Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gesellschaft - Gesellschaft der Musikfreunde - Gesellschaft für Musikforschung - Gesellschaft mit beschränkter Haftung (G.m.b.H.) - Gesemann, Gerhard - Gesenius, Wilhelm - Gesenke - Geser - Gesims - Gesius (Göss), Bartholomäus - Gesjov, Ivan - Gesner, Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESNER
Gesellschaft [gazäl’Jaft] (ty.), sällskap;
samfund; bolag.
Gesellschaft der Musikfreunde [gazäfjaft der
mozi’kfråinda] i Wien, bildades 1812 för
omvårdnaden om tonkonstens intressen, öppnade 1817 eget
konservatorium (numera Staatsakademie für
Musik und darstellende Kunst), anordnar
orkester-och körkonserter, har dessutom egen
amatörorkester och underhåller ett musikarkiv med
musikbibi. och museum. Dirigenter voro bl.a.
Ru-binstein, Brahms och Furtwängler.
Gesellschaft für Musikforschung [gazäkjaft fyr
mozfkfårjoij], grundat i Berlin 1868 av F.
Com-mer och R. Eitner; har utg. ”Monatshefte für
Musikgeschichte” (1869—1904) och ”Publikationen
älterer Musikwerke”, båda red. av Eitner. G.
inriktade sig särsk. på utforskande av
1400—1600-talens musik; publikationerna tillfredsställa
numera näppeligen moderna källkritiska krav men
inneburo för sin tids musikforskning ett betydande
framsteg
Gesellschaft mit beschränker Haftung
[gazäl’-Jaft mitt baJräqTtar haftog], G.m.b.H., ”bolag
med begränsad ansvarighet”, en i Tyskland
förekommande bolagsform, som saknar motsvarighet
i Sverige. Närmast får G. anses som en
mellanform mellan handelsbolag och aktiebolag. Liksom
i aktiebolaget äro delägarna icke personligen
ansvariga gentemot bolagets borgenärer; däremot
föreligger viss begränsad subsidiär ansvarighet
gentemot bolaget. — Formaliteterna vid bildande
av G. äro betydligt enklare än vad fallet är i
fråga om aktiebolag. Även för förvaltningen
gälla mindre stränga regler. Revision är ej
obligatorisk, och publicitet betr, balansräkningen är ej
föreskriven. — G. ha i Tyskland vunnit mycket
stor utbredning. Detta gäller ej blott mindre
företag, för vilka bolagsformen närmast var avsedd,
utan även många stora företag ha föredragit
denna organisationsform. Detta är ofta fallet med
syndikat och andra liknande sammanslutningar. Vh.
Ge’semann, Gerhard, tjeckisk slavist av tysk
börd (f. 1888), doc. i München 1920, prof, i slavisk
filologi vid tyska univ. i Prag, sedermera president
för Tyska vetenskapliga inst. i Belgrad. G. har
framför allt arbetat på den sydslaviska litteraturens
och kulturens område. Bland hans viktigare
arbeten märkas ”Deutschtum in Südslavien” (1922),
”Studien zur südslavischen Volksepik” (1926),
”Die serbokroatische Literatur” (1930), ”Kultur der
Südslawen” (i ”Handbuch der Kulturgeschichte”,
Abt. 2, 1936). G.Jg.
Gesenius [-ze’nios], Heinrich Friedrich
Wilhelm, tysk semitist och teolog (1786—1842),
prof, i exegetik i Halle 1810. G. främjade på ett
banbrytande sätt studiet av semitiska språk
genom att skapa grammatiska och lexikaliska
hjälpmedel, vilka omarbetade alltjämt äro i bruk. Av
G:s arbeten må nämnas: ”Thesaurus .. . linguae
hebraeae” (3 bd, 1829—58, avslutad av E.
Rödi-ger), ”Hebräische Grammatik” (1813, 29 Aufl., 2
bd, 1918—29, bearb. av G. Bergsträsser; sv. övers.
1849), ”Hebräisches und chaldäisches
Handwörter-buch über das Alte Testament” (1812, 17 Aufl.
bearb. av F. Buhl 1921; sv. övers., 2 bd, 1829—
32). — Litt.: E. F. Miller, ”Influence of G. on
Hebrew lexicography” (1929). G.Bsm.
Gesenke [g9zäu’kø], en del av Sudeterna*.
Geser, stad mellan Jerusalem och Joppe från
3:e årtusendet f.Kr., omnämnd i Amarnabreven
och GT; är mest bekant genom de betydelsefulla
utgrävningar, som engelsmannen Macalister här
företog 1902—09. Av största vikt för
klarläggandet av Palestinas kultur- och religionshistoria
voro fynden av 8 massebor, barnlik på helgedomens
område, vilka tyda på barnoffer, bronsormar, som
belysa GT:s tal om ”kopparormen” (2 Kon. 18:4,
4 Mos. 21), en gammal bondekalender, spår av en
icke-semitisk urbefolkning m.m. — Litt.: R. A. S.
Macalister, ”A century of excavation in Palestine”
(1925). G.Bsm.
Gesims’ (från ty., till lat. sima, list), vågrätt
fortlöpande, utskjutande listverk, upptill avslutande en
fasad- el. väggyta (huvudgesims, taklist) el.
arkitektoniskt indelande en sådan (g ö r d e 1 g
e-s i m s), ävensom krönande list vid fönster- el.
dörröppning, pelare e.d. G. har i gångna tiders
byggnadskonst spelat en stor roll som
arkitektoniskt uttrycksmedel, särsk. i de antika och de
på dessa grundade senare byggnadsstilarna (jfr
Kolonnordning), medan vår tid visar en tendens
att undertrycka densamma under framhävande av
byggnadens rena, parallellepipediska form. — Ang.
gesimsränna se Takränna. G.W.W.
Ge’sius [-zios] (eg. Göss),
Bartholomä-u s, tysk tonsättare och musikteoretiker (d. 1613),
från 1592 kantor i Frankfurt a.d.O. G. skrev en
Johannespassion (1588), utgav flera sångsaml., av
vilka ”Cantiones sacrae” (1611) använts vid
svenska skolor (Västerås). 1609 utkom hans teoretiska
verk ”Synopsis musicae practicae”. — Litt.: P.
Blumenthal i ”Märkische Blätter” (1913).
Gesjov [gä’Jåf], Ivan Eustratiev, bulgarisk
politiker (1849—1924), uppfostrades i England
och ägnade sig med iver åt Bulgariens frigörelse.
G. avslöt freden med Serbien 1886, grundade den
bulgariska nationalbanken, var från 1901 ledare
av narodnjakernas konservativa parti. 1911—13
var G. ministerpresident och utrikesminister,
varunder han tog livlig del i bildandet av
Balkan-förbundet. G. avgick före 2:a balkankrigets
utbrott. Han har behandlat sin regeringstid i
”L’alliance balkanique” (1915). P.Dhl.
Gesner [gäs’-], Konrad, tysk-schweizisk
naturforskare och läkare (1516—65), 1537 prof, i
grekiska i Lausanne och kort därefter i fysik i Zürich,
var en mångfrestande och för sin tid framstående
vetenskapsman inom skilda grenar av
naturvetenskaperna och
litteraturhistorien. G:s
förnämsta zoologiska
verk är ”Historia
ani-malium” (5 bd, 1551
—87), en huvudsaki.
kompilatorisk men
rätt kritisk
sammanfattning av allt, som
då var känt om
ryggradsdjur och lägre
vattendjur, dock utan
någon systematisk
gruppering. Bland G:s
botaniska arbeten, i
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
