Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Gerlach, Joseph - Gerlach, Walther - de Gerlache de Gomery, Adrien - Gerlaksson - Gerland, Georg - Gerle, Aron - Gerle, Carl Arthur - Gerle, Bo - Gerleman, Gillis - Germain (namn) - Germain, Sophie - German, Paul - German, Sir Edward (Edward German Jones) - Germandö - Germaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anatomi och fysiologi i Erlangen. G. var
framförallt en mycket god tekniker, som dels i betydlig
grad bidragit till utvecklingen av
färgningsmetodiken för mikroskopiska snitt, dels även infört
metoden att injiciera hårdnande, färgade massor i
kärlsystemet för att närmare kunna studera detta.
Gerlach [gär’laχ], Walther, tysk fysiker (f.
1889), 1921 prof, i Frankfurt a.M., 1924 i
Tübingen och 1929 i München, har sysslat med
experimentella undersökningar av värmestrålningen
och den fotoelektriska effekten. G. lyckades 1922
jämte O. Stern påvisa riktningskvantling hos
silveratomer, som bragtes in i ett magnetiskt fält.
Bland G:s skrifter märkas ”Die experimentellen
Grundlagen der Quantentheorie” (1921), ”Materie,
Elektrizität, Energie” (1923, 2 Aufl. 1926),
”Atomabbau und Atombau” (1923) och ”Methoden der
naturwissenschaftlichen Erkenntnis” (1936).
Re.
de Gerlache de Gomery [də žärlaʃ’ də gåmri’],
Adrien, belgisk sjöofficer och polarforskare
(1866—1934), företog 1895 en expedition till Jan
Mayen och Östgrönland samt ledde 1898—99
”Belgica”-expeditionen till Antarktis. Den vistades några
veckor i fjordarna på n.v. Grahams land och drev
sedan nära ett år omkring med drivisen. Detta var
första gången människor övervintrat s. om s.
polcirkeln. 1905 ledde G. hertig Filips av Orléans
expedition med ”Belgica” till Nordöstgrönland. G.
har bl.a. skrivit ”Voyage de la ’Belgica’” (1902)
samt de viktigaste delarna av ”Croisière
océanographique accomplie à bord de la ’Belgica’ dans la mer
de Groenland” (1907).
J.C.
Gerlaksson, biskop, se Brynolf Gerlaksson.
Gerland [ge’rlant], Georg Karl Cornelius, tysk
geograf och etnolog (1833—1919), 1875—1909 prof.
i geografi i Strassburg och 1903—09 chef för
därvarande station för jordskalvsforskning. G. hade
urspr. ägnat sig åt språkliga studier och etnologi
men övergick sedan till fysisk geografi och
geofysik. 1887—1914 utgav han ”Beiträge zur
Geophysik” (”Gerlands Beiträge”).
Gerle, Aron, målare (1860—1930), studerade
vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm
1892—96 och fasthöll sedan alltid vid dess stilideal.
G. målade särsk. skärgårdslandskap el. stockholmska
förstadsmotiv, ofta i blå grynings- el.
skymningsbelysning. Av G. har man också enstaka porträtt,
bl.a. av John Forsell och Björn Ahlgrensson
(Nationalmuseum).
Gerle, Carl Arthur, bildhuggare
(1865—1940), utförde dekorativa arbeten, bl.a. i
Engelbrektskyrkan i Stockholm och på Uppsala slott,
samt restaurerade äldre skulpturverk.
Gerle, Bo Oskar, läkare (f. 10/11 1907), med. lic.
1936, med. dr 1943, doc. i rättspsykiatri i Lund
1946, överläkare vid rättspsykiatriska avd. vid S:t
Lars sjukhus i Lund 1946, överinspektör för
sinnessjukvården i riket 1949. G. har utg. arbeten i
psykiatri och rättspsykiatri, bl.a. gradualavh.
”Mordbrännare, en kriminalpsykologisk studie på
grundval av ett svenskt rättspsykiatriskt material”
(1943).
