Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gebers förlag - Gebet - Gebhard - Gebhard, 1. Hannes - Gebhard, 2. Albert - Gebhard, Hans - von Gebhardt, Eduard - Gebhart, Émile - Gebit - Gebrer - Gebweiler - Gebyrer - G.E.C. - Gecarcinidae, Gecarcinus - Geckonidae - Geckoödlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GE BET
utger särsk. skönlitterära, religions-, kultur- och
litteraturhistoriska arbeten.
Gebe’t, skogsv., se Revir.
Gebhard [gäp’hart], kurfurste av Köln, av
fri-herrliga ätten Truchsess v. Waldburg (1547—1601),
valdes 1577 i tävlan med en bayersk prins till
ärkebiskop av Köln. För att kunna gifta sig med sin
älskarinna Agnes v. Mansfeld övergick G. 1582
till protestantismen men sökte det oaktat hålla sig
kvar på sin biskopsstol. Illa understödd av de
protestantiska furstarna dukade G. dock under i det
kölniska kriget och måste fly till Nederländerna.
Gebhard [je’phart]. 1) Hannes G., finländsk
ekonom och statistiker (1864—1933), doc. i historia
i Helsingfors 1890, doc. i lantbruksekonomi 1899,
e.o. prof, i samma
ämne 1909—27. G.
ägnade ett intensivt arbete
åt småbruks- och
an-delsverksamheten. Han
var en av Sällskapet
Pellervos stiftare och
dess ordf. 1899—1917.
G. tillhörde
lantdagen 1907—09. Bland
hans skrifter märkas
”Socialstatistisk atlas
öfver Finlands
landskommuner år 1901”
(1908), ”Statistisk
undersökning af
social
ekonomiska förhållanden i Finlands
landskommuner år 1901” (4 bd, 1908—16), ”Huvuddragen av
andelsverksamheten i Finland” (1915) och
”Småbruket i Skandinavien” (1923). G:s skrifter ha
översatts till svenska av hans hustru Hedvig Maria
G. (f. 1867), som även intagit en ledande ställning
inom kooperationen. Hon var en av Elantos
stiftare och medl. av förvaltningsrådet 1905—17 samt
tillhör sedan 1918 Centrallagets förvaltningsråd.
Hon var medl. av lantdagen 1907-—09 samt av
riksdagen 1919—21, 1924—29 som representant för
finska samlingspartiet. T.Er.
2) A 1 b e r t G., den föreg:s kusin, målare
(1869—1937), var 1897—1907 lärare i målning vid
Konstföreningens ritskola i Helsingfors. G. har
utfört porträtt, landskap och framför allt brett och
A. Gebhard: övergiven, 1895. Ateneum, Helsingfors.
kraftfullt målade folklivsbilder. Som dekoratör
(bl.a. i finska paviljongen i Paris 1900) och som
tecknare tog G. i början intryck av
Jugendstilen.
Gebhard [gäp’hart], Hans, tysk tonsättare och
musikpedagog (f. 1882), studerade komposition för
Robert Kahn, blev 1913 pianolärare vid
Jaques-Dalcrozeinst. i Hellerau och flyttade 1918 till
München. I anslutning till Jaques-Dalcroze
utarbetade G. en egen musikundervisningsmetod,
”enhetlig musiklära”, där gehörsbildning, teori och
improvisation utgöra en enhet. G. har komponerat
kammarmusik, pianostycken, körer och solosånger.
von Gebhardt [gäp’hart], Karl Franz E d u a r d,
tysk målare (1838—1925), utbildade sig i
Petersburg och i Tyskland, särsk. i Düsseldorf, vid vars
konstakad. han blev prof. Hans område var det
religiösa måleriet; han framställde emellertid icke
sina scener i traditionell historisk uppfattning och
kostym utan i senare tiders omgivning och fyllda
av våra dagars känsloliv. Ofta hämtar G. siüa
interiörer från reformationens tidsålder; landskapet
är också tyskt. — Litt.: Monogr. av A. Rosenberg
(1899). EAV.
Gebhart [zeba’r], É m i 1 e, fransk
kulturhistoriker (1839—1908), har främst betydelse för sina
uppslagsrika och i förnäm form framställda
forskningar i antik kultur, spec. dess konstnärliga sida
(”Histoire du sentiment poétique de la nature dans
1’antiquité grecque et romaine”, 1860, ”Praxitèle”,
1864, ”Essai sur la peinture de genre dans
l’anti-quité”, 1868), samt i den italienska renässansens
ursprung och väsen (”Rabelais, la renaissance et la
réforme”, 1877, ”Les origines de la renaissance en
Italie”, 1879, ”LTtalie mystique”, 1890, ”D’Ulysse
å Panurge”, 1902). G. utgav även en historisk
roman, ”Autour d’une tiare” (1893; sv. övers. ”På
Petri stol”, 1894). Lff.
Gebi’t (ty. Gebief), område.
Gebrer (pers, gabr), beteckning för parserna*.
Gebweiler [ge’pvailar], tyska namnet på
Gueb-willer.
Geby’rer (av ty. Gebühr, eg. det tillbörliga;
avgift; eng. fee, fra. taxe, ital. tassa), se Avgifter.
G.E.C., förk. för General Electric Co.
Gecarcin’idae, Gecar’cinus, zool., se Landkrabbor.
Gecko’nidae, se Geckoödlor.
Geckoödlor, Gecko’nidae el. Ascalabo’tae, en fam.
ödlor, som i alla världsdelar äro utbredda inom
de varma tempererade och tropiska trakterna och
räknar ett 50-tal släkten med o. 200 arter. De äro
alla mindre former, den största 30—40 cm, ha
klumpig byggnad och plattad kroppsform med en
medellång och bräcklig svans. Extremiteterna äro
väl utvecklade och de 5 tårna på undersidan vanl.
försedda med egendomliga sugskåls- el.
sugskivs-liknande utvidgningar med tvärställda hudskivor.
Medelst dessa bildningar kunna djuren vid
klättring hålla sig fast .även på släta och hala ytor.
I regel föra g. ett nattligt levnadssätt och ha
därför också stora ögon. De livnära sig av insekter.
En del arter förekomma i Sydeuropa, ss.
blad-fingergeckon, P hyllo daRtylos europaè’us (på
Korsika och Sardinien m.fl. ställen), s k i
v-fingergeckon, HemidaRtylus tuPcicus (i
Medelhavsländerna) och murgeckon, Taren’tola
maurita’nica (i Spanien, Nordafrika och på de
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
