Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalintendent - Generalisera - Generalissimus - Generaliter - Generalitetet - Generalitetsländerna - Generalkapitanat - Generalkapitel - Generalkapten - Generalkarta - Generalkommando - Generalkonfederation - Generalkonferens - Generalkonfessor - Generalkonsistorium - Generalkonsul - Generalkrigskommissarie - Generalkurs - Generalkvartermästare - Generallotsdirektör - Generalläkare - General-löjtnant, -major - General Mannerheims barnskyddsförbund - Generalmarsch - Generalmoratorium - General Motors Corp. (GMC)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERAL MOTORS CORP.
Generalintendent, chef för Intendenturkåren,
tilllika chef för Arméförvaltningens intendenturavd.
G.-befattningen är uppförd på generalitetets stat.
Generalise’ra [J-] (fra. généraliser), giva allmän
giltighet el. tillämpning åt; uppställa allmänna
regler för; förallmänliga; ”skära över en kam”.
Jfr Induktion 3).
Generaliss’imus, äldre beteckning för militär
chef, som vid sidan av högste krigsherren förde
överbefälet över ett lands alla stridskrafter (t.ex.
Wallenstein). Jfr överbefälhavare.
GeneraTiter (lat.), i allmänhet, över huvud taget.
Generalite’tet [j-], personalsammanfattning
inom svenska armén, till vilken hänföres alla dess
generalspersoner på aktiv stat, disponibilitetsstat
och reservstat. Till G:s reserv hänföras
arméns generalspersoner i reserven.
Generalitetsländerna, de delar av Spanska
Nederländerna, som hade erövrats av republiken
Förenade Nederländerna och omedelbart lydde
under Generalstaterna. 1795 införlivades G. med
Bataviska republiken men avträddes snart till
största delen till Frankrike; G. omfattade nuv.
nederländska prov. Nordbrabant samt delar av
Limburg och Zeeland.
Generalkapitana’t, se Generalkapten 2).
Generalkapitel kallas periodiska sammankomster
av ledare (el. representanter) för olika avd.
(provinser), kloster, konvent o.d. inom en religiös
orden i syfte att dryfta ordens angelägenheter. G.
infördes först i cisterciensorden 1119 och blev på
4:e lateransynoden 1215 ålagt alla ordnar.
Generalkapten. 1) G. kallades i republiken
Venedig den högste militäre befälhavaren, i
republiken Förenade Nederländerna överbefälhavaren
för hären; i Spanien är g. den högsta militära
graden, motsv. fältmarskalk. Även i preussiska
och bayerska arméerna har titeln g. burits. — 2)
Vissa delar av det spanska väldet i Amerika,
betecknade som generalkapitanat (capitania
general), styrdes fordom av generalkaptener
(ca-pitdn general) — t.ex. Venezuela, Chile och
Guatemala (omfattande nuv. Mellanamerika) —, som
lydde direkt under spanska kronan och icke voro
underställda någon av vicekonungarna. E.O.B.;L.P.
Generalkarta, se Karta.
Generalkommando, före 1919 högsta
kommando-och förvaltningsmyndigheten vid en tysk armékår,
d.v.s. kårchefen och hans stab.
Generalkonfederation, se Konfederation.
Generalkonferens, se Metodism.
Generalkonfessor, från 1378 förmannen för
munkkonventet inom birgittinorden (förut prior).
G. är underordnad abbedissan.
Generalkonsistorium, se Consistorium generale.
Generalkonsul, titel på innehavare av högsta
värdigheten inom konsulatväsendet (jfr Konsul).
I allm. utövar beskickningschefen tillika
befattningen som g. I länder, där beskickningen icke
anses räcka till för uppgifterna, finnas vid sidan
därav särskilda g. både som yrkesdiplomater och
som innehavare av olönade hedersuppdrag.
