Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gauss, Carl Friedrich - Gausska fellagen - Gausska logaritmer - Gauss’ projektion - Gausta - Gaustad - Gautama Buddha - Gautbert, Gautbertus - Gautherin, Jean - Gauthiod - Gauthiod, Sjöförsäkrings-ab. - Gautier, 1. Théophile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAUTIER
Gausta från n.ö.
nas hans nya metod att beräkna en planets bana,
vilken ledde till att den nyss upptäckta men åter
försvunna planeten Ceres kunde återfinnas, samt
hans s.k. störningsteori. Geodetiska problem
inspirerade G. till grundläggande undersökningar
av ytors krökning (se Differentialgeometri) och
till införandet av begreppet konform avbildning
av en yta på en annan med tillämpningar därav på
kartprojektionen (se Karta 2). Till den tillämpade
matematiken kunna också räknas G:s
felfördel-ningslag (se Fellag) samt den i samband härmed
stående s.k. minsta kvadratmetoden. I den rena
matematiken var det G., som genom användning av de
komplexa talen på olika grundläggande problem
definitivt skaffade dem hemortsrätt inom
matematiken, så t.ex. i beviset av algebrans fundamentalsats
(1799). I det storartade ungdomsarbetet
”Dis-quisitiones aritmethicae” (1801), som kan anses
grundlägga den moderna talteorien, finnas bl.a.
G:s undersökningar av cirkeldelningsekvationen
(se Cirkeldelning), varigenom han bestämde de
regelbundna månghörningar, som kunna
konstrueras med passare och linjal. Bland G:s
epokgörande undersökningar inom den matematiska
analysen må nämnas hans bidrag till teorien för
den newtonska attraktionskraften (se
Potentialteori) och hans arbete över den hypergeometriska
serien. Bland av G. gjorda men ej publicerade
upptäckter kan nämnas den icke-euklidiska
geometrien. G. kan utan tvekan betecknas som
historiens hittills störste matematiker. G:s
samlade arbeten utgåvos i Göttingen i 12 bd 1863—
1933. [H.D.1N.E.F.
Gausska fellagen, matem., se Fellag.
Gausska logaritmer, matem., se Logaritm.
Gauss’ projektion, se Karta 2).
Gausta, fjäll i Telemark fylke, Norge, s.ö. om
Rjukan, 1,883 m ö.h., uppbyggt av kvartsit. G. är
Norges högsta fjäll s. om Bergenbanan och bekant
för sin vida utsikt. Turisthydda nära toppen.
Gaustad, sinnessjukhus, beläget 5 km n.v. om
Oslo, Norges äldsta statsanstalt för sinnessjuka,
uppfördes 1851—55 med plats för 262 patienter,
utvidgades 1922—27 och rymmer nu o. 600
patienter. Vid G. försiggår den kliniska
undervisningen i psykiatri, och 1927 uppfördes en särskild
univ.-klinik på anstaltens område.
Gautama Buddha [gau’-], se Buddha.
Gautbert [gau’-], Gautbertus, se Gauzbert.
Gautherin [gåträD’], Jean, fransk bildhuggare
(1840—90), utförde på 1870—80-talen en rad
kraftfullt modellerade, patetiskt uttrycksfulla grupper
i marmor el. brons, ss. ”Det förlorade paradiset”
och ”Uppvaknandet”, samt statyerna ”Arbetet”,
”Ingivelsen”, ”Diderot” m.fl., av vilka de flesta
äro uppställda på offentliga platser i Paris. G.
är väl representerad i Köpenhamns glyptotek.
Gauthiod, se Gautiod.
Gauthiod, S j ö f ö r s ä k r i n g s-a b., se
Sjöför-säkrings-ab. Gauthiod.
Gautier [gåtje’]. 1) T h é o p h i 1 e G., fransk
författare (1811—72), föddiTarbes (Gascogne), kom
1814 till Paris, där han sedan började måla i
Ri-oults ateljé, lierades tidigt med V. Hugo och
debuterade 1830 med ”Poésies” utan att väcka
uppseende. Stor uppmärksamhet vann däremot
romanen ”Mlle de Maupin” (2 bd, 1835—36). G.
anställdes s.å. i Girardins tidn. ”La Presse”, där
han skrev litteratur- och konstkritik;
överflyttade senare till ”Le Moniteur universel” och ”Le
Journal officiel” samt företog utländska resor,
beskrivna i hans förnämliga reseskildringar, varav
— 381 —
— 382 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
