Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genomkomponerad sång - Genomluftningsvävnad - Genomlysande - Genomlysning - Genommarsch - Genomskinlig - Genomslag - Genomslagsförmåga - Genomslagskopia - Genomslagspapper - Genomslagsrör - Genomslagsstämpel - Genomsläpplighet - Genomsnittligt fel - Genomtrampning - Genomträngningstvillingar, genomväxningstvillingar - Genomverkan - Genom vind - Genossenschaft deutscher Bühnenangehörigen - Genotyp - de Genouillac, Henri - Genova - Genovesi, Antonio - Genoveva (helgon) - Genoveva (opera) - Genoveva av Brabant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOMLUFTNINGSVÄVNAD
mots. till i visan varje strof sjunges till sin egen
melodi.
Genomluftningsvävnad, bot., se Aerenkym.
Genomlysande. En kropp, som genomsläpper
ljus från en ljuskälla el. ett belyst föremål, säges
vara g., om ljuset i kroppen undergår så stark
diffus reflexion, att konturer av ljuskällan el.
föremålet ej kunna ses genom kroppen (t.ex. mattglas,
mjölkglas). — Äger ingen el. endast ringa diffusion
el. absorption av ljuset rum, säges kroppen vara
genomskinlig.
Genomlysning, med., fys., se Röntgenbild.
Genommarsch, se Neutralitet.
Genomskinlig, se Genomlysande.
Genomslag, elektrotekn., elektrisk urladdning i
förening med gnistbildning (jfr Elektriska
urladdningar, sp. 379) mellan två elektroder med olika
potential genom ett gasformigt, flytande el. fast
isolationsmaterial. Motståndskraften mot g.,
g.-hållfastheten, är olika för olika material och beror
dessutom på materialets tjocklek, elektrodernas
form, temp.-förhållanden m.m. Den spänning, vid
vilken g. inträffar, g.-spänningen, är vid
platt-formiga elektroder och 1 mm elektrodavstånd för
luft c:a 3,000 V, för mineralolja c:a 6,000, för
porslin c:a 15,000 och för glimmer c:a 40,000 V.
Vid 10 mm elektrodavstånd är g.-spänningen för
de tre förstn. materialen resp. c:a 23,000, 34,000
och 85,000 V. R.Ln.
Genomslagsförmåga, vapentekn., se
Projektilverkan.
Genomslagskopia, kopia tagen på skrivmaskin
medelst karbonpapper.
Genomslagspapper, tunt papper för
genomslags-kopior.
Genomslagsrör, geol., vertikala, cylindriska rör
i jordskorpans övre del, bildade i samband med
rörelser i magman och genom från denna
explosionsartat frigjorda gaser. G. äro fyllda med
eruptivt material, lösa agglomerat el. fasta
bergarter. De förekomma ofta samlade i stort antal
inom ett till omfånget begränsat område, t.ex.
i Schwäbische Alb, Skottland (Fife) och Skåne
(n. om Ringsjön). G. äro även de diamantförande
fyndigheterna i Sydafrika samt många vulkaner,
t.ex. Mont Pelée. Hdg.
Genomslagsstämpel, se Stämpel.
Genomsläpplighet, lantbr. G. hos jord är ett
uttryck för dess förmåga att släppa igenom vatten
och luft, en viktig egenskap för kulturjord.
Jordens porositet och förekomsten av sprickor äro
bestämmande för g. Styva lerjordar äro föga
ge-nomsläppliga, medan lättare jordar oftast besitta
stor g. Jfr Jordarter.
Genomsnittligt fel, mat em., se Medelfel.
Genomtrampning kallas den (vanl. medfödda)
exteriöra felaktighet hos hästen, varvid kotans
lut-ningsvinkel understiger 45°. En mindre grad av g.
kallas vek el. mjuk kota, en högre grad
benämnes b j ö r n f o t*. Det senare är ett allvarligt
fel, vilket knappast kan sägas om det förra, i sht
om skenan är bred och senpartiet således kraftigt
utvecklat.
Geåiomträngningstvillingar,
genomväxnings-tvillingar, kristallo gr., se Kristall, sp. 1130.
