Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENUA
Gatubild från den äldre delen av Genua.
korporeringen av en mängd grannkommuner.
Strandremsan mellan havet och bergen, till vilken
G. är begränsat, är dock mycket smal, och
härigenom hämmas stadens naturliga tillväxt, så att
utvidgning kunnat ske blott i ö.—v. riktning
längs havet. G. når nu i ö. till Nervi, i v. förbi
Voltri (med havsbad och stora metallverk), och
dess landgräns är 16 km lång. Stadsterrängen
är mycket ojämn, sönderskuren av raviner och
uppfylld av bergryggar och kullar. G. uppvisar
därför en pittoresk stadsbild av smala gator och
gränder, långa trappor, som slingra sig uppför
de branta bergsidorna, broar och spångar,
kastade över djupa klippfåror. Stora delar av staden
kunna icke trafikeras av åkdon. Många av de
större gatorna sakna utrymme för den växande
trafiken. G. gör numera skäl för benämningen
tunnlarnas stad, ty terränghindren bemästras i stor
utsträckning medelst tunnlar av stor kapacitet,
såväl längs- som tvärgående, vartill komma
talrika hissar. Sedan 1920-talet ha även många nya
gator, torg och praktfulla trädgårdar anlagts. Den
äldsta stadsdelen ligger amfiteatraliskt kring och
ö. om gamla hamnen och hade fram till
ödeläg-gelsen i 2:a världskriget (se sp. 492) bibehållit
sin ålderdomliga prägel med smala gator och
ända till 9 våningar höga hus. Av medeltida
byggnader kvarstå blott få, främst domen San
Lorenzo (skadad) med senromansk fasad
(lejonportal) och gotiska valv; under
renässansen’tillkom den centrala kupolen. Efter 1500-talets mitt
verkade här som arkitekt G. Alessi*, som bl.a.
planlade den sköna, ståtligt belägna
centralbyggnaden Santa Maria di Carignano (skadad).
Nå
got yngre är Santissima Annunziata (svårt
skadad), ett verk huvudsaki. av Giacomo della Porta.
Mer än kyrkorna framträda renässanspalatsen,
uppförda av G:s stora familjer, Doria, Balbi m.fl.
De flesta ligga vid de gamla huvudgatorna (Via
Carlo Felice, Via Garibaldi, Via Cairoli, Via
Balbi). Här möta oss Palazzo bianco och
Pa-lazzo rosso, nu tavelmuseer, vidare Palazzo dell’
universitä och Palazzo municipale (samtliga
skadade), med ståtliga trapp-, terrass- och
trädgårdsanläggningar. Palazzo ducale (svårt skadat),
ombyggt 1777, ligger närmare den centrala Piazza
de Ferrari, där flera yngre monumentalbyggnader
höja sig, börsen, konstakad., Carlo Felice-teatern
jämte den ståtliga jesuitkyrkan Sant’ Ambrogio.
Ät den ryktbare genuesaren Columbus är en
min-nesstod rest nära huvudbangården. I
Bisagnoda-len ligger en vacker förstad; längre bort
Campo-santo di Staglieno, med prunkande gravmonument.
Piazza de Ferrari är knutpunkten för stadens
spårvägsnät, som förmedlar trafiken till
förstäderna ovanför samt är framdraget ända till Pegli
i v. och Nervi i ö. Bergbanor föra upp till de
högsta kullarna bakom den egentliga staden. På
de omgivande bergen finnas starka befästningar.
Den gamla hamnen är halvcirkelformig och
omfattar 94 ha med många kajer. Utanför densamma
ligger den 100 ha stora nya hamnen, skyddad
genom väldiga vågbrytare mot s.- och
s.v.-vindarna. Längre mot v. finnes en 38 ha stor
kolhamn. Tack vare sitt utmärkta handelsläge har
G. utvecklat sig till en av det europeiska
fastlandets viktigaste hamnstäder. Det är Italiens
ojämförligt främsta, och vid Medelhavet kan blott
Marseille tävla med detsamma. Av den helt
dominerande importen är nära hälften stenkol,
återstoden huvudsaki. spannmål, bomull, ull,
metaller och petroleum; exporten, som knappt uppgår
till V4 av importen, består av i sht bomulls- och
sidenvaror samt maskiner, över G. går nästan
hela Italiens emigration. Landets största rederier
ha här sina huvudkontor: Navigazione generale
italiana, Lloyd Sabaudo, Lloyd Triestino,
Trans-atlantica italiana och Marittima italiana. De
största ångbåtslinjerna gå till Sydamerika och
Orienten. Fyra järnvägslinjer förena G. med
Po-slätten och därmed med Frankrike, Schweiz och
Tyskland. Dessutom för en viktig linje längs
Riviera di Ponente till Sydfrankrike och en annan
längs Riviera di Levante till Spezia och Pisa.
Alla äro elektrifierade. I anslutning till den goda
hamnen och de utmärkta handelsförbindelserna
har en blomstrande industri uppvuxit. I de v.
stadsdelarna och på den omgivande landsbygden
finnas bomullsspinnerier och -väverier. Stadens
skeppsbyggen är världsbekant (Ansaldo-,
Odero-och Foce-varven); det erhåller byggnadsmaterial
från stadens stora gjuterier och mekaniska
verkstäder. G. äger en välkänd tillverkning av
auto-mobiler och silverfiligransarbeten, vartill
komma kemisk och livsmedelsindustri. Univ., som
grundades 1243, hade 1945/46 7,540 studenter.
Vidare finnas en handelshögsk., ett nautiskt
inst. m.m.
G. omtalas först relativt sent (slutet av
200-talet f.Kr.). G., som under tidigare medeltiden
var centrum för handeln mellan Lombardiet
— 489 —
— 490 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
