Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemensam votering - Gémier, Firmin - Geminata - Gemination - Gemini - Geminiani, Francesco - Geminiderna - Geminos - Gemisthos, Georgios - Gemla, Gämla - Gemma - Gemmi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÉMIER
Den senare bestämmelsen, som avser att vara
en sammanfattning av RF:s uppräkningar, anger
följ, frågor: statsutgifter och bevillning,
regle-mentariska föreskrifter för Riksbanken, dess
inkomster och utgifter, ansvarsfrihet för fullmäktige
i Riksbanken samt slutl. Riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter. Den
diskrepans, som kan tyckas föreligga mellan RO:s
och RF:s bestämmelser, då den förra blott talar
om statsutgifter och bevillning, den senare talar
om statens reglerande över huvud, är endast
skenbar. Bestämmandet av bevillningens
totalbelopp förutsätter näml, ej blott ett bestämmande
av samtliga statsutgifter utan också en beräkning
av de poster på riksstatens inkomstsida, som
ej äro bevillningar, d.v.s. de ord. inkomsterna.
De svårigheter, som g.-institutet vållat i praktiken,
ha ej sin grund i oklara grundlagstexter utan i
svårigheterna att bestämma, vilka villkor som få
ställas för en statsutgift el., som det också heter,
ett statsanslag. Den princip, om vilken man nu
allmänt enat sig, näml, att villkoret skall stå i ett
organiskt samband med anslaget, är något
tänjbar. Lyckligare torde vara att säga, att villkoret
lika väl som genom en villkorssats skall kunna
uttryckas genom ett attribut. Om riksdagen
beviljar anslag för inköp av flygmaskiner, under
förutsättning av att de äro av viss typ, el. till
läroverkens lönereglering, under förutsättning av
att en viss undervisningsreform genomföres, så
kan detta lika väl uttryckas så, att riksdagen
beviljar anslag till flygmaskiner av viss typ el.
förklarar sig beredd att finansiera en på ett visst
sätt organiserad undervisning. Om
tillvägagångssättet vid g. stadgas såväl i RO § 65 som i
reglementariska föreskrifter för riksdagen § 11
mom. 5. Då i fråga, varom i RO § 65 förmäles,
kamrarna fattat stridiga beslut och dessa ej på
förslag av det utskott, som berett frågan, blivit
sammanjämkade, åligger det utskottet att
uppsätta förslag till voteringspropositioner för den
omröstning, som enl. nämnda paragraf skall för
frågans avgörande i kamrarna äga rum. Därvid
brukar F.k:s beslut bli ja-proposition och A.k:s
nej-proposition. Om möjligt bör voteringen äga
rum samtidigt i båda kamrarna, över varje
omröstning i F.k. skall protokoll avsändas till A.k.,
där sammanräkningen av båda kamrarnas ja- och
nej-röster äger rum.
G. förekom också under ståndstiden, fast ej i
ståndens plena utan i förstärkt utskott. Så kunde
enl. RF § 69 genom votering i statsutskott i
sista hand avgöras frågor om statens reglerande
och bevillningens därefter lämpade hela belopp
samt om Riksgäldskontoret och enl. RF § 71 i
bevillningsutskott frågor om bevillningens
grunder etc. Enl. 1810 års RO §§ 73 och 75 kunde även
andra frågor avgöras i andra utskott under vissa
särskilda förutsättningar, bland vilka också
angavs den, att frågan var av sådan beskaffenhet,
att den ej kunde förfalla.
G. förekommer el. har förekommit även i andra
länder än Sverige, så i finansfrågor i Baden,
Württemberg och Hessen, Portugal och vissa
brittiska kolonistater. I regel kommer den dock
i fråga endast i händelse av ett
förstakammar-motstånd mot andra kammarens positiva beslut.
Gemensam lagomröstning har förekommit el.
förekommer i Hessen, vissa brittiska kolonistater
och Portugal. F.Lth.