Genomverkan, radiotekn., se Genomgrepp.
Genom vind, sjöv., se Vända.
Genossenschaft deutscher Bü’hnenangehörigen
[ganåssGnJaft dåFtJar], en sammanslutning av
tyska sceniska konstnärer till skydd för deras
konstnärliga, ekonomiska, rättsliga och sociala
intressen. Impulsen gav L. v. Barnay 1871, och
G. bildades vid en allmän tysk
skådespelarkon-gress i Weimar s.å. G. som redan från början
inriktade sig på ålderdomsförsörjningen, nådde
under årens lopp en storartad utveckling och
företrädde från 1910 som ren fackförening den
tyska skådespelarkåren. Medl.-antalet var (1932)
o. 7,000. Styrelsens säte var Berlin, och
förbundsorgan var från 1910 ”Der neue Weg”. G.
avskaffades av den nazistiska regimen, och dess
befogenheter övertogos av den 1933 bildade
Riksteaterkammaren. [G.Kg]B.Hgn.
Genoty’p [j-], biol., se Ärftlighet.
de Genouillac [da zanojakk’], Henri, fransk
assyriolog, abbé (1881-—1940). G:s första betydande
publikation omfattade de äldsta sumeriska
urkunderna från olika kulturcentra: ”Tablettes
sumeri-ennes archaiques” (1909). Bl.a. arbeten märkas ”La
trouvaille de Dréhem” (1911), ”Tablettes de
Dré-hem” (s.å.), ”Inventaire des tablettes de Tello”,
2, 3 och 5 (1912—21), ”Textes économiques
d’Oum-ma” (1922). Av rent religiösa urkunder äro de två
banden ”Textes religieux sumeriens” (2 bd, 1931)
de viktigaste. H.IVsn.
Ge’nova [J-], italienska namnet på Genua.
Genove’si [j-], Antonio, italiensk filosof (1712
—69), var väsentligen eklektiker i
upplysningstidens anda och orolig i sitt tänkande. Under
motsatt inverkan av Leibniz, Wolff och Locke
behandlade han en mångfald problem. Av hans skrifter
märkas ”Elementorum artis logico-criticae libri V”
(1745)-
Genove’va [j-] (fra. Geneviève), staden Paris’
skyddshelgon (d. 512). Enl. legenden skall G.
genom brödunder ha räddat Paris från hungersnöd
under Attilas hotande anfall 451. G. begrovs i
den efter henne, sedan hennes grav tillskrivits
undergörande verkan, uppkallade kyrkan
Sainte-Ge-neviève i Paris, nedriven 1809. En till hennes ära
uppförd basilika blev under franska revolutionen
Panthéon. Centrum för G:s dyrkan är nu kyrkan
S:t Étienne-du-Mont. I skandinaviska kalendarier
möter G:s festdag sällan. Legenden om henne
återfinnes dock bl.a. i ”Ett fornsvenskt legendarium”
(i ”Samlingar utg. av Sv. fornskriftsällsk.”, 7:3,
1874). Den upptager många mirakel, särsk. ett
mycket populärt: slocknade ljus tändas igen på G:s
bön. Festdag 3/i. G. framställes som herdeflicka
el. med en brinnande fackla och anropas mot
ögonsjukdomar, krig och pest. — Litt.: E. Pinet, ”Le
culte de Sainte-Geneviève” (1903). T.Sd.
Genove’va [j-], opera av Natanael Berg efter ett
drama av Ch. F. Hebbel; uppf. i Stockholm 1947.
Genove’va av Brabant [j-], enl. legenden dotter
till en hertig av Brabant och gemål till pfalzgreve
Siegfried (o. 750). Hon blev anklagad för
äktenskapsbrott och dömdes till döden, men den tjänare,
som skulle verkställa domen, lät henne av
medlidande undkomma. G. levde i vildmarken,
livnärande sig och en son, som hon födde, av örter och
mjölken från en hind, tills efter sex år hennes
make, som insett hennes oskuld, återfann henne
och gav henne upprättelse. Legenden, som först
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
