- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
459-460

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General Motors Corp. (GMC) - Generalmönstring - Generalorder - Generalpaus - Generalplan - Generalpostdirektör - Generalpoststyrelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENERALMÖNSTRING

följ.: Champion Ignition Co. (numera AC Spark
Plug Div.), 1909; Chevrolet Motor Co., 1918;
United Motors Co. (inkl. Hyatt Roller Bearing,
Dayton Eng. Lab., Remy Electric, New
Depar-ture [bl.a. kullager], Harrison Radiator), 1918;
General Motors Acceptance Corp., organiserad
1919; Fisher Body Corp. (inkl. Ternstedt Manuf.
Co.), 1919; Frigidaire Corp. (kylskåp och
hushållsapparater), organiserad 1919; Yellow Truck &
Coach Manuf. Co., organiserat 1925; Pontiac Car
Div., organiserad 1926; Delco-Remy och Delco
Products Corp., organiserade 1926; North East
Electric Co. (sedermera Delco Appliance Corp.),
1929; Allison Eng. Co. (”Liberty” m.fl.
flygmotorer), 1929; Electro-Motive Co., 1930; Packard
Electric Co. (startapparater m.m.), 1932; Delco
Radio Div., organiserad 1936; Winton Engine
Manuf. Corp. (sedermera Diesel Engine Div.),
1937. — G. äger dessutom fabriker och
samman-sättningsverkstäder i 15 länder, bl.a. General
Motors of Canada Ltd, Vauxhall Motors Ltd i
Luton, England (Vauxhall-bilar och
Bedford-lastbilar) samt General Motors Nordiska ab. i
Stockholm (se nedan). — G. redovisar i sitt
konsoliderade bokslut för 1946 en omslutning av 1,983
mill. S, varav aktiekapitalet utgör 724 mill. $.
Härtill komma utländska investeringar till ett belopp
av 62 mill. $. Antalet anställda utgjorde 1946
300,000 personer, medan antalet aktieägare var
o. 430,000. Största intresset i G. innehas av
koncernen Du Pont de Nemours & Co. med 23 %
av aktiekapitalet; ingen enskild persons
aktieinnehav uppgår numera till så mycket som 1,5 °/o.
— T.o.m. 1948 hade G. tillverkat inalles över 34
mill. bilar och lastvagnar. Företagets
tillverkningsprogram omfattade närmast före 2:a världskriget
i medeltal 2 mill. bilar pr år. Under 1948 var
årsproduktionen f.f.g. efter kriget uppe i över
2 mill. — Totalförsäljningen av företagets
produkter översteg under 1948 siffran 3.000 mill. $. —
Företagets president är Charles E. Wilson, dess
styrelseordf. är förutv. chefen Alfred P. Sloan.

General Motors nordiska a b.
grundades 1927; aktiekapital 9,6 mkr. Vid dess till
Hammarbyhamnen i Stockholm förlagda fabriker
sker sammansättning av c:a 90% av det antal
vagnar bolaget avyttrar inom sitt
försäljningsdistrikt, Sverige och Finland. Antalet
industriarbetare o. 550. A.Lg.

Generalmönstring, krigsv., förrättning med gamla
anor, vilken ägde rum under indelningsverkets tid
vart 5:e el. vart 3æ år, från 1887 årl. till 1905, då
den avskaffades. G. förrättades under det yngre
indelningsverkets första tid av Karl XI
personligen och sedermera av den generalmönsterherre,
som K.m:t förordnade, och utsträcktes till att gälla
även de värvade trupperna. Vid förrättningen
biträdde en
generalmönstringskommis-s a r i e, och generalmönsterrullor
upprättades. Vid g. besiktigades rekryter, remonter
och mundering, uttjänt manskap beviljades
avsked och anmäldes till pension, truppförbandens
tillstånd undersöktes, liksom ock att .”var man
åtnjutit sin rätt”. Vederbörande landshövding var
närvarande och bevakade rote- och rusthållares
intressen. Jfr Personalvård. E.O.B.

Generalorder, skrivelse, vari K.m:ts beslut i

kommandomål meddelas av försvarsministern ”på
nådigste befallning”. G. expedieras från Försvarets
kommandoexp.; vad armén och marinen beträffar,
offentliggöras de, som böra bringas till en vidare
kännedom, i publikationerna ”Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret”, resp. ”Tjänstemeddelanden
rörande sjöförsvaret”.

Generalpaus, mus., vilopunkt el. avbrott av
obestämd tidslängd för samtliga stämmor i en
musikalisk ensemble, särsk. i orkesterverk.

Generalplan, byggn., en i stora drag upprättad
stadsplan*, avseende utvecklingen på lång sikt hos
städer, särsk. med hänsyn till markdisposition,
förläggning av bostadsområden, industrier,
huvudtrafikleder, öppna områden etc. — Jfr Regionplan.

Generalpostdirektör, se Generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen, postverkets centrala
ledning. Alltifrån postverkets inrättande och under
lång tid framåt stod det under chefskap av
Kanslikollegiet; den omedelbara skötseln var emellertid
under postverkets första tid anförtrodd åt
postmästaren (sedermera postdirektören) i Stockholm.
Senare kom ledningen att utövas direkt av kollegiet,
vilket förhållande bestod, tills genom en förordning
av 1693 grunden lades till en särskild poststyrelse.
Då uppdrogs åt ”någre Cantzli Collegii
substitue-rade” att samfällt överlägga om postverkets
angelägenheter. Deras uppgift var till en början att
bereda postärendena till föredragning i
Kanslikollegiet, men 1697 förordnades en särskild
”di-rector” över postväsendet i hela riket. Från
nämnda år kan därför räknas poststyrelsens tillkomst,
dock ej som ett fullt självständigt ämbetsverk,
enär överpostdirektören, som
postchefen inom kort officiellt benämndes, huvudsaki. var
att betrakta som ett Kanslikollegiets verkställande
organ. Då kollegiet 1801 upplöstes, kom ansvaret
för postväsendet att helt åvila
överpostdirektörs-ämbetet, vars myndighet dock redan 1809 i
samband med Kanslistyrelsens inrättande väsentligen
inskränktes. Vid nämnda styrelses upplösning
1833 ställdes postverket under handels- och
finans-exp. av K.m:ts kansli samt vid
departementalsty-relsens införande 1840 under Finansdep.
Styrelsens dittillsvarande benämning, ”Kongl.
öfverpost-direktörsembetet”, blev från 1850 ersatt med den
nuvarande, Kungl.
generalpoststyrelsen; samtidigt ändrades postchefens titel till
generalpostdirektör. Sedan postverket 1900
förlagts under Civildep., blev det 1920 inordnat
under det då nytillkomna Kommunikationsdep. I
samband med ikraftträdande V7 sistn. år av nytt
avlöningsregl. för postverkets personal erhöll
verkschefen titeln generaldirektör och
chef för postverket. G. skall enl. gällande
instruktion av 30/s 1930 ha överstyrelsen över
postverket. I sådant hänseende åligger det styrelsen
att ombesörja och övervaka posttrafiken, bedriva
sparbanksrörelse (postsparbank) och
postgirorörelse, handha stämpelväsendet, verkställa
uppbörden av kronoutskylder å landsbygden ävensom
fullgöra de övriga bestyr, som särsk. ålagts el.
kunna komma att åläggas postverket, samt att
själv vidtaga el. hos K.m:t föreslå de åtgärder,
som finnas erforderliga för postverkets tidsenliga
beskaffenhet och utveckling ävensom för
postväsendets användning vid krig för militära
ända

— 459 —

— 460 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free