Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germania (tidning) - Germania Land - Germanicus - Germanicus, Gajus Julius Caesar - Germanien - Germanin - Germanischer Lloyd - Germanisches Nationalmuseum - Germanisera - Germanism - Germanist - Germanium, Ge - Germanofil - Germanofob - Germanos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERMANIA LAND
1933. Under ”kulturkampen” spelade G. en viktig
roll. — Litt.: K. Löffler, ”Geschichte der
katho-lischen Presse Deutschlands” (1924).
Germa’nia Land, halvö på Grönlands östkust på
ung. 770 n.br., mellan Dove Bugt och Skærfjorden,
uppkallad efter den tyska Germania-expeditionen,
som upptäckte landet 1870.
Germa’nicus, -a, -um (lat., germansk, tysk), ej
sällan använt artnamn för djur el. växter, första
gången funna i Tyskland.
Germa’nicus, Gajus Julius Caesar,
romersk härförare (15 f.Kr.—19 e.Kr.), son till
Dru-sus d.ä. och triumviren Antonius’ dotter Antonia
d.y., systerdotterson
till kejsar Augustus,
på dennes önskan
adopterad av sin
farbror Tiberius 4 e.Kr.
och därmed utpekad
som tronföljare. Vid
Augustus’ död 14 e.Kr.
var G.
armébefälhavare i Germanien, där
han (ej utan svårighet)
lyckades bemästra
truppernas av
tronskiftet framkallade
myteri. Efter att under de
närmaste 2 åren ha
vunnit lysande men dyrköpta segrar över
germanerna, hemkallades han år 17 av Tiberius (som med
orätt beskylldes för avundsjuka över den folkkäre
G:s framgångar) och firade en glänsande triumf.
Kort därpå skickad till Orienten för att återställa
ordningen i Armenien kom G. i konflikt med
Syriens ståthållare Gnaeus Piso, som ansågs för
Tiberius’ handgångne man och, då G. vid endast 34
års ålder avled i Antiokia, av en fanatisk
folkopinion (säkerligen med orätt) utpekades som hans
mördare (medelst gift). I sitt äktenskap med
Augustus’ dotterdotter Agrippina d.ä. hade G. 9
barn, av vilka sonen Gajus (Caligula) blev
kejsare. Litterärt begåvad har han bl.a. översatt och
bearbetat greken Aratos’ astronomiska lärodikt
”Fainomena” (uppl. av A. Breysig 1867, 1899). H.Sj.
Germa’nien [j-], se Germania.
Germanfn (”Bayer 205”), ett av Bayers
Farb-stoffwerke 1920 framställt kemoterapeutiskt
medel, utomordentligt verksamt mot den tropiska
sömnsjukan, åtm. i dess tidigare stadier, liksom
mot vissa andra trypanosomsjukdomar. Ämnet
är en komplicerad förening av aromatiska aminer,
aminosulfonsyror och urinämne med den höga
molekylarvikten 1,448.
Germanischer Lloyd [gärma’nijar låi’t], tyskt
klassificeringssällskap, grundat i Rostock 1867,
numera i Berlin, lämnar föreskrifter för
klassificering, byggande och utrustning av fartyg samt
utgav före 2:a världskriget årl. ett fartygsregister.
Under 2.-a världskriget förstördes vid bombanfall
G:s huvudbyggnad i Berlin jämte större delen av
dess handlingar och arkiv, och efter
vapenstilleståndet bortfördes dessutom vetenskapliga
instrument, bibliotek m.m. Trots denna förödelse och
trots finansiella svårigheter försökte man åter
få i gång verksamheten och upprättade en
särskild avd. i Hamburg. Denna uppdelning på två
avd. avsåg huvudsaki. besiktningsverksamheten,
under det att G. i rätts- och förvaltningshänseende
bildar en enhet. Småningom har G. arbetat upp
sig till en även östzonen omfattande verksamhet
och börjar med stöd av tyska redare,
försäk-ringsanstalter, befraktare och varv att återvinna
sin tidigare ställning, särsk. sedan G. och dess
certifikat V2 1948 av västmakterna åter blivit
officiellt erkända. T.Hrn.
Germanisches Nationalmuseum [gärma’nijas
natsiåna’lmozeom] grundades i Nürnberg 1852
som en stiftelse för hela Tyskland. Ledare blev
friherre Hans von und zu Aufsess, vars
samlingar bildade museets grundstomme. Bland följ,
chefer märkas A. v. Essenwein och G. v.
Be-zold. G., som före 2:a världskriget innehade ett
större huskomplex strax innanför de gamla
murarna i Nürnberg kring ett medeltida
kartusian-kloster, varav kyrkan och flera salar voro
bibehållna, erhöll från 1874 understöd av Tyska
riket, staten Bayern och staden Nürnberg. Det
omfattade en mängd olika avd., belysande
Tysklands äldre kultur; mest betydande voro
konstsamlingarna samt vissa konstindustriella
avd. [E.W.lH.Ed.
Germanise’ra [j-], förtyska.
Germanism’ [j-], på tyskt inflytande beroende
ordform, vändning o.d., som brukas i ett annat
språk. Ex. från svenskan äro hjärtligt och
praktfullt som förstärkningsord, uppbevara efter ty.
auf-bewahren, upprymning i bet. ”rensning” efter ty.
Aufräumung, fri, besatt (i järnvägsvagnar) i st.f.
ledig, upptagen, kindergarten, schlager, streber o.s.v.
Många sv. ord, som av kritiken urspr. stämplats
som g., göra numera icke intryck av sådana, t.ex.
skriftställare.
Germanist’ [j-], person, som forskar i germanska
språk och (i sht forntida) germansk kultur; särsk.
om sådan, som ägnar sig åt tysk språk- och
kulturforskning. — Germanist i’k, forskning i
germanska språk och kulturer.
Germa’nium, Ge, kemiskt element, atomvikt 72,60,
atomnr 32, spec. v. 5,35, smältpunkt 958°,
upptäcktes 1885 av Clemens Winkler i mineralet argyrodit
och visade sig vara identiskt med det av
Mende-lejev 1871 förutsagda ekakisel (se Eka-). G. är
en spröd, gråvit, glänsande metall, som är olöslig
i saltsyra och utspädd svavelsyra men löses i
koncentrerad svavelsyra. Det överföres av
koncentrerad salpetersyra till dioxidhydrat. G. uppträder
som två- och fyrvärt element i oxider, sulfider och
halogenföreningar, fyrvärt dessutom gentemot väte
och organiska radikaler. Föreningar av tvåvärt g.
äro rätt obeständiga och visa benägenhet att
oxideras till fyrvärda g.-föreningar. Lj.
Germanofi’l [j-] (till grek. fil’os, vän), tyskvän.
Germanofob [j-å’b] (till grek. fob’os, fruktan),
tyskhatare. — Germanofob i’, fruktan för el.
motvilja mot allt tyskt, tyskhat.
Ger’manos, grekisk frihetskämpe (1771—1826),
ärkebiskop av Patras 1806, sedan 1818
framträdande medl. av hetärian, som förberedde uppror
mot turkarna. I början av april 1821 utvecklade
G. i Hagia Lavra kloster den där ännu bevarade
korsfanan, signalen till folkupproret på Morea.
G. fick sedermera många viktiga uppdrag i det
befriade Grekland.
- 583 -
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
