Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gérold, Théodore - Gérôme, Jean Léon - Gerona - Geronimo (Goyathlay) - Geronter - Gerontokrati - Gerontologi - Gerontoxon corneae - Gerreksson, Johannes - Gerridae, Gerris - Gerrymander - Gers (fisk) - Gers (Frankrike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÉRÖME
Stiftskyrkan i Gernrode.
varit verksam huvudsaki. vid univ. i Strasbourg,
där han som forskare främst ägnat sig åt äldre
fransk musikhistoria. Han har bl.a. utg.
”Chansens populaires des XVe et XVIe siècles” (1913),
”Les psaumes de Clément Marot” (1919), ”Les
pères de 1’église et la musique” (1931), ”La musique
au moyen åge” (1932) och ”Histoire de la musique
des origines å la fin du XIVe siècle” (1936) samt
biogr. över Schubert (1923) och J. S. Bach
(1925)- Å.D.
Géröme [zerå’m], Jean Léon, fransk
konstnär (1824—1904), ägnade sig företrädesvis åt
måleriet men uppträdde även som skulptör;
efterföljde Delacroix i färgrika orientaliska motiv men
blev i sitt måleri mera litterär och mera akademisk,
ofta med utgångspunkt från antika motiv:
”Augusti tidsålder och Jesu födelse”, ”Caesars död”
m.fl. G. åtnjöt stort anseende som lärare vid
École des beaux arts. Bland hans svenska elever
märkes Ernst Josephson. — Litt.: Monogr. av ,Ch.
Moreau-Vauthier (1906). E.W.
Gerona [/ärå’na]. 1) Provins i n.ö. Katalonien,
Spanien, gränsar i n. till Frankrike; 5,865 km2;
322,360 inv. (1940). Huvudstad är G.2).
2) Huvudstad i G.i), vid floden Ter och
järnvägen Barcelona—Perpignan; 29,632 inv. (1940).
Kork- och textilindustri. Biskopssäte;
provinsmuseum. Ett univ. fanns här 1561—1700. Staden,
som genom sin belägenhet haft en viktig
strategisk betydelse och ända in på 1800-talet spelat en
stor roll i Spaniens krig, har stora delar av de
gamla befästningarna kvar, med citadellet
Mont-juich. Bland de talrika kyrkliga minnesmärkena
intar den gotiska katedralen förnämsta rummet;
dess korparti (från 1300-talet) är rikt indelat,
hög
altaret är prytt med en retabel av praktfullt
guldsmedsarbete; det enskeppiga långhusets valv (från
1400-talet) har den största spännvidd gotiken
åstadkommit. P.;E.W.
Geronimo [zärå’nimå] (mexikanskt öknamn; eg.
G o y a t h 1 a y, ”en som gäspar”), amerikansk
indianledare och medicinman av
chiricahua-apachernas stam (o. 1834—1909). Sedan G:s familj
1858 mördats av mexikanerna, vigde han sitt liv
åt hämnd mot de vita och ledde sitt band i täta
och blodiga räder på ömse sidor om statsgränsen.
1882 kapitulerade han emellertid för general Crook
och levde som jordbrukare till 1884. När
myndigheterna då störande ingrepo i apachernas frihet,
flydde G. med 43 krigare och 100 kvinnor och barn
till Sierra Madre. I två år trotsade han trupperna,
som slutl. uppgingo till 5,000 man, varibland 500
apachespejare. Dessa senare avgjorde utgången.
1886 gav sig G. till general Miles — han hade då
endast 17 män kvar. G. och hans följeslagare
höllos till en början fängslade på Florida,
varifrån de deporterades till Fort Sill, Oklahoma. G.
var en mästare i gerillakrig, hänsynslöst energisk
och en slug vältalare men stod detta till trots
isolerad i sin desperata kamp. — Bild se Apacher,
sp. 1246. ErM.
Geron’ter (grek, gerontes, åldringar, av gePon,
gammal). 1) I flera grekiska städer benämning
på medl. av rådsförsamlingen, eg. syftande på
hög ålder (jfr Senat). Redan hos Homeros
omtalas g. som kungens rådgivare. De bäst
kända g. äro de i Sparta (se Gerusia). De hade
både i Sparta o.a. städer att förbereda
folkförsamlingens beslut. I senare, hellenistisk tid
omtalas g. ofta som ett slags stadskorporation
bredvid stadens råd, ofta med anslutning till religiösa
inst. [N.P.]K.H.
2) Inom grekisk-katolska kyrkan benämning på
innehavarna av de viktigaste biskopsdömena i
närheten av Konstantinopel, vilka jämte patriarken
där bildade en s.k. endemisk synod.
Gerontokrati’ (gubbvälde, till grek. geKont- [se
Geronter] och kratei’n, härska), se Patriarkat 2).
Gerontologi’ (till grek. geKont- [se Geronter]
och log’os, lära), det vetenskapliga utforskandet av
åldrandet och dess fenomen. G. har de sista åren
i olika länder, särsk. England och USA, omfattats
med växande intresse, berättigat ej minst med
hänsyn till medellivslängdens ökning och därav
följande tillväxt av de äldre befolkningsgrupperna.
Jfr Ålderdom. — Geriatrik, den del av
läkekonsten, som särsk. omfattar ålderdomens
sjukdomar, g:s kliniska tillämpning.
Gerontox’on cor’neae, med., se Arcus senilis
Gerreksson, Johannes, ärkebiskop, se
Johannes Gerechini.
Gerr’idae, Gerris, zool., se Vattenlöpare.
Gerrymander [gerr’imända] (eng.), ett i
engelsktalande länder förekommande valgeometriskt
uttryck, som betecknar en orättvis valkretsindelning.
Guvernören E. Gerry i Massachusetts, som 1811
ansågs ha genomfört en godtycklig
valkretsindelning i partisyfte, har givit upphov till beteckningen.
Gers, fiskart, se Gärs.
Gers [zär]. 1) Vänsterbiflod till Garonne i s.v.
Frankrike, upprinner s.ö. om Tarbes och mynnar
ovanför Agen; 175 km lång.
— 591 —
— 592 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
