Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gift kvinnas innehav av tjänst - Giftkörtlar - Giftmjöl - Giftmord - Giftmärke - Giftoman - Giftormar - Giftorätt - Giftorättsgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTORÄTTSGODS
betskraft och framför allt av diskussionen kring
nativitetsutvecklingen (jfr Befolkningslära) hade
den allmänna opinionen svängt betydligt.
Kommittén avvisade bestämt varje förslag om
lag-stadgat förbud för gift kvinna att behålla el. söka
förvärvsarbete utom hemmet och förordade i
stället, att de gifta kvinnornas arbete skulle
underlättas genom införande av deltidsarbete i större
utsträckning än tidigare och genom sociala
anordningar till hjälp för förvärvsarbetande mödrar
med barn. På förslag av 1935 års
befolknings-kommission beslöt riksdagen 1939 förbud för
arbetsgivare att på gr. av trolovning el. giftermål
avskeda arbetstagare, som varit anställd i
företaget minst 2 år, om företaget hade mer än 2
anställda. 1945 utsträcktes förbudet till att gälla
alla företag och anställda utan undantag. 1947
infördes i de statliga avlöningsreglementena vissa
bestämmelser, som underlätta deltidsarbete, vilket
särsk. har betydelse för gifta kvinnor. Under de
senaste åren har på gr. av arbetskraftbristen en
viss propaganda för gifta kvinnors förvärvsarbete
förekommit, men antalet förvärvsarbetande gifta
kvinnor torde ändock ha minskat på gr. av
männens stigande inkomster. Jfr Kvinnorörelsen. —
Litt.: ”Betänkande och förslag i fråga om
kvinnors tillträde till statstjänster”, 1—3 (1920—23);
Lydia Wahlström, ”Den svenska kvinnorörelsen”
(1933); ”La femme mariée”, utg. av Bureau de
1’éducation i Genève (s.å.), ”Betänkande ang. gift
kvinnas förvärvsarbete” (i SOU, 1938:47); Alva
Myrdal, ”Folk och familj” (1944). [G.H-E.]A.E.
Giftkörtlar, körtlar, som avsöndra gift, ss. vissa
hudkörtlar hos många insekter, spindlar och fiskar
samt överläppskörtlar hos ormar. Se Giftiga djur.
Giftmjöl, gammal benämning på arseniktrioxid
(se Arsenikoxider).
Giftmord, jur., se Förgiftning.
Giftmärke, farm., se Gifttecken.
Giftoman. 1) Enl. medeltida svensk rätt den
person (fader el. annan nära släkting), som ägde
bestämma över en kvinnas giftermål. Han hade då
också att förrätta den högtidliga handling, genom
vilken äktenskapet ingicks. 2) Enl. nyare rätt är
g. målsman, vars samtycke erfordras, för att
omyndig mö, sedan 1916 även underårig man, må
träda i äktenskap. Den som förut varit gift, står
dock icke under g. Befogenheten att vara g.
tillkommer nu båda föräldrarna, el., om endast
endera har vårdnaden om barnet, denne. Numera
motiveras bibehållandet av g. därav, att denne
förmodas äga större livserfarenhet och ett mognare
omdöme än ungdomarna. K.
Giftormar, se Giftiga djur.
Giftorätt, en särskild rättighet av
familjerätts-lig natur, som regelmässigt inträder med vigseln
som en av äktenskapets viktigaste ekonomiska
rättsverkningar. Föremål för makes g. är andra
makens giftorättsgods*. I och för sig
röner makes rätt till sitt giftorättsgods icke
inverkan av g:s inträde. Egendomen förblir liksom
före äktenskapet i makens ägo samt under hans
vård och förvaltning. Makarnas giftorättsgods är
sålunda icke föremål för någon deras
egendoms-gemenskap*, men mellan dem uppkommer en
gif-torättsgemenskap, som till sin natur bestämmes
av g:s viktigaste rättsverkan, näml, vardera
makens rätt att vid giftorättsgemenskapens
upphörande i samband med äktenskapets upplösning el.
vid hemskillnad el. boskillnad erhålla hälften av
makarnas då behållna giftorättsgods. Med hänsyn
till giftorättsgemenskapen har make ålagts att så
vårda sitt giftorättsgods, att det ej otillbörligen
minskas, andra maken till förfång. Dessutom är
det make förbjudet att utan andra makens
samtycke avhända sig el. med inteckning för gäld
belasta fast egendom, vari andra maken har g., el.
avhända sig el. pantsätta lösören, vari andra
maken har enahanda rätt och vilka ingå i det för
makarnas gemensamma begagnande avsedda
bohaget el. utgöra andra makens nödiga
arbetsredskap el. äro avsedda för barnens personliga bruk.
Handlar maken i strid häremot, blir avhändelsen
el. pantsättningen ogill, om andra maken inom
viss kortare tid genom stämning till domstol
klandrar åtgärden, dock icke, när fråga är om lösören,
därest den, med vilken avtalet slöts, saknat
kännedom om och ej heller haft skälig anledning
antaga, att omständigheterna voro sådana, att andra
makens samtycke erfordrades. I makes rätt till
andel i makarnas giftorättsgods inträda, om
äktenskapet upplöses genom makens död, hans
arvingar. Under giftorättsgemenskapens bestånd kunna
makes borgenärer icke taga makes rätt till andra
makens giftorättsgods i anspråk för makens gäld.
Make kan jämväl ha egendom, vari andra maken
icke har g.
Dessa den nya giftermålsbalkens av 1920 regler
gälla icke för makar, som ingått äktenskap före
nämnda balks ikraftträdande Vi 1921, annat än i
de undantagsfall, som närmare finnas angivna i
lagen om införande av den nya balken. Å de
ekonomiska rättsförhållandena i de före nämnda dag
ingångna äktenskapen tillämpas i övriga fall
alltjämt den äldre giftermålsbalken. Enl. denna äldre
balks regler bildades i vanliga fall vid äktenskapets
ingående av makarnas egendom en rättslig enhet
(samfällda boet), varmed sedan jämväl införlivas
egendom, som make under äktenskapet förvärvar.
I samfällda boet ingående egendom benämnes
gemensam el. kommunikabel, och i
fråga om sådan egendom säges mellan makarna
bestå egendomsgemenskap*. Den gemensamma
egendomen tillhör regelmässigt makarna med
hälften vardera. Den make sålunda tillkommande
rätten till andel i samfällda boet ävensom själva
andelen benämnes g. Den äldre balkens
giftorätts-begrepp har sålunda helt annan innebörd än den
nya balkens. Även enl. den äldre balkens regler
kan make ha egendom, vari g. icke äger rum.
Sådan egendom benämnes enskild el. inko
m-munikabel. Ide före 1921 ingångna
äktenskapen förvaltar mannen regelmässigt i kraft av sitt
målsmanskap såväl makarnas gemensamma som
hustruns enskilda egendom. Från mannens
förvaltning är dock undantagen egendom, som hustrun
erhållit genom arv, gåva el. testamente efter nya
balkens ikraftträdande. Jfr Boskillnad och
Hemskillnad. S.B.
Giftorättsgods, i nya giftermålsbalken av 1920
den egendom, som make vid äktenskapets ingående
har el. sedermera under äktenskapet förvärvar och
som ej skall vara makens enskilda. Enskild egen-
— 665 —
— 666 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
