Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getingar - Getingbin - Getingbockar - Getinge - Getingflugor - Getmjölksost - Getnos - Getost, getmjölksost el. vitost - Getpors - Getrams - Getrennt marschieren, vereint schlagen - Getruta - Getsemane (Gatschemane) - Getskinn - Getskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETINGBIN
längd av 6—15 mm. I Sverige förekomma o. 30
arter. I sina levnadsvanor överensstämma de nära
med rovsteklarna, i det att de liksom dessa föda
sina larver med infångade andra insektlarver. De
fullbildade g. livnära sig av blommornas
honungs-saft. — Mer än hos andra steklar kommer här
murarinstinkten vid bobyggandet fram. Detta
gäller i sht släktet Eu’menes, murargetingar,
som bygger halvklotformiga bon av lera, ofta 5—7
tätt upptill varandra, och fäster dem fritt på stenar,
murar o.a.; som föda åt larven införas mindre
fjärillarver, alltid flera i varje cell, varefter denna
till-slutes. Murbruket tillagas så, att g. fyller sin kräva
med vatten och därmed fuktar leran, som sedan
bearbetas med käkarna. Många arter begagna sig
av gamla hål och gångar, gnagda av andra insekter
i murket trä o.d., och mura i dem sina celler. Så är
fallet med den allmänna Odyne’rus pari’etum, som
även provianterar cellerna med småfjärillarver.
Andra arter av släktet urgnaga märgen i torra
björnbärs- och hallonstjälkar och bygga i dem
rader av cylindriska, genom skiljeväggar avgränsade
celler; dessa provianteras med vissa vivellarver. —
De solitära g. övervintra i allm. som larver. I
deras bon parasitera vissa guldsteklar och arter av
flugsläktet Anthrax. S.Bgtn.
Getingbin, insektsläkte, se Bin, sp.1127.
Getingbockar, se Långhorningar.
Getinge, socken i Halmstads hd i Halland och
församling i Getinge och Rävinge pastorat i
Halmstads kontrakt av Göteborgs stift, mellan
Halmstad och Falkenberg; 44,16 km2, därav 43,50
land; 1,515 inv. (1949). N.ö. delen tillhör det
skogrika berglandet (intill 167 mö.h.), återstoden
ligger på kustslätten. Åkern utgör 37 % av
landarealen, skogsmarken 46 °/o. I G e t i n g e
stationssamhälle (c:a 600 inv.) vid Västkustbanan
finnas mekanisk verkstad och gjuteri, tillhörande
Getinge mekaniska verkstads ab., firman etablerad
1904 (aktiekapital 60,000 kr, 130 arb., årligt
tillverkningsvärde 3,8 mkr), tegelbruk, tillhörande
ab. Hallands frökontor, bildat 1897 (aktiekapital
1,025,000 kr, 100 arb.), vars huvudrörelse är
odling, förädling och försäljning av fröer och
utsädesspannmål; vidare sågverk, stenhuggeri,
läder- och maskinfabrik. Egendomar: Fröllinge*,
Mostorp* och Nygård. Av fornlämningar finnas
fält med rösen och högar, stensättningar och
resta stenar. En runsten finns i kyrkan. Denna
var urspr. en absidkyrka från 1100-talet, som
1830 blev ombyggd och utökad. Det kraftiga
tornet är möjl. jämnårigt med kyrkan i övrigt
ehuru senare påbyggt. Den förnämliga, rikt
skulpterade dopfunten av trä är ett barockarbete
från o. 1680; den likaledes skulpterade predikstolen
är från o. 1650. — Namnet, givet efter kyrkbyn,
är flertydigt; förra leden är troligast ordet get
(se ”Ortnamnen i Hallands län”, 1, 1948, sid.
m). Namnet skrevs 1298 Getynge och Getonge.
— Litt.: A. Carling, ”G. i forntid och nutid”
(1927). P.;Er.
Getingflugor, se Humleflugor.
Getmjölksost, se Getost.
