Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghetto - Gheusi, Pierre Barthélemy - de Gheyn, Jakob - Ghezzi, Pier Leone - Ghibelliner - Ghiberti, Lorenzo - Ghika, Ghica, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GHIKA
L. Ghiberti: Jesu födelse, detalj av norra bronsdörren
i baptisteriet i Florens.
hand ”likviderades” de, invånarnas antal minskades
genom svält, tortyr el. avrättning, och återstoden
fördes till ”likfabriker” i Polen, där de
avrättades. — Litt.: S. Szende, ”Den siste juden från
Polen” (1944). C.V.J.
Gheusi [gözi’], Pierre Barthélemy, fransk
författare (f. 1865), advokat, ämbetsman, bitr. dir.
för Opéra comique 1914—18, teaterkritiker i
”Fi-garo”. G. har skrivit romaner, teaterhistoriska
arbeten, skådespel och operalibretton, bl.a. för
Saint-Saèns. G., som rört sig i de mest skilda
litterära och politiska kretsar, har på ett
underhållande sätt berättat sina minnen i ”Cinquante
ans de Paris” (4 bd, 1939—42).
de Gheyn [da zåi’n], Jakob (Jacques),
nederländsk konstnär (1565—1629), verksam i
Amsterdam och Haag, anslöt sig som kopparstickare till
Goltzius och utförde i glänsande teknik stick efter
samtida målare. G:s livfulla pennteckningar anses
ha övat inflytande på Rembrandt. G. utförde även
blomstermålningar och historiska bilder i olja.
Ghezzi [get’si], Pier Leone, italiensk
målare och grafiker (1674—1755), verkade som
målare (bl.a. fresker i Vatikanen) och kopparstickare
men är mest bekant som illustratör och
karikatyrtecknare.
Ghibelli’ner [gi-], partinamn, måhända härlett
från namnet på den hohenstaufiske kejsaren
Konrad III:s borg Waiblingen, betecknade från
början hohenstaufernas anhängare i Tyskland i mots.
till guelferna*. Från förra hälften av 1200-talet
övergingo dessa partibeteckningar från Tyskland
till Italien. G. blevo anhängare av en stark och
centraliserad riksregering, representerad av den
romerske kejsaren, medan guelferna slöto sig till
påven och förfäktade ett isolerat och
decentra
liserat Italien. Som för alla partinamn skiftade
g.- och guelferbeteckningarnas programmatiska
innebörd alltefter den aktuella dagspolitiken i
Italiens städer och stater. Ordet g. förvanskades
sålunda till sin betydelse och kom på 1300-talet
ur bruk. Litterärt ha ghibellinska idéer framförts
av bl.a. Dante. E.Lö.
Ghiberti [gibär’ti], L o r e n z o, florentinsk
konstnär (1378—1455), gick först i guldsmedslära
och var därefter verksam (i Rimini) som målare.
G. fick 1401 deltaga i tävlingen om den andra
norra bronsdörren i baptisteriet i Florens och
besegrade både Brunellesco och Jacopo della Quercia;
med dess 28 reliefer, av vilka 20 framställa scener
ur Jesu levnad och de 8 nedersta evangelister
och kyrkofäder, i en omramning av
blomster-och fruktdekorationer samt människohuvuden,
var G. sysselsatt mera än 20 år (1403—24).
Än längre tid tog den tredje (östra)
bronsdörren (1425—52). Under tiden var G. också
sysselsatt som arkitekt, bl.a. som
dombyggmästare i Florens, men framför allt som
bildhuggare. I Europas museer (särsk. i Berlin) finnas
små skulpturer av G. I Florens skapade han tre
statyer fö’- fasaderna av Or San Michele samt ett
par helgonskrin med reliefer. Av dessa senare står
Zenobiusskrinet (färdigt 1442) högst och visar
jämte baptisteriets tredje bronsdörr G:s fullmogna
stil. Denna bronsdörr, som efter ett uttryck av
Michelangelo kallas ”paradisporten”, har 10 större
reliefer med scener ur GT i kvadratiskt ramverk,
vari profetgestalter framträda, omväxlande med
rik blomsterornamentik. G:s äldre stil bildar
övergången från medeltiden; i sina mogna verk är han
helt renässanskonstnär; hans senare reliefstil går
t.o.m. genom sin perspektiviska fördjupning in på
det måleriska området. Som renässansens förste
konstnärsbiograf och teoretiker framträdde han i
”Commentarii” (utg. av J. Schlosser, 2 bd, 1912).
— Litt.: Monogr. av Hedvig Gollob (1929). E.W.
Ghika [gi-], G h i c a, rumänsk furstesläkt av
L. Ghiberti: Abrahams offer, detalj av östra
bronsdörren. Jfr bild å pl. vid sp. 632.
— 629 —
— 630 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
