Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germansk rätt - Germantown - Germanus - Germany - Germer, Heinrich - Germicider - Germinal - Germisan - Germiston - Germundsö - Gernandt-Claine, Jane - Gernandts förlag - Gerner, Henrik Thomesen - Gernrode - Gernsheim - Gerok, Karl - Gérold, Théodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÉROLD
riss des germanischen Rechts” (3 Aufl. 1913); R.
Schröder & E. v. Künssberg, ”Lehrbuch der
deut-schen Rechtsgeschichte” (6 Aufl. 1922); H.
Brunner, ”Grundzüge der deutschen Rechtsgeschichte”
(7 Aufl. 1919). K.
Germantown [ja’mantaun], förr förstad, sedan
1854 stadsdel i Philadelphia, USA. G. grundades
av tyskar 1683.
Germa’nus (lat., äkta, köttslig), om syskon med
samma fader och (el.) moder; som subst. köttslig
broder, fem. germa’na, köttslig syster. Jfr
Ger-main och Germaner.
Germany [ja’mani], engelska namnet på
Tyskland. Jfr Made in Germany.
Germer [gär’-], Heinrich, tysk
pianopedagog (1837—1913), skrev bl.a. ”Die Technik des
Klavierspiels” (1877), ”Die musikalische
Ornamen-tik” (1880) och utgav fraseringsuppl. av Mozarts
och Beethovens sonater m.m.
Germici’der, se Svampgifter 2).
Germinal [zärminall’] (fra., av germe, grodd), 7:e
månaden i franska revolutionskalendern* av 1793.
Germisa’n [j-], ett kvicksilverhaltigt preparat för
bekämpning av parasitsvampar på utsäde. Se
Betning 1).
Germiston [j9’mistan], stad i Transvaal i
Sydafrikanska unionen, 15 km ö. om Johannesburg,
c:a 1,675 mö.h.; med förstäder 79,440 inv. (1936),
därav 32,564 vita. G. grundades 1886 och ligger
i centrum av Witwatersrands guldfält; G:s
guldverk, som lämnar metall till ett årsvärde av över
40 mill. £, är det största i världen. Staden är ett
viktigt handelscentrum och har mångsidig industri,
bl.a. stora järnvägsverkstäder; den är tillika
unionens största järnvägsknut och flygstation.
Germundsö, fyrplats på Germandö* (Germundsö)
strax utanför Luleå.
Gernandt-Claine [gä’rnant-klä’n], Jane Elise
Wilhelmina, författarinna (1864—1944). G., som
var född i Lund, studerade vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1881—82 och reste 1892
till Paris, där hon 1894 gifte sig med den franske
forskningsresanden Jules Claine, som under en
lång följd av år i egenskap av konsul uppehöll
sig i skilda delar av världen, Madagaskar,
Mauri-tius, Kaplandet, Argentina, Burma, Ceylon,
Kaukasien, Grekland och Finland. Från 1918 till några
år före sin död var hon bosatt i Paris; hon dog i
Chinon. G. framträdde tidigt med noveller under
sign. Elna och debuterade med ”Fata morgana
och andra berättelser” (1893), där hon på
tidstypiskt sätt i en stil, som erinrar om Ola Hansson
och Oscar Levertin, analyserade komplicerade
psykiska upplevelser, varvid hon särsk. dröjde vid
kärleks- och vänskapsförhållanden. Hon kom snart
att i stor utsträckning förlägga handlingen i sina
berättelser och romaner till främmande länder
och blev så den förnämsta repr. i svensk litteratur
för sekelskiftets exotism. Av hennes böcker i denna
genre märkas ”Hella och andra historier om
kvinnor” (1896), ”Det främmande landet” (1898),
”Pampan” (1900), ”En hemlös och andra
berättelser” (1901), ”1 pagodernas land” (1903), ”När sjön
går hög” (1905), där miljön är Grekland och
Kaukasien, och ”Syner i natten och andra noveller”
(1908). ”Lifsmakter” (s.å.) är en kärleksroman
med lundensisk akademisk miljö. Under sin
vistelse i Helsingfors tog G. upp motiv av svensk
historia i romanerna ”Sveaborg” (1912),
”Magdalena” (1913), ”1 skuggan av ett snille” (1914), en
berättelse från Thomas Thorilds dagar, ”Omkring
herdinnan i Norden” (1916) och ”Vår Christina”
(1918), vars handling utspelas i Skåne på 1830-talet.
