Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genève - Genèvekatekesen - Genèvekonventionen - Genevensis - Genèveprotokollet - Genever - Genèvesjön - Geneviève (namn) - Geneviève (helgon) - Genevoix, Maurice - Genf - Genfordran - Genga, Girolamo - Gengas - Gengasaggregat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genèvekatekesen
heter på 1840-talet demokratiserades
styrelseskicket under ledning av J. Fazy, som gav G.
dess ännu gällande författning av 1847 och styrde
kantonen ända fram till 1864. Hans fall s.å.
framkallade ny oro i G., och schweiziska
för-bundstrupper måste intervenera. Sedermera har
G:s politiska liv präglats av motsättningen mellan
det demokratiska (konservativa) och det
radikala partiet. De för Schweiz typiska
författnings-instituten, referendum och folkinitiativ, infördes
1879 och 1891. Under mellankrigstiden hade G. som
säte för Nat. förb. en storhetsperiod. — Litt.:
L. Blondel, ”Le développement urbain de G. ä
travers les siècles” (i ”Cahiers de préhistoire et
d’archéologie”, 3, 1946). P.;E.W.;B.
Genèvekatekesen [zanä’v-], kallas en av Calvin
1542 på franska förf, trosbekännelse i frågor och
svar, som i latinsk text 1545 blev en av reformerta
kyrkans bekännelseskrifter. I G. är
predestina-tionsläran ännu ej utformad. G. är utgiven i bl.a.
”Bekenntnisschriften ... der reformierten Kirche”,
i (1938).
Genèvekonventionen [zanä’v-]. Medan
överenskommelser mellan enstaka stater om human
behandling av i krig sårade varit jämförelsevis
vanliga alltsedan 1500-talet, framträdde först i mitten
av 1800-talet mera allmänt krav på i egentlig
mening mellanfolkliga överenskommelser i sådant
syfte. Ett uttryck för dessa krav var en på
initiativ av schweizaren H. Dunant 1863 i Genève
avhållen enskild sammankomst, varvid bl.a.
beslöts att genom nationella föreningar
(”rödakors-föreningar”) verka för vård av sårade och sjuka
i krig. Följ, år inbjöd schweiziska förbundsrådet
ett antal stater till en konferens i samma ärende.
Enl. den därvid (22/s) antagna G. åtnjuter under
lantkrig sjukvården neutralitetsskydd, så länge
den icke utnyttjas för stridsändamål. Som
neu-tralitetstecken upptogs schweiziska edsförbundets
vapenmärke, ett rött kors på vit botten
(Genève-korset, röda korset). Alla europeiska och ett
flertal andra stater anslöto sig till konventionen.
Erfarenheten visade snart, att G. behövde
förbättras och främst utvidgas att gälla även
sjökriget. Ändringskraven, som framfördes i Genève
1868, Bryssel 1874 och Haag 1899, vunno
emellertid icke gehör förrän i Genève 1906, då den
andra G., avsedd att ersätta konventionen av 1864,
antogs (%) och av flertalet kulturstater
ratificerades. G. förnyades 1929. Jfr Fångläger. Enl.
beslut på fredskonferensen i Haag 1907 äger G.
tillämpning även på sjökrig. S.B.
Geneve’nsis, -e, artnamn på växter, först kända
från trakten av Genève.
Genèveprotokollet [zanä’v-], se Benesprotokollet.
Genever [Jenä’-] (holl. jenever, ffra. genevre,
enbär, av lat. junip’erus, enbärsbuske), ett med enbär
o.a. smakämnen destillerat sädesbrännvin. I
Holland (Rotterdam, Schiedam) framställes g. av
majs, råg och korn. Vissa märken saluföras i
stenkrus. Även i Sverige tillverkas g. — Jfr Gin.
