Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalstab - Generalstabens kartverk - Generalstabens litografiska anstalt - Generalstabskarta - Generalstabskåren - Generalstaterna - Generalstrejk - Generalsuperintendent - Generalsynod - Generaltariff - Generaltullarrendesocieteterna - Generaltulldirektör - Generaltullförvaltare - Generaltullstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERALSTABENS KARTVERK
kåren och blev 1831 självständig med benämning
Topografiska kåren. Då G:s organisation
ansågs vila på alltför lös grundval, organiserades
1873 en självständig g. med egen personalstat;
samtidigt införlivades Topografiska kåren på nytt
med G. som dess topografiska avd. Officerarna
vid G. tjänstgjorde huvudsaki. vid G:s huvudstation
i Stockholm, därjämte vid Lantförsvarets
kom-mandoexp. samt vid arméfördelnings- o.a. högre
staber. Enl. 1936 års försvarsordning upphörde
G. från W 1937. Huvudstationens uppgifter
överfördes främst till Försvarsstaben och
Arméstaben. Den topografiska avd. gick upp i Rikets
allmänna kartverk. Jfr Generalstabskåren. — Litt.:
”G. 1873—1923” (1923). [E.O.B.1S.E.B.
Generalstabens kartverk, se Topografisk karta.
Generalstabens litografiska anstalt leder sitt
ursprung från det litografiska tryckeri, som tysken
G. L. Dreyer något av åren 1827—30 anlade i
Stockholm. Sedan Dreyer lyckats intressera de
militära myndigheterna för sitt företag,
tillerkändes detta 1833 understöd av statsmedel och
benämndes från 1834 Litografiska
tryckeriet vid Generaladjutantens för
armén e x p., 1837 ändrat till Generalsta-
bens litografiska inrättning med
instruktion fastställd 1838; företaget uppdelades vid
samma tid på ritkontor och tryckeri. 1872 drog
sig Dreyer tillbaka, och från 1873 ombesörjde
företaget, vars namn ändrades till G., enl.
kontrakt mellan A. Börtzell och Kronan, litografiska
o.a. reproduktionsarbeten med åliggande att
under fälttjänstövningar och i krig ställa personal
och materiel till krigsstyrelsens förfogande. 1886
transporterades kontraktet på Börtzells tryckeri
ab., och företaget har fortsatt sin verksamhet enl.
tidigare grunder, även sedan det 1913 ingått i ab.
Sveriges ‘ litografiska tryckerier. G. torde vara
mest känd genom reproduktionen och
försäljningen av Rikets allmänna kartverks och Sveriges
geologiska undersöknings olika kartor, men
företaget har jämväl självt utg. ett ansenligt antal
kartverk och publicerar sedan 1922 ”Globen”, en
kartografisk och geografisk facktidskr. E.O.B.
Generalstabskarta, se Topografisk karta.
Generalstabskåren, som organiserades enl. 1936
års försvarsordning, är en personalkår för
officerare, avsedda för tjänstgöring bl.a. vid Försvarets
kommandoexp., Försvarsstaben, Arméstaben och
militärbefälsstaberna. Chef för g. är chefen för
Arméstaben. Personalförteckningen för g. upptar
1 överste, 6 överstelöjtnanter, 15 majorer och 41
kaptener. För provtjänstgöring vid G. äro
därjämte beordrade o. 35 aspiranter. För inträde i
G. kräves bl.a. genomgång av militär högsk.
samt minst 2 års provtjänstgöring som aspirant
vid G. S.E.B.
Generalstaterna (holl. Staten generaal). 1) Den
rådgivande församling, riksständer, som sedan
1400-talet fanns i Nederländerna under det
bur-gundiska och habsburgska väldet. Efter
befrielsekrigets slut övergingo G. att bli förbundsorgan,
bestående av ombud för landets sju delrepubliker.
Ombuden från varje delstat hade tillsammans 1
röst, och som förnämste led. satt arvståthållaren.
G. voro republikens suveränitetsorgan. De
avskaffades 1795 vid den franska republikens
eröv
ring av Nederländerna. Efter 1593 var Haag säte
för sammankomsterna. A.Ön.
2) Benämning på den nuv. folkrepresentationen
i Nederländerna*.
Generalstrejk, storstrejk, se Strejk.
Generalsuperintendent, se Superintendent.
Generalsynod, se Synod.
Generaltariff, se Tull.
Generaltullarrendesocieteterna, se Tull.
Generaltulldirektör, se Generaltullstyrelsen.
Generaltullförvaltare, se Tullverket.
Generaltullstyrelsen, det svenska tullverkets
centrala förvaltning, inrättades 1824. (Ang.
tullväsendets tidigare ledning se Tullverket.) Enl.
gällande instruktion av 22/i2 1922 åligger det G. att
ha överstyrelsen över tullverket och övervaka
efterlevnaden av de författningar, vilkas
tillämpning ankommer på tullmyndigheterna, samt
uppbörden och redovisandet av de avgifter, som
uppbäras av tullverket, ävensom att bestrida
verkets utgifter. I övrigt åligger det G. bl.a. att vid
behov ta initiativ till ändringar i tulltaxan samt
att utge varuhandbok till tulltaxeförordning och
tulltaxa med statistisk varuförteckning jämte
taratariff, vilken handbok skall innehålla
tolknings-och tillämpningsföreskrifter. G. utger därjämte
saml. av prejudikat ang. varors tulltaxering,
författningshandböcker och meddelanden ang.
tulltjänsten, publ. ”Tullverkets författningssamling”
(1918 ff.) samt tullverkets officiella matrikel (1884
ff). — G., som lyder under Finansdepartementet,
består av en generaltulldirektör,
förordnad för en tid av högst 6 år i sänder som chef för
tullverket, och (numera) 5 byråchefer, som äro
led. och föredragande i G. samt chefer för var
sin av G:s byråer (se nedan). En av byråcheferna
förordnas för en tid av högst 3 år i sänder att
vara generaltulldir:s ställföreträdare. För särskild
tillsyn över kustbevakningen finnes en
kustbevak-ningschef, förordnad för en tid av högst 6 år i
sänder, med expedition i G. Denne inträder vid
föredragning av kustbevakningsärenden som led.
av G. I mål och ärenden, som föredragas i G.,
äger generaltulldir. ensam beslutanderätt, dock
med undantag för ärenden rörande tjänstefel samt
mål ang. överträdelser av förbudet mot införsel
till riket av varor med oriktig
ursprungsbeteck-ning, vilka frågor avgöras efter omröstning.
Beslutanderätten i vissa grupper av ärenden har
överlämnats åt byråcheferna m.fl. av G:s
funktionärer. — Till kanslibyrån höra ärenden
ang. utfärdande och ändring av flertalet
tullförfattningar, ang. brott mot lagstiftningen om
olovlig varuinförsel och olovlig befattning med
spritdrycker och vin samt brott mot tullstadgan
och lagen om oriktig ursprungsbeteckning m.fl.
författningar, varjämte byrån handlägger
ärenden ang. inskränkningar i rätten att in- och
utföra vissa varuslag, ang. tullager och
tobaks-skattelager, ang. haverigods och sjöfynd,
tjänstefel, inrättande el. indragning av tullanstalter
m.m. samt upprättar förslag till utgiftsstater för
tullverket. På personalbyrån handläggas
personalärenden i vidsträckt bemärkelse. Till
byrån hör tullverkets undervisningsanstalt, där
utbildningskurser för tullpersonal anordnas. Till
kameralbyrån, varunder G:s kassakontor
— 463 —
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
