Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftorättsgods - Giftrand - Giftsallat - Giftskåp - Giftsnokar - Giftsot - Giftstadga - Giftsumak - Gifttand - Gifttecken - Gifttänder - Giftvägglus - Giftympning - Gifu - Giga (musik) - Giga (sjöväsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTRAND
Hekate i strid med giganter. Detalj av Pergamonaltaret.
dom är a) egendom, som genom äktenskapsförord
förklarats skola vara enskild, b) egendom, som
make erhållit i gåva av annan än andra maken,
med villkor att den skall vara enskild, c) egendom,
som make under enahanda villkor erhållit genom
testamente, d) egendom, som make erhållit i arv
och om vilken arvlåtaren i testamente föreskrivit,
att den skall vara enskild, samt e) egendom, som
trätt i st.f. här förut under a)—d) angiven
egendom. Enahanda gäller i äktenskap, vari äldre
gif-termålsbalken har tillämpning å makarnas
förmögenhetsförhållanden. Dessutom är i sådana
äktenskap fast egendom, som make erhållit i arv el.,
oavsett förvärvssättet, ägde vid äktenskapets
ingående, enskild, dock med undantag, i äktenskap
ingångna före 1899, av fast egendom i stad. Vare
sig äldre el. nya äktenskapsbalken äger
tillämpning å makarnas förmögenhetsförhållanden, äro
sådana ena makens personliga rättigheter, som ej
kunna överlåtas, t.ex. personligt understöd el.
tjänstepension, icke föremål för giftorätt*. S.B.
Giftrand, längsgående fördjupning el. rand i en
svärds- el. dolkklinga. Den har vanl. utan bevis
ansetts avsedd att fyllas med gift, därav namnet.
Giftsallat, art av sallatsläktet*.
Giftskåp, förvaringsplats på apoteken för de
starkaste gifterna, ss. cyankalium, kokain, morfin,
sublimat, scopolamin och veratrin. Dörrarna till g.
skola, liksom sign, på ståndkärlen, vara försedda
med dubbelt gifttecken*.
Giftsnokar. 1) Proteroglyph’a, grupp inom fam.
snokar, omfattande underfam. havsormar* och
egentliga giftsnokar (se nedan 2), utmärkt därigenom
att tänderna i främre delen av överkäken äro
fårade och tjänstgöra som gifttänder. Samtliga arter
äro giftiga (se Giftiga djur).
2) E g e n 11 i g a g., Mierusi’nae el. ElapVnae,
underfam. av gruppen giftsnokar med över 170 arter,
alla giftiga och bland dem några av de farligaste
giftiga ormarna. De förekomma i alla världsdelar
utom Europa. Vissa arter äro små, andra uppnå
en längd av flera m.
Kroppen är långsträckt,
cylindrisk, svanspartiet rätt
kort och måttligt
tillspetsat, huvudet otydligt
avsatt från bålen med
sidoställda näsöppningar.
Tandbeväpningen
växlar; i överkäken stundom
endast gifttänder. Hit
höra mer än hälften av
alla kända giftiga ormar,
ss. Bun’garus,
mambaor-marna, dödsormen,
glas-ögonormssläktet, vatten-kobran, korallormarna
och svartormen. Se även
Giftiga djur. O.Cn.
Giftsot, bot., se
Sotsvampar.
Giftstadga, den senaste
av 1943, reglerar handeln
med och innehav av
gifter. Gifterna äro i två
förteckningar uppdelade i i:a
klassens gifter (jfr Gift-
tecken), som endast få försäljas på apotek, och
2:a klassens, som även få försäljas i allmänna
handeln, försedda med påskriften ”farligt att
förtära”. G. innehåller vidare bestämmelser ang.
villkoren för import, grosshandel och fabrikation av
gifter, tillåten arsenikhalt i tapeter, färger o.a.
varor samt metod för dennas bestämmande,
föreskrifter för giftiga ämnens användning för
betning av utsäde samt till förgörande av för
trädgårdsskötseln och jordbruket skadliga insekter m.m.
— Jfr Apoteksvarustadga. J.H.
Giftsumak, växtart, se Giftek.
Gifttand, se Giftiga djur.
Gifttecken, enkelt, el. dubbelt, måste på
apoteken vara anbringat på alla kärl,
innehållande i:a klassens gifter. De med dubbelt g.
försedda ha svart signatur med vit skrift och skola
förvaras i låst skåp (giftskåp*), till vilket endast
föreståndaren och den farmaceutiska personalen
få inneha nyckeln. G. är det alkemistiska
tecknet för kvicksilver (urspr. planeten Merkurius’
tecken).
Gifttänder, se Giftiga djur.
Giftvägglus, art av fam. fästingar*.
Giftympning, se Träkonservering.
Gifu, stad i mell. Japan, 30 km n.n.v. om
Na-goya vid järnvägen till Kyoto; 172,340 inv. (1940;
63,000 1920). Staden, som stammar från
1000-talet, har betydande siden- och pappersindustri.
Giga (från mlty. gige = ty. Geige, fiol, av mhty.
glgen, gunga, vagga = ty. dial. geigen, ofta med
bibetydelse av olika slags ljud; härifrån också
fra. gigue*j, mus., urspr. medeltida stråkinstrument,
sedermera beteckning för violinen. — Litt.: D.
Fryk-lund, ”Einige deutsche Ausdrücke für Geige” (i
”Minnesskrift. . . tillägnad prof. Axel Erdmann,
1913), ”Etymologische Studien iiber
Geige-Gigue-Jig” (1917).
Giga (av Ity. gik, holl. gijk, rå), sjöv., vid
segelbärgning hala upp skothornen medelst g i
g-t å g mot rå el. mast. Råsegel gigades förr mot
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
