Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAS
Fig. 1. Schema över
glastyperna.
genrör) o.s.v. —
Genom tillsats av
grum-lingsmedel (fluori-der el.
kalciumfosfat), spec. till g. ur
första gruppen,
er-hålles opalglas av
varierande
Ijusge-nomsläpplighet. Fig.
i ger en översikt
över de glastyper,
som numera äro
vanligast.
Med hänsyn till
användningen
brukar man indela
g. i följ, grupper:
v o 1 y m g 1 a s
(em
ballageglas [flaskor och burkar], hushållsglas,
prydnadsglas, glödlampskolvar), plan glas
(fönsterglas, spegelglas, råglas, splitterfritt g.),
pressglas (pressade skålar, askfat,
ackumulatorburkar, isolatorer m.m.), belysningsglas
(g. för elektrisk armatur), rör glas (glasrör
för laboratorier, lysämnesrör o.s.v.), optiskt
glas och specialglas (linser, prismer,
glasögon, laboratorieglas, röntgenglas,
termometerglas, ultraviolett-genomsläppliga g.,
värmeabsor-berande g. o.s.v.). I Sverige har beteckningen
s m å g 1 a s blivit en sammanfattande benämning
på hushållsglas, (blåst el. pressat) prydnadsglas
samt mindre flaskor och burkar.
En del ex. på sammansättningen av olika
glassorter ges i tab. i.
I tab. 2 återfinnas uppgifter på g:s viktigaste
fysikaliska och kemiska egenskaper.
Dessa egenskaper bero dock ej enbart på g:s
kemiska sammansättning utan också på
tillverk-ningssätt, värmebehandling, glasytans beskaffen-
Tab. 2. Fysikaliska och kemiska konstanter för
olika glassorter.
Glastyp [-R2O-CaO-SiO2-glas R2O-PbO-SiOz-glas RsO-AhO-B2O3-SiOo-glas-] {+R2O-CaO- SiO2-glas R2O-PbO- SiOz-glas RsO-AhO- B2O3- SiOo-glas+}
Siffrorna avse glas av Naa9 .
SSÄ.’!^
______________________1:––––––––––-1–––––
Spec. V............... 2,45–2,50 2,90-3,30 2,35-2,45
Draghållfasthet kgf/
mm2 ................. 7—9 4—5 7—9
Tryckhållfasthet kgf/
mm2 ................. 90 80 100
Längdutvidgningskoef-
ficient (0,0-300°) .... 10—8.10-6 9,5—8.io-6 3,5—4.10-6
Värmeledningsförmå-
ga cal/cm s° ............ 0,002 0,0002 ■ 0,002
Spec. värme 0-1000 .. 0,17—0,20 0,17—0,20 0,17—0,20
Brytningsindex ...... 1,52 i,so 1,50
Dielektricitetskon-
stant ................ 7 7 5
Spec. ledningsförmå-
ga 20° ............... IO~6 IO’8 lO"5
Viskositet = 103 poise
vid ................. i,2oo° 1,050° 1,390°
Hydrolytisk hållfasthet:
2 g pulver (0,49—0,30
mm diam.) förbrukar
vid titrering cm3 */ioo
-n HC1 efter
urlak-ning 1 tim med
100-gtadigt vatten 1,3—4,0 l 1,5—2,5 0,14—o,io
— 777 —
Fig. 2. Svenska glasbruk i drift 1948.
het o.s.v., varför värdena i tab. måste betraktas
som medelvärden.
Råvaror och glaskomponenter, över
hälften av alla kända grundämnen kunna på ett
el. annat sätt ingå i g., men endast ii ha
betydelse som huvudkomponenter i de vanliga
tekniska g., näml.: aluminium, barium, bor, kalcium,
kalium, magnesium, natrium, syre, bly, kisel och
zink. Glaskomponenterna indelas i följ, grupper:
glasbildare, flussmedel, stabilisatorer och
tillfälliga beståndsdelar. — Glasbildarna ge g.
den speciella egenskapen att kunna bilda en
underkyld smälta med liten kristallisationstendens.
Den ojämförligt viktigaste av dessa är
kiselsyre-anhydriden, ”kiselsyran”, SiO2. Den tillföres i
form av sand el. krossad kvarts. Vid
framställning av färglöst g. måste sandens järnhalt vara
låg (max. 0,02% Fe2O3), ty järnföroreningar färga
g. blågrönt till gröngult beroende på
oxidations-jämvikten i smältan. Andra glasbildare äro
bor-syreanhydrid B2O3, som införes i form av borax
Na2B4O7 • io H,O el. borsyra H2BO3, och
fosfor-pentoxid P2O5. — Flus smedlen s uppgift är
att sänka temp. Som sådana fungera
alkalimetall-oxider, huvudsaki. Na,O och K,O. Råvarorna
utgöras här av resp, kalcinerad soda Na2CO3 och
pottaska K2CO3. Ibland införes Na2O i form av
natriumsulfat Na2SO4, men därvid måste även kol
tillsättas för reduktion av sulfatet till sulfit, på
gr. av att sulfatet självt ej reagerar med övriga
glaskomponenter utan på glassmältans yta bildar
s.k. g 1 a s g a 11 a. — Stabilisatorer. I
glasmassan måste också ingå komponenter, som ge
g. nöjaktig kemisk motståndskraft, d.v.s. förhindra
angrepp av vatten, syror, gaser o.s.v. Dessa
stabilisatorer äro vanl. oxider av 2-värda jordmetaller
— 778 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
