Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gesner, Konrad - Gesneria - Gesneriaceae - Gesoriacum - Gess - Gess dur - Gessie - Gessler - Gessler, Otto - Gessner, Salomon - Gest - Gestad - Gesta danorum - Gestaltkvalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESNERIA
vilka han framhöll blommornas och
frukternas betydelse för växternas
släktskapsförhållanden, märkas ”Historia plantarum” (1541). De
första bilderna av fossil och kristaller finnas
i G:s ”De omni rerum fossilium genere, gemmis,
lapidibus” (1565). G:s ”Bibliotheca universalis, sive
catalogus omnium scriptorum” etc. (4 bd, 1545—
55) var även av betydande värde. O.Cn.
Gesne’ria, bot., släkte av fam. Gesneria’ceae*.
Gesneria’ceae, växtfam. av ordn. Tubiflo’rae,
omfattande o. 1,100 i tropiska och subtropiska zonen
inhemska örter med ofta knölformig el.
långsträckt, fjällig jordstam, hela, ej sällan anisofylla
blad, ensamma el. i knippelika ställningar
sittande, i regel stora och praktfullt färgade,
läppfor-miga blommor samt kapsel- el. bärfrukt. En del
arter äro epifyter, andra växa på myllrik jord el.
i klippspringor. Flera äro omtyckta
prydnadsväxter. De viktigaste släktena äro Streptocar’pus,
Co-lum’nea, Gloxi’nia, Saintpau’lia, Sinning’ia, Gesne’ria,
Ramondia och Achi’menes. G.
Gesori’acum, antikens namn på
Boulogne-sur-Mer.
Gess, ital. sol bemolle, fra. sol bémol, eng. g flat,
den med ett kromatiskt halvtonssteg sänkta tonen
g; betecknas med b framför noten g. Gess kan
en-harmoniskt förväxlas med fiss.
Gess dur, ital. sol bemolle maggiore, fra. sol bémol
majeur, eng. g flat major, mus., durtonart med
treklangen gess-b-dess som centralklang och 6 b (för
h, e, a, d, g, c). Parallelltonart: ess moll. Gess dur
kan enharmoniskt förväxlas med Fiss dur. Jfr
Tonart.
Gessie, sn i Skåne, se Gässie.
Gessler [gäss’-], se Tell, Wilhelm.
Gessler [gäss’-], Otto, tysk politiker, jurist (f.
1875), 1911 borgmästare i Regensburg, 1914
—19 överborgmästare i Nürnberg, 1920—24 medl.
av riksdagen, blev 25/io 1919 riksminister för
åter-uppbyggnaderna och 27/s 1920 som representant
för demokraterna riksvärnsminister, en post, på
vilken han kvarstod i tolv regeringar till 19/i 1928,
då han av privata skäl avgick och ersattes av
Groener. G. har tills, med general v. Seeckt
inlagt stora förtjänster om riksvärnets
organisation samt spelade även en betydande politisk roll
och åtnjöt ett stort anseende under det stormiga
och av ministerkriser fyllda decenniet efter
revolutionen. Från okt. 1921 tillhörde G. regeringen
som fackman utan politisk mantalsskrivningsort.
Efter Hitlers makttillträde drog sig G. tillbaka
men synes vid flera tillfällen ha förekommit bland
de mot regimen oppositionella kretsarna; vilken
roll han spelade är dock ej fullt klart. 1944 satt
han i koncentrationsläger. Han undgick de stora
upprensningarna strax före och i samband med
det tyska sammanbrottet 1945 och lever nu som
godsägare i Bayern. [Arrh.]G.Lbg.
Gessner [gäss’-], Salomon, schweizisk
författare och etsare (1730—88), vann oerhörd
popularitet genom sina herdeidyller, bland vilka
märkas ”Daphnis” (1754; sv. övers. 1796), ”Idyllen”
(1756), ”Der Tod Abels” (1758; sv. övers. 1789,
1804), ”Der erste Schiffer” (1762; sv. övers. 1797).
G. förnyade 1700-talets herdedikt, i det han
utbytte versen mot en rytmisk, poetiserad prosa
och i sina pastoraler förmedlade rokokon och den
engelska borgerliga
realismen. Han behöll
åtskilligt av den
antika herdepoesiens
tillbehör, samtidigt som
han ville återgiva sin
egen lantliga
hembygds miljö. G:s
pastoraler äro ej enbart
erotiska utan prisa
lika mycket
familjekänslan och hemlivet.
De ge uttryck åt en
tårmild och täml.
ytlig moralisk känsla
samt åt ett med rousseauanismen besläktat
svärmeri för den naturliga människan. G. har varit
av betydelse för hela den med
förromantiken förändrade livsuppfattningen och litterärt
för den borgerliga idyllens popularitet. I Sverige
är C. C. Gjörwell typen för en svärmare i G:s stil.
G. har vidare influerat Lidner, Thorild och Franzén,
ävensom nyromantikerna. — G:s ”Sämmtliche
Schriften” utgåvos bl.a. 1841, hans ”Briefe” 1801.
— Litt.: F. Bergemann, ”S. G.” (1913); P.
Lee-man van Elek, ”S. G.” (1930); R. Strasser,
”Stil-probleme in G:s Kunst und Dichtung” (1937).
Jfr även H. Borelius, ”G:s inflytande på svenska
litteraturen” (i ”Samlaren”, 1901) och M. Lamm,
”Upplysningstidens romantik”, 1 (1918). Av G:s
raderingar utkom en saml. 1823. E.Ek.
Gest [J-] (fra. geste), åtbörd, i sht för att uttrycka
el. understryka en känsla, mening el. avsikt; även
bildligt, t.ex. ”blott en (tom) gest”. — G e s t i k
u-1 e’r a, göra gester el. åtbörder.
Gestad, socken i Sundals hd i s. Dalsland,
Älvsborgs län, och församling i Bolstads, Grinstads,
Gestads och Erikstads pastorat i S. Dals
kontrakt av Karlstads stift, vid Vänern; 60,16 km2,
därav 60,09 land; 1,026 inv. (1948; 17 inv. pr km2).
G., som tillhör Dalboslätten, är delvis
småku-perat och särsk. i s. skogbärande. Åkern utgör
57 % av landarealen, skogsmarken 26 %. Socknen
har undergått en katastrofal avfolkning: 1859
hade den 2,402 inv. På Gällenäs udde finns
fyrplats med mistsignalstation. Stenåldersboplatser
finnas flerstädes vid stranden; dessutom
förekomma hällkistor, kummel och järnåldersgravhögar,
däribland den stora ”Kung Gestrasis hög” nära
kyrkan. Denna, som är av gråsten, blev färdig
1800 samt har torn och skepp med tresidig
koravslutning. Den medeltida tegelkyrkan revs 1795.
Ett kapell av tegel byggdes 1926—27 i Timmervik.
— Namnets förra led är bildad till det från isl.
och fda. kända mansnamnet Geiter el. Geite el. till
get som appellativ el. personbinamn; senare leden
är plur. av stadh, boplats, gård (se ”Ortnamnen i
Älvsborgs län”, 16, 1910, sid. 104 f.). Äldsta kända
skrivning är in Gezstadhum 1346. P.;Er.
Gesta dano’rum (lat., ”Danskarnas bedrifter”),
namnet på Saxos* danska historia.
Gestaltkvalitet, psykol., en av Chr. Ehrenfels 1890
skapad beteckning för den nytillkommande
egenskap, varigenom ett komplex el. en
upplevelsehelhet skiljer sig från blotta summan av delarnas
egenskaper. Inom musiken gäller sålunda
melodi
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