Samtidsskildringar, ofta med internationell miljö,
voro romanerna ”Det underbara” (1919), ”På
villande våg” (1923) och ”Fröken Munter i Paris” (1926).
G. skrev också lyrik, främst erotisk (”Dikter”,
1908, ”Till Afrodite”, 1910, ”En rosenslinga”, 1913).
”Mitt vagabondliv” (1929) är en självbiogr. E.
Gemandts förlag [gä’rnants] grundades som
boktryckeri 1871 i Stockholm av Christian
Emanuel Gernandt (1831—1906), 1873 ab.
med denne som verkst. dir., övertogs 1893 av hans
söner Christian (1855—1900) och Ernst (1860
—1925), varvid namnet ändrades till C. & E. G e
r-nandts förlag s-a b., såldes 1903 till Beijers
bokförlag. Från G. ha bl.a. utgivits ”Svenska
familj-journalen” (1864—82), ”Nordisk familjebok”
(18 bd, 1876—94, förk. uppl. med titel ”Gernandts
konversationslexikon”, 4 bd, 1890—94) samt
skönlitterära verk. W.N.
Gerner [gär’-], Henrik T h om e s e n, dansk
biskop (1629—1700), efter studier i Köpenhamn,
Sorö, Oxford, Leiden och Utrecht kyrkoherde
i Birkeröd (n. Själland), 1693 biskop i Viborg.
G. gjorde flitiga folkloristiska och botaniska
anteckningar, utgav ett par socialetiska
arbeten, ”De vises politica practico-sacra” (1662) och
”De vises oeconomica practico-sacra” (s.å.), samt
dikter i barockens maner och uppträdde i
”Ortho-graphia Danica el. det danske Sproks
Skrifverictig-hed” (1678) mot P. Syvs reformstavning. C.V.J.
Gernrode [gäFnråda], stad i Anhalt, Tyskland, på
n.ö. sluttningen av Harz; 4,060 inv. (1933).
Omtyckt semester- och kurort. Trä- och
aluminiumindustri. Berömd är den forna katedralen, en
gammalromansk basilika (900-talet) med tvärhus
samt korabsider i ö. och i v., den senare flankerad
av två runda trapptorn; den hyser bl.a. ett
präktigt monument över grundläggaren, markgreve
Gero. Bild se sp. 591.
Gernsheim [gär’nshåim], Friedrich, tysk
tonsättare och dirigent (1839—1916), innehade
dirigentplatser i Köln, Rotterdam och Berlin, även
verksam som pedagog; 1901 föreståndare för en
akad. mästarskola för komposition i Berlin. G.
komponerade bl.a. 4 symfonier, uvertyrer, 2
violinkonserter, en pianokonsert, värdefull
kammarmusik och körverk med orkester.
Gerok [ge’råk], Karl, tysk andlig vältalare
och skald (1815—90), överhovpredikant i Stuttgart.
G. är mest bekant som förf, till ”Palmblätter”
(1856; sv. övers. 1870—75). Andra diktsamlingar
av G. äro ”Pfingstrosen” (1864), ”Blumen und
Sterne” (1868), ”Deutsche Östern” (1871,
patriotisk lyrik) samt ”Auf einsamen Gängen” (1878).
G. utgav vidare ett flertal predikosamlingar och
uppbyggelseskrifter samt de älskvärt
humoristiska ”Jugenderinnerungen”. ”Ausgewählte
Dichtung-en” (1907). — Litt.: A. Otto, ”K. G.” (1898). A.Bd.
Gérold [zeråld’], Théodore, tysk-fransk
musikhistoriker (f. 1866). G. har efter studier för
bl.a. G. Jacobsthal, J. Stockhausen och C. Bordes
— 589 —
— 590 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