Getnos, art av frossörtsläktet*.
Getost, getmjölksost el. vitost
bere-des av vanl. skummad getmjölk och är att anse
som en biprodukt av getmjölken, då av denna
be-redes getmesost (se Mesost), som är den
värdefullare produkten. Den avskummade grädden
blandas näml, med vasslen från det med löpextrakt
beredda skummjölkskoaglet och indunstas till en
grötliknande, mer el. mindre mörkbrunt färgad
massa, som vid avsvalning stelnar och utgör
mesosten. Namnet vitost härleder sig från den vita
färg, den av skummjölkskoaglet beredda osten
har i jämförelse med färgen hos mesosten. L.F.R.
Getpors, bot., art av skvattramsläktet*.
Getrams, bot., art av ramssläktet*.
Getrennt’ marschieren, vereint schlagen [-JYran
färai’nt Jla’gan] (ty.), ”marschera skilda, slå till
förenade”, militär maxim, tillskriven såväl
Scharn-horst som H. v. Moltke d.ä.
Getruta, bot., art av släktet Gale’ga*.
Getse’mane (hebr. Gatschemäné). Enl. Mark.
14:32, Matt. 26:36 gick Jesus efter firandet av sista
påskmåltidén med lärjungarna över bäcken Kidron,
i den s.k. Josafats dal mellan Tempelberget och
Oljeberget, och uppsökte ett ställe, som hette G.
(oljepress?), där han stannade i bön och häftig
inre kamp, tills han blev tillfångatagen. — Sedan
300-talet utpekar traditionen något olika områden
av Oljebergets v. sluttning som G., dels
Agoni-grottan och Marias grav n. om vägen till Betanien,
dels en plats strax s. om dessa, bevuxen med
urgamla olivträd och med en franciskankyrka (det
latinska G.). Strax bredvid ligger ryssarnas G.
med en kyrka. — Litt.: G. Dalman, ”Orter och
vägar i Jesu lif” (1918). A.J.F.
Getskinn användas för framställning av chevreau,
bokbinderiläder och handskskinn. G. från Ankara
(angoraskinn) och Tibet pälsberedas på gr. av
hårets goda kvalitet.
Getskötsel. G. omfattas i Sverige med ringa
intresse. 1919—27 minskade antalet getter från 133,000
till 66,000 och utgjorde 1941 endast 29,500. Härav
funnos i Jämtlands län 12,000 och i Västernorrlands
län 7,500. G., som ger ett ganska blygsamt
ekonomiskt utbyte, bedrives i en del andra länder i
rätt stor omfattning i syfte att utnyttja
betesmarker, som annars åcke kunna komma till någon
användning. Detta gäller bl.a. oländiga bergstrakter.
I Europa intar g. en framträdande plats bl.a. i
Spanien, c:a 6,7 mill. djur, och i Grekland, c:a 4,3
mill. djur. I Indien finnas icke mindre än
c:a 36 mill. getter. Även i Nordafrika har g.
stor omfattning. Getens huvudsakliga avkastning
är mjölken. Ullen, även kallad ragg, är grov och
nästan värdelös. Killingarnas kött anses
välsmakande, men av äldre djur erhållas endast sämre
slaktvaror. Garvade getskinn beredas till pälsverk,
handskar o.d. I Sverige måste geten vistas
inomhus under vinterhalvåret. Stallet bör vara ljust,
rent och lagom varmt. Särsk. bör man se till, att
ventilationen är god, så att den skarpa lukten från
djuren kan utluftas. Bockarnas lukt är vidrig, i
sht under parningstiden. I stallet skola djuren
ryktas dagligen, och deras klövar skäras var 6:e
vecka för att icke bli förvuxna och vålla felaktiga
benställningar. Klövspalten skall hållas ren.
Vinterfodret kan bestå av hö, halm, löv, vass, skurna
rotfrukter, blandsädgröpe, kli och krossade
olje-kakor. Som tillskottsfoder gives torsklevertran
— 615 —
— 616 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
