Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gielgud, John - von Gierke, Otto - Gierow, 1. Arvid - Gierow, 2. Karl Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIEROW
Han har även framträtt som lysande
shakespeare-tolkare i roller som Hamlet, Kung Lear, Richard
II, Macbeth, Romeo i ”Romeo och Julia”,
Benedikt i ”Mycket väsen för ingenting”, Antonio
i ”Köpmannen i Venedig”, Malvolio i
”Trettondagsafton”, Antonius i ”Antonius och Cleopatra”,
Marcus Antonius i ”Julius Caesar” och Orlando
i ”Som ni behagar”. G. har skrivit ”Early stages”
(1939). — Litt.: R. Gilder, ”J. G:s Hamlet”
(1937). A.L.
von Gierke [gi’r-], Otto Friedrich, tysk
rätts-lärd (1841—1921), prof, i Breslau 1872, i Heidelberg
1884 och i Berlin 1887. Sin största berömmelse har
han vunnit genom sitt verk ”Das deutsche
Genos-senschaftsrecht” (4 bd, 1868—1913), som under
allsidigt hänsynstagande till den tyska
författnings-utvecklingen ger en historisk och analytisk
framställning av det tyska föreningsväsendet i alla
tider samt tecknar olika för detsamma betydelsefulla
korporationsteorier ända sedan antiken. Sin egen
korporationsteori ger G. i ”Die
Genossenschafts-theorie und die deutsche Rechtsprechung” (1887),
ett arbete, som, då G. i den moderna staten ser
den högsta av alla korporationer, också blir av
central betydelse för den allmänna statslära, han
förut skisserat i ”Die Grundbegriffe des
Staats-rechts” (i ”Zeitschrift für die gesamte
Staats-wissenschaft”, 1874). Bland hans skrifter märkas
vidare ”Johannes Althusius und die Entwicklung
der naturrechtlichen Staatstheorien” (1880) och
”Deutsches Privatrecht” (3 bd, 1895—1917). G:s
uppfattning av stat och korporation kan
karakteriseras med orden germanistisk och organisk. Den
har fötts under hans studier av det medeltida
tyska korporationsväsendet, särsk.
stadskommu-nen, och utvecklats i polemik mot de romanistiskt
präglade stats- och korporationsteorier, som
överhets- el., som han också uttrycker sig,
anstalts-staten uppkallat till sitt värn. I motsättning till
dessa ser G. i stat och korporation icke fiktiva
utan reala enheter av samma slag som det
individuella mänskliga psyket. Hans analyser av
skilda associationsformer ha också blivit av praktisk
betydelse för modern tysk lagstiftning rörande
aktiebolag och korporation. — En förteckning
över G:s skrifter finns i ”Zeitschrift der
Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte. Germanistische
Ab-teilung” (1922). F.Lth.
Gierow [gi’råv]. 1) Pär Arvid G., skolman
och teolog (1873—1944), teoretisk och praktisk
teol. examen i Lund 1897, prästvigd 1898, teol.
disp. 1901, teol. dr 1918. G. innehade ett flertal
prästerliga förordnanden och var 1901—38
regementspastor vid flera skånska reg. Efter provår
och tjänstgöring vid lärov. 1897—1901 var G.
Hälsingborgs stads folkskolinspektör 1901—38.
Som anhängare av en på praktisk-psykologiska
rön grundad pedagogik ställde sig G. i spetsen
för en omfattande reformpedagogisk verksamhet
vid Hälsingborgs folkskolor. G. önskade icke
skapa en hel försöksskola men tillät olika lärare
att begagna skilda metoder. Detta kunde ske i
större omfattning, sedan G. som den förste
skolledaren i Sverige erhållit befrielse från
undervisnings-planens bestämmelser (1930). Den svenska
försöks-skoleverksamheten har i stor utsträckning präglats
av G:s anda och exemplet från Hälsingborg. Även
för den pedagogiska
utvecklingen i övrigt
var G. av stor
betydelse, bl.a. som v.
ordf. 1915—30 och
ordf. 1930—38 i
Städernas folkskolinspektörers förb., som medl.
av olika kommittéer
samt 1922 som
sakkunnig i danska
skol-kommissionen. Utöver
ett stort antal
uppsatser och art. i teologiska
och pedagogiska frå-
gor publicerade G. bl.a. läro- och läseböcker i
kristendomskunskap, ss. ”Handbok för lärare i
kristendomskunskap”, 1—5 (1926—27; tills, med
H. Henrikz och S. Malmberg), avh., ss.
”Augusti-ni betydelse i pedagogikens historia” (1901) och
”Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets
historia” (i ”Kyrkohistorisk årsskr.”, 1917—18), samt
medarbetade i och redigerade flera större
samlingsverk, ss. ”Arbetsskola — arbetsglädje” (1936—37),
”Individuell undervisning” (1937) och ”Svenska
folket genom tiderna” (1938—40). E.Bng.
2) Karl Ragnar Knut G., den föreg:s son,
författare (f. 2A 1904), fil lic. 1934, 1930—37
litterär rådgivare hos P. A. Norstedt & söners
förlag, 1937—46 anställd i ab. Radiotjänst, chef
för litterära avd. i ”Svenska dagbladet” sedan
1946. G:s första diktsaml., ”Solen lyser” (1925),
som vittnar om stor formell virtuositet,
innehåller huvudsaki. lekfullt graciös kärlekspoesi, ehuru
även allvarligare tonfall göra sig märkbara. I
”Den gyllene ungdomen” (1928) skjutes
tyngdpunkten över till reflexionspoesien; oron och
osäkerheten inför tillvaron tolkas i dikter, vilkas
stämningar ibland kunna erinra om de unga
anglosaxiska efterkrigsskaldernas poesi.
Tidsdikt-ning, framkallad av och vändande sig mot
mellankrigstidens politiska våldsläror, är
huvudinnehållet i ”ödletid” (1937) och ”Vid askens rötter”
(1940), där en humanistiskt inställd idealism
hävdas i poem, som ofta ha fornnordiska motiv
och formellt vittna om att G. tagit intryck av
E. A. Karlfeldt och G. Fröding. Under 1940-talet
har G. gjort en viktig insats med versdramerna
”Rovdjuret” (1941), ”Helgon-Saga” (1943) och
”Färjstället” (1946). ”Av hjärtans lust” (1944) är
en spirituell nutidskomedi. ”Domkyrkospel” (1946)
är ett legendspel,
skrivet för Lunds
domkyrkas 800-årsjubile-um. ”1914—1918 in
memoriam” (1939) är
en skildring på prosa
och vers av 1 :a
världskriget. G. har
skrivit dialoger och
hörspel för radio och
utarbetat
filmmanuskript, bl.a. ”Det
brinner en eld” (1943)
med motiv från norsk
motståndsrörelse un-
— 649 —
— 650 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
