Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibbs, 1. Sir Philip - Gibbs, 2. Cosmo - Gibbs, 3. Arthur - Gibbs’ fasregel - Gibbsit - Gibbus - Gibea - Gibelliner - Gibeon - Giboyers son - Gibraltar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIBBS’ FASREGEL
sv. övers. ”Ryktet”, s.å.), ”The anxious days”
(1932; sv. övers. 1933), ”Cities of refuge” (1936;
sv. övers. ”Flyktingarna”, 1937), ”This nettle
danger” (1939; sv. övers. ”Våga—vinna”, s.å.),
en samtidsskildring med världshistorisk bakgrund,
”Broken pledges” (s.å.; sv. övers. 1940), ”Sons
of the others” (1940; sv. övers. ”Nu strida deras
söner”, 1941), ”The long alert” (1941; sv. övers.
”Kommer aldrig invasionen?”, 1942), ”The
ama-zing summer” (1941; sv. övers. ”Englands
ödestimma”, 1942), ”The interpreter” (1943; sv. övers.
”Amerika går i krig”, 1944), ”The bottle within”
(1944), ”Through the storm” (1945) och ”The
hopeful heart” (1947). G. har vidare skrivit en
lång rad samtidshistoriska, politiska studier, ss.
”The soul of the war” (1915), ”Realities of war”
(1920), ”The people of destiny” (s.å.), intryck
från en resa i USA, ”The hope of Europé” (1921),
”Ten years after” (1924), ”The ways of escape”
(1933; sv. övers, s.å.), ”European journey” (1934),
”England speaks” (1935), ”Ordeal in England”
(1937; sv. övers. 1938), ”Across the frontiers” (1938;
sv. övers, s.å.) och ”America speaks” (1942). G.,
som även framträtt som essäist, har berättat om
sig själv i ”Adventures in journalism” (1929;
sv. övers, s.å.) och ”The pageant of the years”
(1946). E.
2) C o s m o Hamilton G., den föreg:s bror,
författare (d. 1942), bar från 1898 sin mors
släktnamn, se Hamilton.
3) Arthur Hamilton G., de föreg:s bror,
engelsk författare (f. 1888), uppfostrades i
Frankrike, studerade i Oxford, spelade teater i USA
1912—14, deltog i i:a världskriget 1914—19, lever
sedan dess i USA. G. debuterade med en saml.
skisser från sin studietid, ”The complete Oxford
man” (1911), utnyttjade sina krigsupplevelser i
”Gunfodder” (1919) och har sedan skrivit en rad
populära romaner, ss. ”Soundings” (1925; sv.
övers. 1927), ”Labels” (1926), ”Harness” (1928),
”Chances” (1930), ”Rivers glide on” (1934) och
”The need we have” (1936); ”Way of life” (1947)
har självbiogr. innehåll. E.
Gibbs’ fasregel, kem., bestämmer jämvikten i
heterogena system, d.v.s. system, som innehålla
olika mekaniskt skiljbara delar, faser. Detta
systems tillstånd bestämmes av yttre variabler, ss.
temp. och tryck, och inre variabler, ss.
komponenternas koncentration. Då systemet är i
jämvikt, kunna dessa variabler icke väljas
godtyckligt utan blott en del av dem. Antalet
frihetsgrader anger, huru många av dessa variabler
som kunna tilldelas godtyckliga värden, och är
enl. G. = skillnaden mellan antalet komponenter
och antalet samtidigt existerande faser + 2. — I
systemet is, vatten, vattenånga finnes en
komponent, H2O, och tre faser närvarande; enl. G. blir
antalet frihetsgrader = o, d.v.s. systemet kan endast
existera i jämvikt vid ett bestämt tryck och en
bestämd temp; ändras någon av dessa variabler,
försvinner en av faserna. ’ Lj.
Gibbsi’t, miner. 1) Vattenhaltigt aluminiumfosfat,
A1PO4 • 4H2O, vita el. grå, täta el. jordiga aggregat.
— 2) Felaktig benämning på hydrargillit.
Gibbus, -a, -um (lat., puckelryggig), artnamn på
växter, som bära någon puckelformig ansvällning.
Gi’bea (hebr., höjd), namn på flera orter i GT.
Mest bekant är ”Sauls G.” (1 Sam. 11:4), antagl. det
nuv. Tell el-Fül ett stycke n. om Jerusalem, Sauls
residensstad med en gammal helgedom och säte för
en extatisk profetskola (1 Sam. 10:5 ff.), utgrävt
1922 av den amerikanske arkeologen Albright. —
Litt.: S. Linder, ”Sauls G.” (1922).
Gibelliner, se Ghibelliner.
Gi’beon, stad i Palestina n.v. om Jerusalem på
platsen för det nuv. Ed-Djib. G. var före den
israelitiska invandringen det kananeiska folkslaget
hiveernas huvudstad. Josua vann där en av sina
största segrar över kananeerna (Jos. 10:1 ff.).
Under israelitisk tid var G. en av landets
viktigaste kultplatser: tabernaklet var en tid uppställt
där (1 Krön. 16:39 m.fl.), och Salomo förrättade
där sitt första offer som konung (1 Kon. 3:4 f.).
Giboyers son [zibQaje’s], fra. Le fils de Giboyer,
komedi av Émile Augier.
GibraVtar [spa. utt. ziQralta’r, eng. jibrådta],
halvö och brittisk kronkoloni på Spaniens
sydkust; 5 km2, 21,233 civila inv. (1947), mest
spanjorer och italienare. G. består av en 4,5 km
lång, något över 1 km bred och 425 m hög
kalkstensklippa (jurakalk), genom ett lågt näs
förbunden med fastlandet; gränsen mot
Spanien utgöres här av en 0,6—1 km bred, obebodd
neutral zon. På klippans v. sluttning ned mot
Algecirasviken ligger staden Gibraltar,
terrassfor-migt uppbyggd. Till hamnen, som efter
Suezkana-lens öppnande fått stor betydelse för sjöfarten,
ankommo och avgingo 1946 3,779 (1937 5,149)
fartyg med ett sammanlagt nettotonnage av 7,8
mill. t (1937 13,7 mill.). — Namnet G.
(Dja-bal Tarikj härrör från Tarik ibn Zijäd,
anförare för de araber, vilka 711 erövrade
Spanien. Araberna anlade på klippan under 700-talet
ett kastell för att trygga förbindelsen med
Afrika. Först 1462 erövrades G. av spanjorerna,
som befäste det ytterligare. 1704 intogs det av
engelska och holländska stridskrafter, eg. för
den habsburgske tronkrävaren Karl (III).
Engelsmännen behöllo dock fästet för egen räkning,
och i freden i Utrecht 1713 avträddes det
formligen till England. 1720 och 1726 sökte
spanjorerna fåfängt återtaga G. 1779—83 företogo
franska och spanska stridskrafter en långvarig, i
krigshistorien berömd belägring av G., som dock
— 639 —
— 640 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
