Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas - Glastillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAS
(bild 3). En annan arbetare hämtar med en
järnstång ut mera g-, varav en klump med hjälp av de
pincettliknande verktygen utdrives till ett ben. En ny
glasklump sättes på benet (bild 5) och formas ut till
en fot. Pipan knackas av, och g. färdigställes
genom bortsprängning av överdelen (”kappan”),
kantslipning och tillsmältning av glaskanten. Dyl.
g. kallas sprängglas (fig. 8). Sprängningen
sker genom ritsning med diamant och
efterföljande upphettning av det på ett roterande bord
ställda g. med en sticklåga mot ritsen, varvid
”kappan” spränges bort. Kappan kan även
smältas av i speciella maskiner. Vid tillverkning
av s.k. drivet g. fäster man g. vid foten på
en uppvärmd, i ändan tillplattad järnstång
(pun-teln), knackar av pipan och värmer upp g:s
överdel, som sedan klippes bort (bild 6).
Kanten formas sedan för hand med en pinnsax
(”drivning”). Under de olika procedurerna måste
pipa, puntel o.s.v. roteras, för att det mjuka g.’
skall bli rakt och symmetriskt.
Handtillverkningen är ett typiskt lagarbete. I den s.k.
verkstaden (8 man vid vinglastillverkningen)
har var och en sin speciella detalj att utföra
(anfångaren, som tar ut g. ur ugnen,
uppblåsa-ren, benmakaren och slutl. mästaren, som ger
g. den definitiva utformningen). De svenska
glasarbetarna torde ha den högst uppdrivna
arbetstakten i världen, och ändå står
arbetsresultatet fullt i nivå med de bästa utländska.
Maskinell bearbetning. Den
ojämförligt största delen av allt g. framställes numera
i hel- el. halvautomatiska maskiner. Formningen
sker enl. olika metoder: blåsning (flaskor,
burkar, glödlampskolvar), pressning (fat, skålar,
accumulatorkärl, dricksglas), dragning
(fönsterglas och glasrör), valsning (spegelglas, armerat
g.). Den äldsta helautomatiska f 1 a s k b 1 å
s-ningsmaskinen är Owens-maskinen, som
på sin tid betydde en fullständig revolution
inom glasindustrien. Maskinen är uppbyggd som
en karusell, på vilken sitta en rad förformar, som,
då de passera glasvannan, doppas ned i
glasmassan och suga upp g. Ämnet överföres till en
huvudform, i vilket ämnet hänger, tills det
överförts till
färdigformen, i vilken flaskan
blåses upp med
pressluft (ang.
verkningssätt se fig. 9).
De modernaste
flask-maskinerna torde nu
vara
Lynch-maski-nen (bild 7) och
Hartford I.
S.-maskinen. Den förra
består av två roterande
”bord”, på vilka resp,
förformar och
färdigformar sitta.
Ämnena från
förformarna överföras mitt
över den punkt där
borden tangera
varandra till det andra
bordets
huvudformar, där de blå-
Fig. 10. Hartford I.
S.-maskinens verkningssätt.
Fig. 11. Automatisk press.
sas upp (bild 8). Maskinen producerar t.ex.
c:a 40,000 300 g flaskor pr dygn. I.
S.-maskinen (bild 9), liksom den nyss nämnda
maskinen konstruerad i USA, torde vara den
produk-tionskraftigaste maskinen, då det gäller mindre
flaskor (en femsektioners I. S.-maskin producerar
c:a 70,000 300 g flaskor pr dygn; ang. arbetssätt
se fig. 10). Dessa maskiner matas genom en
speciell mataranordning, en s.k. feeder, från vilken
glasposter direkt falla ned i maskinernas
förformar. Kolvblåsningsmaskiner av olika
typer äro i drift. Den kanske mest fulländade
är Cornings-bandmaskinen, som producerar 400—
800 glödlampskolvar pr min. En annan ofta
använd glödlampsmaskin är Westlake-maskinen.
Pressning är den äldsta formen för
maskinbearbetning av g. Pressformen av gjutjärn
består av form, ring och mall. I formen kan
mönster ingraveras. Ringen vilar över formen
och bestämmer g:s kant. Mallen el. stämpeln
sitter i själva pressen och pressas ned i den i
formen nedlagda glasmassan, så att denna fyller
formens mellanrum. Vid automatiska pressar
matas formarna, som sitta på ett roterande bord
(fig. 11), med g. från en feeder och pressas ut,
allteftersom formarna successivt passera under
mallen. I automatiska pressar framställas också
t.ex. glasbyggnadsstenar av olika slag. Genom
värmning i en trummelugn till nära mjukning kan
pressglasens yta förbättras (”eldpolering”,
”invärmt pressglas”). Ett mellanting mellan
pressning och blåsning är p r e s s b 1 å s n i n g: ett
ämne tillverkas genom pressning och överföres
varmt till en färdigform, vari det blåses upp.
Dragning av g. användes t.ex. vid
fönsterglastillverkning. Vid
Fourcault-syste-met (fig. 12) flyter i en kontinuerlig vannas
arbetsända en avlång chamottsten, försedd med
en längsgående springformig öppning
(dragdosan, debitösen). över dragdosan står
dragmaskinen, som består av ett system valsar i ett
vertikalt schakt. Genom maskinen nedsänkes vid star-
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