Gerleman, John Gillis Harry, teolog (f. 27/3
1912), teol. lic. i Lund 1941, fil. lic. s.å., doc. i
GT:s exegetik 1942, teol. dr 1943, tf. prof.
1945—49, prof. 1949. Med sin filologiska skolning
har G. i sin forskning huvudsakl. ägnat sig åt
textkritiska problem. Bland hans skrifter
märkas ”Zephanja textkritisch und literarisch
untersucht” (1942) och ”Studies in the Septuagint” (2
bd, 1946).
Germain [žärmäŋ’], franskt mansnamn, av lat.
germa’nus, äkta, äktfödd, som subst.: broder (jfr
Germanus). Motsv. kvinnonamn: Germaine.
Germain [žärmäŋ’], Sophie, fransk
matematiker (1776—1831), en av de få kvinnor, som
vunnit berömmelse som matematisk forskare.
Hennes viktigaste arbete, ”Recherches sur la théorie
des surfaces élastiques” (1821), tillhör mekaniken.
Under fransmännens fälttåg i Tyskland uppträdde
hon som beskyddare för Gauss, med vilken hon
korresponderade. Som filosof framträder G. i sitt
efterlämnade arbete ”Considérations sur l’état des
sciences et des lettres aux différentes époques de
leur culture” (1833), vari A. Comte såg ett förebud
till sin egen positivistiska filosofi.
Hr;N.
German, Paul, teaterdirektör (1744—1806). G.
tillhörde en europeiskt ryktbar balett- och
ekvilibristfamilj, som i början av 1760-talet uppträdde
i Köpenhamn på Det Kgl. Teater. 1772 förekom
han i Stockholm, där han sedan tills, med Johan v.
Blanc bildade det s.k. Gemenasiska sällskapet,
vilket 1778—79 spelade på Bollhusteatern och från
sistn. år i Göteborg på teatern vid Sillgatan. Då
v. Blanc småningom ombildade truppen till ett
dramatiskt sällskap, slutade G. i febr. 1780 som
meddir. Därefter reste han i åtskilliga år på
turnéer i landsorten med eget sällskap, som bjöd på
”lindansning, equilibri samt fyrverkeri”.
A.L.
German [jə’mən], Sir Edward, eg.
Edward German Jones, engelsk tonsättare
(1862—1936), studerade orgel och violin vid
Londons musikakad. samt blev 1888 musikalisk chef
för Globe-teatern, där han snart vann stort
erkännande för sin musik till Shakespeares ”Richard
III” och ”Henrik VIII”. G., som 1895 blev medl.
av Royal Acad. of Music och 1901 av
Philharmonic Society, komponerade bl.a. operetterna
”The Emerald” (1901; efter Sullivan), ”Merrie
England” (1902), "The Princess of Kensington”
(1903). ”Tom Jones” (1907) och ”Fallen Fairies”
(1909), scenmusik till ”Richard III” (1889),
”Henrik VIII” (1892), ”The Tempter” (1893),
”Romeo och Julia” (1895), ”Som ni behagar”
(1896), ”Mycket väsen för ingenting” (1898),
”Nell Gwynn” (1900) samt ”The Conqueror”
(1905), 2 symfonier, den symfoniska dikten
”Hamlet”, flera orkestersviter och rapsodier,
”Kröningsmarsch” och ”Hymn” (1911), ”Tema med
sex variationer”, kammarmusik, pianostycken,
sånger etc.
P.L.
Germandö, en 6 km s. om Lule älvs
mynningsvik belägen ö, varå två fyrar för inloppet till Luleå
finnas. Jfr Germundsö.
Germa’ner [j-] (ord av omstridd härledning;
förklarat som germ. el. lat. el. kelt. el. t.o.m. som
icke-indoeuropeiskt; möjl. samma ord som lat. germa’ni,
(köttsliga) bröder, och av romarna brukat för att
återge det germanska stamnamnet suebi, kanske
= blodsförvanter), sammanfattande benämning
på de folk, vilka tala germanska språk* —
självklart måste man dock undantaga de folk,
vilka sent tillägnat sig ett germanskt språk och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
