Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemmi - Gemmiferus - Gemminatus - Gemmipara - Gemmulae - Gemperlin (Gemperle, Kemperle), Tobias - Gems - Gemyt - Gemäuerthof - Gen - Gen. - Genabum - Genanalys - Genant - Genarp - Genast, Anton - Genberg, 1. Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENBERG
lais i Schweiz, 2,329 m ö.h., förbinder Kander- och
Rhönedalarna.
GemmiFerus, -a, -um (till lat. gemma, knopp, och
ferre, bära), artnamn på knopp-, särsk.
groddknopp-bärande växter.
Gemmina’tus, -a, -um (av lat. gemma, knopp),
artnamn på knopp-, särsk. groddknoppbärande
växter.
Gemmipa’ra (till lat. gemma, knopp, och paRere,
alstra), om blad, som utveckla könlösa
för-ökningsorgan, adventivknoppar, ss. hos
Bryo-phylVum, Bego’nia, ängskrasse pch ett flertal
ormbunkar.
Gemm’ulae (lat., dim. av gemma, knopp), små, mer
el. mindre kulformiga, särsk. hos sötvattensvampar
förekommande groddknoppar, som på hösten
uppstå av en samling parenkymceller, kring vilka
cylindriska celler med skelettbildningar, omgivna
av en dubbel kutikula, lagra sig. På våren växa
nya svampar ut ur det inre lagret.
Gem’perlin (G e m p e r 1 e, K e m p e r 1 e),
Tobias, målare (1550—0. 1602), trol. av schweizisk
börd. 1576 el. 1577 anlände G. till Danmark och
tog tjänst hos Tycho Brahe på Ven. Sannolikt
är det G., som utfört den konstnärliga
dekorationen på murkvadranten med Tycho Brahes porträtt
på Uranienborg. Även som porträttmålare var
han verksam.
Gems(-), se Gäms(-).
Gemy’t [g- el. j-] (ty. Gemüt), sinnelag (särsk.
förr); rikt känsloliv; fryntlighet, godmodighet. —
Gemytlig, fryntlig, godmodig.
Gemäuerthof [gamåi^rthåf], riddargods i
Kurland, ung. 30 km s.v. om Mitau, bekant genom det
slag, som 16/7 1705 där utkämpades mellan de
bortåt 7,000 man starka svenskarna under
generalmajor A. Lewenhaupt och minst 12,000 ryssar under
fältmarskalk B. Sjeremetev. Striden, som pågick
o. V2 6—V2 10 e.m., artade sig i början, särsk. på
v. flygeln, illa för svenskarna, då det svenska
kav. hade svårt att reda sig mot det minst dubbelt
så starka ryska. Det svenska inf. hävdade dock
sin överlägsenhet, och till slut måste ryssarna vika
med förlust av kanoner och tross. Svenskarna
förlorade bortåt 2,000 man, ryssarna sannolikt något
mera. Lewenhaupt måste visserligen snart draga
sig tillbaka till Riga, men nederlaget fördröjde
avsevärt ryssarnas operationer. P.S.
Gen [j-] (plur. gener; bildat av dansken W.
Johannsen av grek. gen’os, härkomst, släkt), dets.
som arvsanlag (se Ärftlighet).
Gen., förk. för genitiv, genus och Genesis.
Gen’abum, forntida namn på Orléans.
Genanalys, ärftl., se Faktoranalys.
Genant [sv. utt. Jenaqt’] (fra.), se Géne.
Genarp, socken i Bara hd, i Malmöhus län och
församling i Lyngby och Genarps pastorat i Bara
kontrakt av Lunds stift, på och s.v. om
Romele-åsen; 64,64 km2, därav 62,93 land; 1,497 inv. (1948).
N.v. delen har täml. jämn mark och bördig, till
största del odlad lerjord. Det övriga G. är ett
kuperat moränområde i anslutning till Romeleåsen
med omväxlande åker, äng, skog och torvmossar.
Åkern utgör 49 °/o av landarealen, skogsmarken
34%. Vid kyrkbyn och den 1948 nedlagda
järnvägen Malmö—G. ligger Genarps samhälle
(800 inv.), en handelsort med någon träindustri.
Genarps kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
I n.v. ligger godset Toppeladugård* och vid
den lilla Häckebergasjön, s.ö. om samhället,
Häckeberga*, varunder huvuddelen av socknen
lyder, däribland flera större gårdar. Kyrkan,
uppförd av tegel 1590—93 på bekostnad av danska
riksrådet Hack Ulfstand till Häckeberga, är en
av våra vackraste lantkyrkor, treskeppig med
utbyggt kor och torn, allt av gotisk resning.
Dopfunten av sandsten har via en dansk kyrka kommit
hit från Allhelgonaklostret i Lund. 1800—1937
begagnades här S:t Petri kyrkas i Malmö forna
me-deltidsorgel (nu i Malmö museum). Kyrkan har två
gravkor för forna ägare till Häckeberga. — Namnet,
urspr. avseende kyrkbyn, innehåller sannol. gen.
av ett f.ö. icke styrkt mansnamn ’Gene och thorp,
nybygge (se A. Falkman, ”Ortnamnen i Skåne”, 1877,
sid. 127). Namnet skrevs 1313 i Genathorp. P.;Er.
Genast, Anton, tysk skådespelare (1765—
1831), var 1791—1817 anställd som sångare,
skådespelare och regissör vid hovteatern i Weimar. G.
var en förträfflig komiker och både som konstnär
och människa högt skattad av såväl Goethe som
Schiller. Hans efterlämnade anteckningar utgåvos
1862—66 i 4 bd under titeln ”Aus dem Tagebuch
eines alten Schauspielers” av hans son E d u a r d
Frans G. (1797—1866), som, 1829—60 vid
hovteatern i Weimar utmärkte sig såväl i operan som
i skådespelet. G.Kg.
Genberg. 1) P a u 1 G., filosof och politiker,
biskop (1811—75), prof, i praktisk filosofi i Lund
1847, biskop i Kalmar 1852. 1843—47 bedrev G.
filosofiskt författarskap i måttfullt hegeliansk anda och
lärde under sin tyska resa 1844 i Berlin känna
både hegelianen Michelet och Hegel-kritikern
Tren-delenburg. Själv företräder han en smidigare,
personligt genomlevd och från systemets
tvångs-band frigjord hegelianism; han tadlar systemets
formalism, bristande respekt för historien och låga
uppskattning av personlighetsbegreppet, vilket
senare han för egen del tillämpar både på staten och
på det absoluta. Därmed närmar han sig Geijer
och den svenska personlighetsfilosofien. Bland
G:s skrifter märkas ”De principio philosophiae
— 445 —
— 446 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