Sverige har g. av den förra arten i New York,
Chicago, San Francisco, London, Bombay,
Hamburg; i Jerusalem är sändebudet i Kairo g.
Olönade svenska g. finnas i Argentina, Bolivia,
Bulgarien, Colombia, Ecuador, Curaqao, Java, Peru,
Portugal, Siarn, Turkiet, Uruguay och Venezuela.
Därjämte ha konsuler i flera fall erhållit titel
av g. G. utnämnes och entledigas av K.m:t, han
lyder direkt under ministern för utrikesärendena
och har tidigare i land, där beskickningschef ej
varit ackrediterad, haft högsta ledningen av
konsulatväsendet. H.Ci.
Generalkrigskommissarie, chef för
Arméförvaltningens civila dep., vilket 1944 gick upp i
Försvarets civilförvaltning.
Generalkurs, sjöv-, se Generaldistans.
Generalkvartermästare, förr brukad benämning
på den officer, som vid armé i fält hade de
åligganden, som numera påvila generalstabschef.
Titeln g. gavs i Sverige f.g. 1579, från vilken tid den
innehades av vissa militäringenjörer. Sedan
Gustav II Adolf bildat särskilda
fältfortifikationssta-ter, benämndes cheferna för dessa först fält- el.
överstekvartermästare, senare g. När
fortifikationsväsendet i hemlandet 1635 erhöll
särskild chef, kallades denne g., vilken titel chefen
för Fortifikationen bibehöll till 1806, varefter den
till 1812 innehades av chefen för
Fältmätningskå-ren, som var den siste innehavaren av titeln. A. IV.G.
Generallotsdirektör, sedan 1888 titeln på chefen
för Lotsstyrelsen* och Lotsverket*. Den förste
innehavaren av det ämbete, som nu utövas av g., var
viceamiralen Werner v. Rosenfeld (1677—87).
Han efterträddes av Peter Gedda.
Generalläkare, chef för Försvarets
sjukvårdsförvaltning. G.-befattningen är uppförd på
generalitetets stat.
General-löjtnant, -major, se General.
General Mannerheims barnskyddsförbund,
finländsk organisation med uppgift att verka för
det uppväxande släktets fysiska och moraliska
utveckling. G., som bildades 1920, är uppkallat
efter sin stiftare, marskalk G. Mannerheim. Det
utgör tillika Finlands Röda kors’ barnskyddsavd.
Centralorganisationen består av förbundsråd,
arbetsutskott (även utgörande styrelse) och kansli.
Ett stort antal lokalavd., vanl. omfattande en
kommun, äro organiserade som självständiga
men enhetligt arbetande föreningar. G. har
upprättat en hälsosysterinstitution, en klubbrörelse
för landsbygdsungdomens yrkesutbildning,
daghem i industrisamhällen m.m. Sekr. och
kanslichefen Erik Mandelin (verksam på dessa poster
sedan förbundets grundande) planlade 1942 och
ledde därefter med stöd av Sveriges kommuner
utvecklandet av fadderortsrörelsen*. S.Br.
Generalmarsch, signal vid inf. på jägarhorn el.
trumma, användes förr, då reg. i sin helhet skulle
göra sig i ordning att bryta upp; tidigare även
signal för allmänt bajonettanfall.
Generalmoratorium, jur., se Moratorium.
General Motors Corp. [jenn’oral måuhaz [-kåpa-réTJan],-] {+kåpa-
réTJan],+} GMC, nominellt av Delaware, reellt av
Detroit, USA, grundades 1908 av W. C. Durant*
under namnet General Motors Co. (of
New Jersey), 1916 ändrat till G. — Till General
Motors Co. anslötos 1908 Buick Motor Car Co.
och Oldsmobile Motor Car Co., 1909 Oakland
Motor Car Co. samt Cadillac Automobile Co.,
vilka fyra företag bildade organisationens kärna.
De större företag, som härefter ingått i el.
organiserats av General Motors Co., resp. G., äro
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