Gémier [zemje’], F i r m i n, fransk
skådespelare och teaterledare (1865—1933). G. debuterade
1888 på Théåtre de Belleville i Paris och var
sedan anställd vid Chåteau-d’Eau 1890, Bouffes du
Nord 1891, Théåtre libre 1892—95, Ambigu 1895,
Odéon 1896, Théåtre Antoine 1897—1900, Gymnase
1900—01, Renaissance 1901—02 och Odéon 1903—
05. G. ledde 1906—21 Théåtre Antoine och var från
1921 dir. för Odéon. G. tog 1920 initiativet till Le
Théåtre populaire, en sammanslutning, som genom
klassiska föreställningar i Cirque d’hiver och
Tro-cadéro arbetat för teaterns popularisering, och
1927 till La société universelle du théåtre, som
arbetat för det internationella utbytet på
teaterområdet. G. var en av den moderna franska teaterns
intressantaste personligheter, fantasifull,
uppslagsrik och som regissör och skådespelare av
Antoi-nes skola en betydande konstnär. Bland hans
roller märkas Oidipus (Sofokles), Antonius i
”Antonius och Kleopatra”, Shylock i ”Köpmannen i
Venedig”, Apemantus i ”Timon av Aten”, Petruchio
i ”Så tuktas en argbigga”, Filip II i ”Don Carlos”
och Bridau i ”La rabouilleuse”. G.Kg.
Gemina’ta, språkv., långt konsonantljud,
dubbelkonsonant. Jfr Gemination.
Geminatio’n (av lat. gemina’re, fördubbla),
språkv., förlängning el. fördubbling; i sht om
konsonanter och särsk. explosivor, t.ex. i backe, natt,
sippa, bagge, kudde, labb.
Gem’ini, stjärnbild, se Tvillingarna.
Geminia’ni [J-], Francesco, italiensk
violinvirtuos och tonsättare (1674 el. 1667—1762),
lärjunge till Corelli, verkade 1714—49 i London som
lärare i violinspel, 1749 i Paris, 1755—61 åter i
London. G. anses som grundläggare av det
moderna violinspelet, och hans förnämsta verk är
violinskolan ”The art of playing on the violin”
(1731). Hans violinsonater (12 i op. 1 och 12 i op.
4) och concerti grossi (12 i op. 2—3) blevo också
berömda. G. omarbetade Corellis violinsonater till
concerti grossi och utgav 1760 en gitarrskola.
Redan under senare delen av 1700-talet förekom han
på svenska konsertprogram i Stockholm. — Litt.:
A. Moser, ”Geschichte des Violinspiels” (1923). B.L.
Gemini’derna, astr., se Meteorer (med tab.).
Gem’inos, grekisk astronom och matematiker (o.
70 f.Kr.). Bland G:s skrifter märkes en
kommentar till Poseidonios’ arbete ”Peri meteoron”, i
utdrag bevarad från 500-talet (uppl. med ty. övers,
av K. Manitius, 1898% — Litt.: C. Tittel, ”De
Gemini stoici studiis mathematicis” (1895).
Gemis’thos, G e o r g i o s, filosof, se Plethon.
Gemla, G ä m 1 a, stationssamhälle i öja sn i
Kronobergs län, vid Växjö—Alvesta järnväg, 7
km ö.s.ö. om Alvesta; 471 inv. (1946). G.
lek-saksfabrik sysselsätter 50 arbetare. — Om G.
fabrikers ab. se Diö. — Den gamla byn ligger på en
smal landsträckning med sankmarker och sjöar
på ömse sidor. Namnet kan därför kanske
sammanställas med no. dial. gimla, avdela, och
gim-ling, innervägg i hus. Det skrevs 1423 gimblæ.
Gemma (lat.), ädelsten (jfr Gem); astr., se
Kronan; bot., knopp.
Gemmi, pass i Bernalperna, inom kantonen Va-
— 443 —
— 444 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
