Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geiger, Hans - Geiger, Theodor - Geiger-Müllers räknerör, Geigers spetskammare - Geijer, släkt - Geijer, 1. Bengt Gustaf - Geijer, 2. Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEIJER
Christoffer G., bergmästare (d. 1657).
x
Ransätersgrenen.
Johan Gustaf G.,
bruksägare å Ransäter
(1719—90).
Bengt Gustaf G., x
bruksägare å
Ransäter (1748—1814).
G.2). x
x
G.6).
G.3\ G.5).
G.7).
Krokstadsgrenen.
Salomon Gottschalk G.,
bruksägare å Krokstad
(1724—94).
Carl Emanuel G.,
överste (1777—1865).
Adl. ätten von Geijer
(1817).
Lindforsgrenen.
Johan Eberhard G.,
bruksägare å Lindfors
(1733—96).
I
X
X
G .4).
|
G.8).
Emanuel G.,
bergsråd
(1730—88).
Adl. ätten
af Geijer st am (1773).
Översikt över släkten Geijer.
band mellan a-strålarnas räckvidd och
utgångs-hastighet och visade jämte Nuttall, att
räckvidden står i relation till det radioaktiva preparatets
sönderfallskonstant. G. studerade även med
scintillationsmetoden a-strålarnas spridning vid
deras gång genom materiella kroppar. Bland G:s
skrifter märkas ”Messmethoden auf dem Gebiete
der Radioaktivität” (1920; jämte W. Makower).
G. har jämte K. Scheel utg. ”Handbuch der
Phy-sik” (1926 ff.). 1937—44 var G. utg. av
”Zeit-schrift für Physik”. Re.
Geiger [gå!’-], T h e o d o r, dansk sociolog (f.
1891). G., som är född i München, har fått sin
utbildning i Tyskland, där han 1924—28 var
föreståndare för Berlins arbetarhögsk. 1928 blev han
prof, i Braunschweig men fick lämna sin
befattning, när nazisterna kommo till makten. G.
begav sig då till Danmark, där han 1938 blev prof,
i sociologi vid Aarhus univ. G:s kunskaper äro
synnerligen omfattande och sträcka sig från
filosofi och psykologi till ekonomi och historia. Som
sociolog står han nära den ”formala” tyska skolan
och sysslar i sitt huvudarbete (”Sociologi”, 1939)
med teoretiska undersökningar av möjliga
gruppbildningar. Tidigare hade han utg. ”Die Masse und
ihre Aktion” (1926), en bok om den revolutionära
massan. Starkt polemiskt är arbetet ”Kritik af
Reklamen” (1943), som psykologiskt undersöker
reklamens suggestionskraft och kritiskt granskar
reklammännens egen ”vetenskap” om deras
på-verkningsmedel. G:s senaste forskningsområden
äro rättssociologien (”Debat med Uppsala om
Moral og Ret”, 1946, ”Vorstudien zu einer
So-ziologie des Rechts”, 1947) och de intellektuellas
sociala situation (”Intelligensen. De andligt
ska-pandes uppgift och öde i samhället”, 1944, endast
på sv.). Ln.
Geiger-Müllers räknerör, Geigers spetskammare
[gai’-], se Radioaktivitet.
Geijer, svensk släkt, stammande från
bergmästaren Christoffer G. (d. 1657). I svensk genealogisk
litteratur har av gammalt uppgivits, att släkten
stammar från en i Österrike bosatt adlig ätt, som
i vapnet förde en gam (ty. Geyer). Om släktens
grenar och de från densamma utgrenade adliga
ätterna von Geijer och af Geijerstam se
släktöversikten. — Litt.: B. J. Geijer, ”B. G. G. till
Uddeholm och hans ättlingar” (1899);
släkthistoriska arbeten av Lotten Dahlgren.
1) Bengt Gustaf G., bruksägare (1682—
1746). Efter en kortare vistelse vid Uppsala univ.
ägnade sig G. åt bruksyrket, förvärvade
småningom egna smärre bruksegendomar, arrenderade 1716
en del av Uddeholms bruk samt tillhandlade sig
1720 hela det redan då vidlyftiga brukskomplexet,
vilket under G:s ledning fick ett storartat
uppsving. Genom testamente gjorde han sina
egendomar till ett slags fideikommiss att gemensamt
förvaltas för arvingarnas räkning, därmed grundande
det egendomliga släktbolag vid Uddeholm, som
ägde bestånd i nära 1 V4 sekel. — Litt.: J. A.
Almquist, ”Uddeholmsverken” (1899). C.
2) E r i k Gustaf G., den föreg:s sonsons
son, skald, tänkare, historiker och tonsättare (12/i
1783—23/4 1847). Född på Ransäters bruk i Värmland
hade G., som han själv berättat i sina ”Minnen’",
en lycklig uppväxt i ett harmoniskt, litterärt och
musikaliskt bildat hem, därtill i hälsosam och
uppfostrande beröring med natur och praktiskt arbete.
Han blev 1799 student i Uppsala, där filosofen
Benjamin Höijers väckande undervisning blev av
särskild betydelse för honom. 1803 deltog han i
Svenska akad:s tävlan med ”Äreminne öfver Sten
Sture d.ä.” och erhöll stora priset. G.
promoverades till fil mag. 1806, speciminerade 1808 förgäves
för en docentur i latin, förlovade sig 1809 med
Anna Lisa Lilljebjörn (giftermålet ägde rum först
1816) och for s.å. till England som informator för
en stockholmsk köpmansson. Englandsvistelsen
fick stor betydelse för G:s utveckling; han mottog
därunder fruktbara intryck av engelskt
samhällsliv men också av Shakespeares konst. Hans långa
och trevande bildningsgång, varunder han stannat
hos Rousseau och Schiller och slutl. i ivrigt stu-
— 409 —
— 410 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
