvbuskar el. fleråriga örter med röda el. vita,
i mer el. mindre utdragna ax samlade blommor.
G. bienn’is och G. LindheimPri odlas som
prydnadsväxter.
Gauri Sankar [gäu’-], Gaurisankar.
bergstopp i Himalaya*.
Gausdal, dalgång i ö. delen av Opland fylke,
Norge, v. sidodal till Gudbrandsdalen; grenar sig
i Vestre och östre G. Vid övre ändan av den
senare ligger vid foten av Skeikampen G.
högfjälls-sanatorium (785 m ö.h.) och andra hotell. G. är en
livligt besökt luftkurort och vintersportort. I ö.
G. ligger Björnstjerne Björnsons gård Aulestad,
vars huvudbyggnad nu bevaras som norsk
nationalegendom.
Gauss [gaus], fys., se Elektriska enheter, sp. 333.
Gauss [gaus], Johann Carl Friedrich,
tysk matematiker och naturforskare (1777—1855).
Son till en fattig murare i Braunschweig gav G.
redan under sin första skoltid prov på sin begåvning.
Genom hjälp av bl.a. dåv. hertigen sattes han i
tillfälle att studera i Göttingen. Han började
exceptionellt tidigt med självständiga matematiska
undersökningar, först i ren matematik, sedan också
i astronomi, detta med så stor framgång, att
han redan 1807 blev chef för det astronomiska
observatoriet i Göttingen. G:s arbeten under
den följ, tiden beröra mest astronomi,
magne-tism, optik och geodesi samt äro dels
praktiskt-experimentella, dels teoretiskt-matematiska. Så
konstruerade han nya
instrument (bl.a.
helio-tropen) och utarbetade
en metod för noggrann
bestämning av
jordmagnetismens styrka.
Jämte W. Weber
grundläde han ett av
de första magnetiska
observatorierna och
anlade mellan detta
och det astronomiska
den första
elektromagnetiska telegrafen. I
astronomi kan näm-
— 379 —
— 380 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
