Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gevärsfaktori - Gevärsgalleri - Gevärsgranat - Gevärskompani - Gevärskula - Gevärspost - Geyer (Geier), Florian - Geysir - Geysirit, kiselsinter - 1. Géza (ungersk furste) - 2. Géza I (ungersk konung) - 3. Geźa II (ungersk konung) - Gezelius, 1. Johannes Georgii - Gezelius, 2. Johannes, d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEVÄRSGALLERI
Skytt med gevärsgranat.
rustningen moderniserades. 1867 infördes
reming-tongeväret i svenska armén, och faktoriet
genomgick en fullständig nydaning. Repetergeväret
(system Mauser) började tillverkas 1896. Under 1 :a
världskriget uppnåddes en kapacitet av 50,000
gevär pr år, och automatvapen började tillverkas
(kulsprutor, kulsprutegevär). Under 2:a
världskriget ökades produktionen av automatvapen (bl.a.
grovkalibriga kulsprutor och halvautomatiska
gevär) högst betydligt, delvis genom anlitande av
den civila industrien. Konstruktions- och
försöksverksamheten har på senare år resulterat i bl.a.
nya modeller av kulsprutepistoler och lätta
pan-sarvärnsvapen. Gevärsfaktoriet sorterar under
Försvarets fabriksstyrelse. Gr G.
Gevärsgalleri, krigsv., se Galleri.
Gevärsgranat, projektil av ung. en handgranats
storlek och med motsv. verkan, utskjutes ur
gevär. G. förekommo sällan före 1 :a världskriget
men användes mycket under detta och ingingo
under 2:a världskriget i de flesta arméers
inf.-beväpning. Före skjutning fastsättes vid gevärets
mynning ett utskjutningsrör, vari g. inlägges.
G., som ha rörformigt skaft, trädas dock över
utskjutningsröret. G. utskjutes med gevärspatron,
vanl. utan kula. Olika typer av g. användas
mot levande mål (splitterverkan) och mot
pansrade fordon (riktad sprängverkan) samt för
rökbeläggning. En g. väger 0,2—0,8 kg;
max.-skott-vidd 200—300 m. [R.SbglGr G.
Gevärskompani, ett kompani, i vilket — till
skillnad från skyttekompani — några tunga vapen
ej ingå.
Gevärskula, se Projektil.
Gevärspost (eg. post vid gevären), krigsv.,
ut-sättes i förekommande fall i fredstid vid vakts
slutna del.
Geyer (G e i e r) [gai’-], F 1 o r i a n, tysk
bondeledare (d. 1525). G., som var av riddarsläkt,
deltog 1519 i det schwabiska förbundets aktion mot
Götz von Berlichingen. 1525 slöt han sig till de
upproriska bönderna och blev en av dessas ledare.
G. förordade alla ständers rättsliga likställdhet och
främjade därför förstörande av rovriddarborgarna
och indragning av kyrkogods. Han mördades i juni
1525 på flykt från Rothenburg. Hans av traditionen
starkt färgade öde har rönt flerfaldig litterär
be
handling, bl.a. i dramatisering av G. Hauptmann
1896. — Litt.: H. Barge, ”F. G.” (1920). E.Lö.
Geysir [gai’-], geogr., se Gejser.
Geysiri’t, kiselsinter, miner., amorfa
avsättningar av vattenhaltig kiselsyra i form av
oregelbundet skiktade skorpor el.
droppstensmas-sor, förekommande vid varma källor, gejsrar*,
t.ex. på Island, Nya Zeeland och i Yellowstone
National Park.
Géza (ty. Geis a), ungerska furstar. 1) G é z a
(d. 997), blev 970 furste och lyckades bland
ungrarna uppnå en maktställning, som ingen av
föregångarna. Han inledde vänskapliga förbindelser
med grannmakterna, även den tyske kejsaren,
gynnade missionen och övergick 972 till kristendomen.
Hans efterträdare blev sonen Stefan I, Ungerns
förste konung.
2) G é z a I, konung (d. 1077), son till Bela I,
blev efter dennes död 1063 hertig men råkade i
strid med sin kusin kung Salomon och lät 1074
utropa och 1075 kröna sig till konung. Gregorius
VII sökte medla i striden, men G. dog redan 1077,
och hans krona övergick till brodern Ladislaus I.
3) Géza II, konung (1130—62), son till Béla II,
som han minderårig efterträdde 1141. G. spelade
en framträdande roll i tidens internationella
politik, inledde vänskapliga förbindelser med
Frankrike, Sicilien och påvestolen och deltog på deras
sida i kampen mot Fredrik Barbarossa. Även mot
kejsar Manuel av Bysans, som sökte återställa det
bysantiska inflytandet över n.v. Balkanhalvön, låg
G. i framgångsrikt krig.
Geze’lius. 1) J o h a n n e s G e o r g i i G.,
biskop (1615—90), rusthållarson från Gesala by,
Västmanland, studerade i Uppsala och Dorpat, där han
1641 blev mag. och
s.å. prof, i grekiska
och orientaliska
språken, 1645 teol. prof.;
kyrkoherde i Stora
Skedvi (Dalarne) 1649,
generalsuperintendent
i Livland samt
pro-kansler för Dorpats
univ. 1660, teol, dr
1661, biskop i Åbo
1664. Som biskop
ivrade G. i sht för
folkundervisningen och
prästernas utbildning.
Han anlade i Åbo ett
tryckeri samt pappersbruk och utgav bl.a.
läroböcker, ss. en grekisk grammatik (1647, 16 uppl. 1813),
lettiska och finska katekeser, en provisorisk
kyrkolag för sitt stift (1673), en grekisk uppl. av NT
samt påbörjade 1670 en bibeluppl. med reviderad
övers, och kommentar, vilket verk fortsattes av
sonen. — Litt.: Monogr. av J. J. Tengström
(1825). C.V.J.
2) Johannes G. d.y., den föreg:s son, biskop
(1647—1718), studerade i Uppsala, Åbo och 1671
—74 utrikes bl.a. hos orientalisten Pocock i
Oxford och pietisten Ph. J. Spener i Frankfurt, teol.
prof, i Åbo 1675, superintendent i Narva 1684,
biskop i Åbo 1690 efter fadern men måste 1713
lämna sitt av ryssarna erövrade stift. G. gjorde en
betydande insats i Ingermanlands kyrkohistoria,
— 623 —
— 624 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