Genèvesjön [zanäV-], fra. Lac Léman, ty. Genfer
See, lat. Lac’us Lema’nus, Alpernas största sjö,
belägen mellan Schweiz och Frankrike; 372 m ö.h.,
581 km2 (347 km2 tillhörande Schweiz), 72 km lång
och 14 km bred; medeldjup 153 m, maximidjup 310
m (mellan Lausanne och Évian). Sjön har formen
av en åt n. vänd båge och består av en grundare
och smalare s.v. del, Petit-Lac, samt den vida
djupare och större ö. delen, Grand-Lac.
Bäckenet har urgröpts under istiden av Rhöneglaciären,
som följde övre Rhönedalen. Sjöns avlopp och
enda större tillflöde är Rhöne, som vid inträdet
i G. uppbygger ett delta, vilket nu till 20 km längd
utfyller sjöbäckenets östligaste del. Den årliga
vat-tenståndsvariationen är i genomsnitt 1,5 m.
Traktens klimat är särdeles milt, och sjön har aldrig i
historisk tid varit helt tillfrusen. G. är med rätta
berömd för sin skönhet. Särsk. den s., franska
kusten är storslagen, medan den n. är ett till stor del
odlat och tättbebyggt backlandskap, i v. kallat La
Cöte, i ö. Lavaux; där ligga bl.a. Lausanne,
Vevey och Montreux. Vid s.v. sjöändan ligger
Genève. Sjön har en vackert djupblå färg. — Litt.:
F. A. Forel, ”Le Léman” (3 bd, 1892—1904). P.
Geneviève [zanavjä’v], franskt kvinnonamn, av
lat. Genove’va.
Geneviève [zanavjäV], helgon, se Genoveva.
Genevoix [zonvQa’], Maurice Charles Louis,
fransk författare (f. 1890). G., som utbildade sig
för läraryrket vid École normale supérieure, där
han skrev en studie över realismen i
Maupas-sants romaner, deltog som officer i x:a
världskriget och gjorde sig beaktad som förf, med en
rad skildringar från fronten (”Sous Verdun”,
1916, ”Nuits de guerre”, 1917, ”Au seuil des
gui-tounes”, 1918, ”La boue”, 1921, ”Les éparges”,
1923), som räknas till de bästa franska
krigs-böckerna. Han inspirerades sedan av sin
hembygd vid Loire till fina landskapsskildringar
(”Rémi des Rauches”, 1922, ”Raboliot”, 1925, ”La
boite å péche”, 1926, ”Cyrille”, 1929, ”Forét
voisine”, 1932). ”Marcheloup” (1934), ”Téte baissée”
(1935) °ch ”Bernard” (1938) bilda en
samtidsskild-rande trilogi med självbiografiskt innehåll. Av
G:s övriga produktion må nämnas ”Rroü” (1931),
en utsökt katthistoria, ”Gai 1’amour” (1932), ”Le
jardin dans l’ile” (1936), ”La dernière harde” (1938),
”L’hirondelle qui fit le printemps” (1941), en saml.
berättelser, ”Laframboise et Belle-humeur” (1942)
och ”Eva Charlebois” (1944), romaner med motiv
från Canada, som han besökte under 2:a
världskriget (”Canada, journal de voyage”, 1945),
”Sanglar” (1946), en historisk roman från
religionskrigens tid, och ”L’écureuil du Bois-Bourru”
(1947), berättelser. G., som 1946 blev medl. av
Franska akad., fullföljer på ett personligt sätt linjen
från 1880- och 90-talens naturalister. E.
Genf [gänf], tyska namnet på Genève; Genfer
See, Genèvesjön.
Genfordran, jur., se Kvittning.
Genga [jän’ga], Gir olam o, italiensk konstnär
(1476—1551), utbildades under Peruginos och
Ra-faels inflytande som målare (”Madonna med
kyrkofäder”, Milano; ”Meningsutbytet om den
obefläc-kade avlelsen”, Berlin) men har företrädesvis
verkat som arkitekt, särsk. i Pesaro och i hemstaden
Urbino.
Gengas [j-], kortform för generatorgas (se
Gasgenerator).
Gengasaggregat, lättviktstyp av gasgenerator*
(spec. med ved el. kol som bränsle), inkl,
re-ningsanordningar för gasen, och närmast avsett
för motorfordon.
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
