Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genève
Mittpartiet av reformationsmonumentet.
Parc de 1’Ariana, byggdes 1929—37 Nat. förb:s
storslagna palats. — På s. stranden ligga de
stora Parc des Eaux-Vives och Parc La Grange.
Västerut vid den vackra Place Neuve ligga Stora
teatern, musikkonservatoriet och Musée Rath
samt i närheten Batiment Électoral, där Nat.
förb:s församlings sammanträden länge höllos,
och Promenade des Bastions med det 1917
fullbordade väldiga reformationsmonumentet (Calvin,
Beza, Farel, Knox), av Laverrière m.fl.
Mittemot ligger univ. (grundat 1873, tidigare från
1559 akad.) med 2,017 studenter 1946/47. 1927
grundades i G. Institut universitaire des hautes
études internationales. G. är f.ö. som säte för
många internationella organisationer ett
betydelsefullt centrum för mellanfolkligt samarbete. —
Från äldre medeltiden kvarstår katedralen
Saint-Pierre (nu reformert), högt belägen s. om
Rhö-ne; den har flera gånger förändrats, först från
gammalromansk stil till gotisk, och bl.a. fått en
klassicerande förhall med korintiska kolonner.
Från det forna biskopspalatset, beläget påA en
ö i Rhöne, kvarstår ett torn (Tour de l’Ile).
Från 1500-talet härstamma Hotel de ville och
det av Calvin uppförda Collège de Saint Antoine.
Bl.a. kvarstår i den äldre, oregelbundna delen
av G. Rousseaus födelsehus. Staden har flera
museer för äldre och yngre konst, över huvud
ligga G:s funktioner mera på det kulturella och
kommersiella planet, medan industrien träder i
bakgrunden, med tillverkning av ur,
precisionsinstrument och elektriska apparater, bijouterier,
choklad och konfektionsartiklar. Rhöne driver
stora kraftverk. Tack vare sitt natursköna läge,
sina storslagna omgivningar och sitt milda,
be
hagliga klimat är G. ett av Schweiz’ främsta
turistcentra och har som följd därav en
blomstrande hotellrörelse. Staden är knutpunkt på den
internationellt viktiga järnvägen Bern—Lyon—
Marseille. Den rymliga hamnen skyddas av
mäktiga vågbrytare; vid den s. finns en 90 m hög
springbrunn, en av världens högsta.
G. var urspr. en keltisk stad (Genava), som o.
120 f.Kr. erövrades av romarna. Vid 400-talets
mitt tillhörde G. det område, som besattes av
burgunder; det erövrades 534 av frankerna. 884
—933 tillhörde det kungariket Transjuranska
Bur-gund, 933—1032 kungariket Arelat och kom med
detta 1032 till Tyska riket. De viktigaste
makthavarna i G., som styrde staden, voro grevarna
av Genevois och hertigarna av Savojen. Dessas
inbördes strider begagnade staden G:s borgerskap
till att avtvinga biskopen stora fri- och
rättigheter; från 1287 ägde staden vidsträckt
självstyrelse. Då biskoparna av G. råkade i beroende
av Savojens hertigar och dessa sökte bemäktiga
sig staden, vann G. bundsförvanter i
Schweiziska edsförbundet. 1526 anslöt det sig som
”förbunden ort” till Edsförbundet, 1530 måste
hertigen av Savojen erkänna dess självständighet.
Ett senare försök av hertig Karl Emanuel av
Savojen att natten mellan n/i2 och 12/i2 1602
(g.st.) genom överrumpling inta G. misslyckades.
Minnet härav firas ännu årl. med en
nationalfest (1’escaladé). — 1535 genomfördes
reformationen i G. 1536 ankom Calvin till staden. Det
teokratiska styrelseskick, som han införde, mötte
starkt motstånd från ”libertinernas” parti, men
från 1555 var hans makt tryggad. G:s
kyrko-och samhällsliv omgestaltades. Hans politik
fullföljdes efter hans död 1564 av efterträdaren Th.
Beza. Efter hand blev G:s styrelseskick alltmer
aristokratiskt. Borgarna voro dels les citoyens,
ett ringa fåtal, som handhade styrelsen, dels les
bourgeois, som saknade politiska befogenheter.
Till dessa kommo främlingarna och stadens
underlydande, les sujets. Styrelseskicket gav
anledning till många strider. Ett uppror 1768
medförde en viss uppmjukning av systemet, men i
stort sett höll detta sig, ända tills
återverkningarna av franska revolutionen helt kastade det
över ända. G:s nya fria författning blev dock
av kort varaktighet, då det 1798 införlivades med
Frankrike. 1815 kom G. ånyo till Schweiz, nu
som kanton med fulla rättigheter. Det gamla
styrelseskicket återupplivades ej, men 1815 års
författning fastställde en hög valcensus, varför
G. långt ifrån var en demokrati. Efter orolig-
Huvudingången till Nationernas förbunds anläggning.
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
