Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Sammanslutningar och tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOGRAFI
Härvid är att märka, att geodynamik och
geomorfologi äro ren g. och grundläggande för
landskapsgeografien, medan klimatologi och
meteorologi icke ha någon plats i denna, i det att
luftmassan icke kan uppfattas som en del av
landskapsbilden. En klimatologisk undersökning
kan därför icke betraktas som en geografisk
prestation. Men å andra sidan är klimatet den
yttre faktor, som har den mest universella
betydelsen för de landskapsbildande elementen.
Ingen annan har så mångsidigt inflytande på
terrängformer, växttäcke och bygd.
Klimatolo-gien är därför den av g:s hjälpvetenskaper, som
är lika oumbärlig för alla dess utövare. Då
havsytan ligger utanför landskapsgeografiens
gebit, har även oceanografien betydelse blott som
hjälpvetenskap, dels för förståelsen av klimatet,
dels för kännedomen om kusternas morfologi
och kulturgeografi. Fastlandets vattendrag
räknas av vissa förf, som ett fjärde element i
landskapsbilden. Denna del av sötvattenshydrografien
kan dock betraktas som resultat av morfologi
och klimat, medan det rinnande vattnets
inverkan på landformerna utgör en viktig del av
geo-dynamiken. Medan växtgeografien är en av den
centrala g:s huvuddelar, spelar djurgeografien en
mycket ringa roll för densamma. Endast några
få lägre djurformer, ss. korallerna, äro
forma-tionsbildande i den mening, att de ha inflytande
på landskapet. F.ö. har denna vetenskapsgren
betydelse som hjälpmedel för vissa sidor av
kulturgeografien. Av dennas olika delar har
bebyggelsegeografien i våra dagar blivit mycket
uppmärksammad. Andra viktiga grenar av
kulturgeografien, äro statsgeografi, oriktigt och
vilseledande kallad politisk g., som behandlar
bl.a. statsområdets naturgeografi i dess
inverkan på statens jämviktsförhållanden, och
ekonomisk geografi*. Sistn. ämnesgren i
vanlig och vidsträckt bemärkelse omfattar bl.a.
även handels- och trafikgeografi och ligger
delvis på gränsen till nationalekonomi samt kan
uppfattas som tillämpad g. En övergång mellan
ren kulturgeografi och ekonomisk g. är
socialgeografi. Den behandlar samhällsklassernas
el. yrkesgruppernas g., deras utbredning och
fördelning i vissa områden, deras levnadsvillkor
och de geografiska orsakerna till dessa, deras
förhållande till bebyggelsen o.s.v.
I ovanstående schema saknas några av g:s
hjälpvetenskaper, ss. geologien. Dess betydelse
som sådan är emellertid anförd under
geomor-fologien, sp. 508. Andra dylika äro
antropologien och etnografien. Den sistn. har betydelse
för vissa delar av bebyggelsegeografien, men
f.ö. ligger den helt utanför den egentliga g. Det
senare gäller också den s.k. astronomiska g.,
som behandlar jordens ställning till de övriga
himlakropparna. Läran om jordens form el.
geodesien ingår som ett led i kartografien.
Denna är g:s viktigaste hjälpmedel, lika oumbärlig
för g:s alla delar. För ingen annan vetenskap
har karttekniken så omfattande betydelse som
för g. J.F.
Sammanslutningar och tidskrifter. Det äldsta
geografiska sällskapet är det 1788 i London
bildade African Association med uppgift att
under
— 511 —
stödja upptäcktsresor i Afrika. Det första
sällskapet i modern mening är Société de géographie,
stiftat i Paris 1821. Det följdes snart av Die
Gesellschaft für Erdkunde zu Berlin (1828) och
Royal Geographical Society i London (1830).
Sedan dess har det bildats geografiska sällskap i
de flesta länder, icke blott i Europa utan även
i andra världsdelar. De flesta av dessa sällskap
och föreningar verka ej blott genom föredrag
och genom att utge tidskr. el. andra publikationer,
utan många av de stora sällskapen och särsk. det
främsta av dem alla, Royal Geographical Society,
ha i stor utsträckning tagit initiativet till nya
forskningar och kraftigt understött dessa. De
viktigaste europeiska geografiska sällskapen äro: I
Frankrike: Société de géographie i Paris
(grundat 1821; publikationer ”Bulletin”, 1822—99,
”Comptes rendus”, 1882—99, ”La géographie”,
1900—30, ”Terre, Air, Mer”, sedan 1931), Société
de géographie commerciale de Paris (1873;
”Bulletin”, 1878—1918, ”Revue économique franqaise”,
1919 ff.), Société de géographie de Lille (1880;
”Bulletin”, sedan 1882); i England: Royal
Geographical Society i London (1830; ”Journal”,
1830—80, ”Proceedings”, 1855—93, ”The
Geographical Journal”, sedan 1893); i Skottland:
Royal Scottish Geographical Society i Edinburgh
(1884; ”Scottish Geographical Magazine”, sedan
1885); i Nederländerna: Koninklijk
Neder-landsch aardrijkskundig genootschap i Amsterdam
(1873; ”Tijdschrift”, sedan 1876); i Belgien:
Société royale de géographie d’Anvers (1876;
”Bulletin”, sedan 1876); i Tyskland:
Gesellschaft für Erdkunde zu Berlin (1828;
”Monats-berichte”, 1839—53, ”Zeitschrift für allgemeine
Erdkunde”, 1853—65, forts, av ”Zeitschrift”, sedan
1866, ”Verhandlungen”, 1873—1901, ”Bibliotheca
geographica”, 1891—1912), Gesellschaft für
Erdkunde i Leipzig (1861; ”Jahresbericht”, 1861—71,
”Mitteilungen”, sedan 1872, ”Wissenschaftliche
Veröffentlichungen”, sedan 1891), Verein für
Erdkunde i Dresden (1863; ”Mitteilungen”, sedan
1905), Geographische Gesellschaft i Hamburg
(1873; ”Mitteilungen”, sedan 1876); i
Österrike: Geographische Gesellschaft i Wien (1856;
”Mitteilungen”, sedan 1856, ”Abhandlungen”,
sedan 1899); i Schweiz: Société de géographie
i Genève (1858; ”Le Globe”, sedan 1860), Société
neuchåteloise de géographie i Neuchätel (1885;
”Bulletin”, sedan 1885); i Italien: Reale
so-cietå geografica italiana i Rom (1867; ”Bollettino”,
sedan 1868, ”Memorie”, sedan 1878); i Spanien:
Sociedad geografica nacional i Madrid (1876;
”Boletin”, sedan 1876); i Portugal: Sociedade
de geographia i Lissabon (1875; ”Boletim”, sedan
1876); i Jugoslavien: Geografsko drustvo
i Belgrad (1916; ”Glasnik”, sedan 1912, ”Posebna
izdaria”, sedan 1927, ”Zbirka karata”, sedan 1931);
i Ungern: Magyar földrajzi tårsasåg i
Budapest (1872; ”Földrajzi közlemények”, sedan 1873,
”Földgömb”, sedan 1930); i Rumänien:
So-cietatea regalä romänä de geografie i Bukarest
(1875; ”Buletinul”, sedan 1876); i
Tjeckoslovakien: Ceskoslovenskå spolecnost zemèpisnä
i Prag (1894; ”Sbornik”, sedan 1895); i Polen:
Polskie towarzystwo geograficzne i Warszawa
(1918; ”Przeglqd geograficzny”, sedan 1918); i
— 512 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
