Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerard, James - Gérardmer - Gerardus - Gerasa (vid Gennesaret) - Gerasa, Gerasch, Geresch, Djerash (Transjordanien) - Gerasch - Géraud, André - Gerber, Ernst Ludwig - Gerber, Johann - Gerbera - Gerberbalk - Gerbert (påve) - Gerbert (von Hornau), Martin - Gerbrandy, Pieter - Gercken, Johan Diderick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÉRARDMER
face with kaiserism” (1918; sv. övers, s.å.), båda
starkt tyskfientliga och täml. ovederhäftiga.
Gérardmer [zerarme’], ty. Geroldsee, stad i dep.
Vosges i ö. Frankrike, i Vogeserna 35 km ö.s.ö.
om Épinal; 5,210 inv. (1936). G. har
osttillverkning, textil- och pappersindustri samt är en
omtyckt semester- och vintersportort.
Gerar’dus, tysk-svensk konstnär (d. 1515),
omtalas i Vadstena klosters handlingar från 1487, då
han blev lekbroder. G. är mest bekant för sin
verksamhet vid tryckningen av heliga Birgittas
”Reve-lationes”, varvid han jämte Petrus Ingemari 1491
—92 vistades i Lübeck. Det antages, att G. utfört
träsnitten i den stora där tr. uppl.
Ger’asa, ort vid Gennesarets ö. strand, åsyftad
i Mark. 5:1, Luk. 8:26, 37 (”gerasenernas land”),
möjl. belägen, där det nuv. Kurse ligger.
Ge’rasa, Gerasch, Geresch, Djerash,
forntida stad i Transjordanien, 57 km n. om
Amman. G. var under årh. närmast f. och e.Kr. en
viktig handelsstad med grekisk och romersk
befolkning och har betydande rester av hellenistiska
och romerska byggnadsverk, tempel, triumfbåge,
teater m.m. Huvudgatan kantas av kolonnrader,
som föra fram till den hästskoformade torgplatsen.
Gerasch, se Gerasa.
Géraud [zerå’], Charles Joseph André, fransk
journalist (f. 1882). Efter studier vid univ. i
Bordeaux blev G. tidningsman och var
london-korrespondent för ”Écho de Paris” 1908—14,
ut-rikesred. där 1917—38, utgav tidskr. ”L’Europe
nouvelle” 1938—40, begav sig i juni 1940 till
England, berövades sitt franska medborgarskap och
for till USA s.å., återvände till Frankrike 1944.
G., som skrev under pseud. P e r t i n a x, blev
under mellankrigstiden internationellt beaktad för
sina artiklar om internationella frågor. G., som
intog en starkt antifascistisk ståndpunkt, bidrog
väsentligt till utformandet av det s.k. franska
nationella blockets utrikespolitik. Efter återkomsten
från USA har G. fortsatt sin journalistiska
gärning. E.
Gerber [gär’-], Ernst Ludwig, tysk
musikhistoriker (1746—1819), särsk. förtjänt genom sitt
”Historisch-biographisches Lexicon der
Tonkünst-ler” (1790—92), senare betydligt utvidgat som
”Neues historisch-biographisches Lexicon der
Ton-künstler” (1812—14) och alltjämt en viktig källa
för studiet av äldre musikförhållanden. Som
bilaga till lexikonet utarbetade G. en förteckning
över musikerporträtt och bilder av instrument.
Hans värdefulla bibi, köptes av Gesellschaft für
Musikfreunde i Wien. G. var en tid sin faders
vikarie som organist i Sondershausen och blev
1775 hans efterträdare. E.A.
Gerber [gär’-], J oh ann Gottfried Heinrich,
tysk ingenjör (1832—1912), förestod 1858
brobygg-nadsavd. vid Cramer-Klett i Nürnberg och
övergick 1884 till Maschinenfabrik
Augsburg-Nürn-berg. G. har utarbetat nya beräkningsmetoder
för järnbroar och var den förste, som
konstruerade och utförde broar enl. konsolbalksystemet.
Dyl. balkkonstruktioner benämnas efter
konstruktören gerberbalkar (se Bro, sp. 1209).
Gerbe’ra, släkte av fam. korgblommiga växter,
omfattande o. 60 arter i varmare delarna av
Afrika, Asien och Tasmanien, några i Ostasien och
Gerbera Jamesonii.
Foto E. Sjöbeck.
Brasilien, fleråriga örter med rosettställda blad,
stängel, stora blomkorgar och läppformiga blommor.
Vanligast odlade äro G. Jameso’nii, som har
orangeröda blomkorgar på bladlösa skaft, och
framför allt dess korsningsprodukter med den
vitblommiga G. viridifol’ia. I handeln förekomma
talrika sorter av denna korsning under beteckningen
G. hyb’rida i starkt lysande färger: rosa, orange
och scharlakansrött. W.
Gerberbalk, se Gerber, J. G. H.
Gerbert, påve, se Sylvester II.
Gerbert [gäribärt] (von H o r n a u), Martin,
furstabbot i S:t Blasiens benediktinkloster
(Schwarz-wald), musikskriftställare (1720—93), utgav bl.a. det
grundläggande kyrkohistoriska verket ”De cantu
et musica sacra” (2 bd, 1774) samt som ett
resultat av en forskningsresa 1760 genom Tyskland,
Frankrike och Italien samlingsverket med
medeltida musiktraktater ”Scriptores ecclesiastici de
musica sacra potissimum” (3 bd, 1784, ny uppl. 1905),
alltjämt grundvalen för källstudier i medeltida
musik (jfr de Coussemaker). — Litt.: A. Lamy,
”G.” (1898). C.A.M.
Gerbran’dy f/är-], Pieter Sjoerds, nederländsk
jurist och politiker (f. 1885). G. blev 1930 prof, i
handelsrätt vid Amsterdams högsk. och blev 1939
justitieminister. 1940—45 var han ministerpresident
i nederländska exilregeringen i London, 1940—42
även justitieminister och 1941—42 jämväl minister
för kolonierna. Han återvände till Nederländerna
1945-
Gercken, Johan Diderick, dansk
bildhug
— 563 —
— 564 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
