Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geodesi - Geodet - Geodetisk - Geodetisk linje - Geodynamik - Geodynamisk meter - Geoelektriska letningsmetoder - Geoelektrisk effekt - Geofagi - Geoffrey - Geoffrey of Monmouth (Galfred el. Galfridus Monmouthensis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEODET
omordentligt gott hjälpmedel i den unga
vetenskapen fotogrammetri*. Vid Tekniska
högsk. i Stockholm finns en professur i g. med
utjämningsräkning och en i fotogrammetri.
I alla länder utföres triangelmätning av lägre
ordning av resp, kartverk och mätningsväsen.
Triangelmätning av i:a ordningen, basmätning,
astronomisk ortbestämning, precisionsavvägning,
tyngdkraftsbestämningar m.m. omhänderhas i
Tyskland, Finland m.fl. länder av fristående
geode t i ska institut. I Sverige utföras de av
Rikets allmänna kartverk genom dess
geodetiska byrå. [I.CJ.lSv.
Sammanslutningar och tidskrifter. För lösande av
g:s högre vetenskapliga uppgifter kräves
internationellt samarbete. 1864 bildades en
sammanslutning, Internationella jordmätningen,
där de flesta kulturstater representerades. En
centralbyrå upprättades, 1869 ansluten till det då
grundade Preussiska geodetiska inst. i Potsdam, under
ledning av Baeyer och Helmert, där bl.a. det i olika
länder hopbragta observationsmaterialet
sammanfördes och bearbetades. 1899 organiserades även
en internationell polhöjdstjänst för studium av
vissa polhöjdsvariationer (se Chandler, S. C.).
Internationella jordmätningen upplöstes genom i:a
världskriget. Efter detta upprättades Internationella
unionen för geodesi och geofysik,
som vart 3:e år samlas till kongress och till
vilken numera de flesta kulturländer äro
anslutna. Efter avbrott under 2:a världskriget avhöll
denna union 1948 kongress i Oslo med
delegater från 37 länder, däribland Sverige. 1924
bildades B a 11 i s k-g eodetiska
kommissionen*. Internationella sällskapet för
fotogrammetri*, med svensk anslutning 1929,
konstituerades 1910 och har med avbrott under
världskrigen avhållit kongress vart 4æ år, senast
1948 i Scheveningen. — Bland geodetiska t i
d-skrifter må nämnas: ”The Canadian Surveyor”
(Canada), ”Tidsskr. for Opmaalings- og
Matri-kulsvæsen” (Danmark), ”Maanmittaus” (Finland),
”Journal des géomètres experts et topographes
franqais” (Frankrike), ”Tijdschrift voor
kadas-ter- en landmeetkunde” (Holland), ”11 geometra
italiano” (Italien), ”Tidsskr. för det norske
utskift-ningsvesen” (Norge), ”Sv. lantmäteritidskr.”
(Sverige). ”Schweizerische Zeitschrift für
Vermessungs-wesen und Kulturtechnik” (Schweiz), ”Allgemeine
Vermessungsnachrichten”, ”Bildmessung und
Luft-bildwesen”, ”Zeitschrift für Vermessungswesen”
(Tyskland), ”Zemèméricky obzar”
(Tjeckoslovakien). Sv.
Litt.-. F. R. Helmert, ”Die mathematischen und
physikalischen Theorien der höheren Geodäsie” (2
bd, 1880—84); W. Jordan, ”Handbuch der
Vermess-ungskunde” (3 bd, 1920—33).
Geode’t, person, som ägnar sig åt geodesi;
ibland: fältmätare. Jfr Statsgeodet.
Geode’tisk, som hänför sig till jordens
uppmätning (se Geodesi). — Matem., se Geodetisk
linje.
Geodetisk linje. En kurva på en buktig yta
kallas g., om den för två av dess punkter, vilka
som helst, som icke ligga för långt från
varandra, är den kortaste förbindelsen på ytan. På
en sfär äro storcirklarna g., på en
rotationscy-linder äro skruvlinjerna g. G. är en generalisering
av rät linje. Vid geometriska undersökningar på
en yta spela dess g. samma roll som de räta
linjerna i plangeometrien. Förbindas tre
punkter med varandra genom g., fås en
geodetisk triangel. — På samma sätt
definieras g. i allmänna (icke-euklidiska, riemannska)
rymder. WrF.
Geodynamik, se Geologi.
Geodynamisk meter, fys., ett av V. Bjerknes
infört mått på höjden över havsytan. Höjden av
en punkt över havsytan, uttryckt i g., definierade
Bjerknes som V10 av det arbete, uttryckt i kgm,
som erfordras för att höja massan 1 kg från
havsytans nivå till punkten i fråga. I närheten av
jordytan är 1 g. ung. = 1,02 m. Genom införandet av g.
förenklas beskrivningen av de dynamiska
förhållandena i atmosfären.
Geoelektriska letningsmetoder, se Geofysiska
undersökningsmetoder, sp. 503, och Malmletning.
Geoelektrisk effekt, bot., en av särsk. L.
Brau-ner studerad effekt av tyngdkraften på
växtdelar, vilken visar sig däri, att i horisontellt lagda
organ undersidan får positiv och översidan
negativ elektrisk laddning. G. uppkommer i de
fysikaliska gränsytorna i cellerna och kan även
framkallas i döda objekt; den förklaras teoretiskt
med anjoners och katjoners olika vandring i
gravitationsfältet och förmodas vara ett sätt, på
vilket geotropisk retning uppfångas av växterna
(se Geotropism). Bm.
Geofagi’ (till geo-* och grek. fagei’n, äta),
jord-ätning. G. förekommer dels till följd av
onaturlig smak (se Pica) vid vissa abnorma el.
sjukliga tillstånd, ss. sinnesslöhet, bleksot och
Ancy-los’toma-anemi; dels och ej sällan hos kroppsligt
friska och fullsinnade barn. Höggradig g. beror
sannolikt här oftast på en neuro- el. psykopatisk
rubbning, om också den tanken framkastats, att g.
skulle kunna utlösas av en i samband med
tillväxten vid olämplig föda uppkommen brist på
vissa mineralsalter. G. föranleder ej sällan svåra
kroniska tarmkatarrer, ävensom massinfektion av
inälvsmaskar. — G. förekommer hos naturfolken
snart sagt över hela jorden. Givetvis är den feta
lera, som förtäres, intet verkligt födoämne, men
kan på sina håll räknas till njutningsmedlen
(Me-lanesien), medan det kunnat konstateras, att
salthaltig jord användes som krydda hos folk,
som icke känna el. kunna komma över
verkligt salt. af K.;G.Br.
Geoffrey [jef’ri], engelsk namnform för
Gottfrid.
Geoffrey of Monmouth [jef’ri avv mån’mal)],
(Galfred el. Galfridus
Monmouthen-s i s), walesisk krönikeskrivare (o. 1100—54). Hans
”Historia regum Britanniae”, fullbordad 1135, är
en fantastisk framställning av Britanniens
forntidshistoria, byggd på Gildas’ och Nennius’
krö-nikeverk och utfylld med varjehanda walesiskt och
bretonskt sago- och sägenstoff. Den åtnjöt länge
stort anseende som historisk källskrift. På gr. av
sin underhållande framställning har den upprepade
gånger omskrivits på vers och översatts till
franska samt väsentligt medverkat till Artur-sagans*
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
