- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
789-790

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas - Glastillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GLAS

Fig. 12. Fourcaults maskin för
dragning av fönsterglas.

Fig. 15. Kontinuerligt kylrör.

Fig. 13. Fyra stadier
vid tillverkning av månglas.

ten en plåt, som,
sedan den blivit
uppvärmd, häftar an g. i
springan i dragdosan.
Då plåten dragés
upp, följer g. med
och bildar en
glasruta, som i maskinens
överdel kapas till
önskade längder. Vid
Colburn-systemet
dragés g. direkt ur
vannan och överföres,
medan det ännu är

mjukt, medelst ett system valsar till en vågrät
avsvalningskanal. De äldre handmetoderna för
framställning av fönsterglas äro nu helt ur bruk.
V a 1 s g 1 a s erhölls ur stora munblåsta
glascylindrar, som spräcktes upp och planades
genom uppvärmning. Månglas framställdes
genom blåsning av stora glasklot, som klipptes upp
mitt emot pipan och genom rotation gåvos
formen av en skiva, i vars mitt pipan, som senare
avknackades, satt fast (fig. 13). — Glasrör
framställas genom
kontinuerad
dragning och blåsning.
Vid
Danner-förfa-randet rinner g. ned
på en roterande
snedställd
chamott-pipa (fig. 14). G.
fångas an vid pipans
nedre ända, luft
blåses igenom, och det
bildade röret dragés
genom ett system
asbestvalsar mot en

kontinuerlig kapmaskin. Uteslutes
luftinblåsning-en, erhållas i stället glasstavar.

V a 1 s n i n g av g. användes vid framställning
av större glasplattor (plan glas), t.ex.
skyltfönster och spegelglas. G. smältes i stora deglar
och hälles ut på ett med kanter försett
gjutjärnsbord, där det medelst en vattenkyld vals
planas ut (bordvalsningsförfarandet). På så sätt
erhålles råglas. Detta färdigställes genom
slip-ning med successivt finkornigare sand och
poleras. Detta g. går ibland under den något
missvisande beteckningen ”gjutet glas”. Planglas
kan även framställas kontinuerligt från en vanna,
varvid det utvalsas genom ett valspar
(Bicheroux-förfarandet). Genom att samtidigt valsa ihop två
glasskikt med ett mellanliggande ståltrådsnät

Fig. 14. Principskiss över Danner-förfarandet.

erhålles s.k. armerat glas el. trådglas.
Säkerhetsglas* (splitterfritt g.) består av
två planglas, mellan vilka man lagt in en tunn
hinna av något organiskt material, t.ex.
nitro-cellulosa el. konstharts.

Kylning av glas. Om ett varmt
glasföremål, som befinner sig i det plastiska stadiet,
hastigt kyles, uppstå i g. permanenta spänningar,
som ant. spränga g., innan det når rumstemp.,
el. kunna medföra sprängning längre el. kortare
tid efter det g. färdigställts. Detta beror på g:s
ringa värmeledningsförmåga, som medför
stelning av ytterpartierna, medan det inre
fortfarande är plastiskt. De färdigarbetade glasföremålen
måste därför underkastas en långsam
kylnings-el. avspänningsprocess. Man använder ant. k a
m-markylugnar, som fyllas med g. vid relativt
hög temp. (450—650°) och som sedan långsamt få
kallna av sig själva, el. kontinuerliga kanalugnar
(kylrör), i vilka g. på ett transportband
passerar lämpligt avvägda temperaturer (fig. 15).
Kylresultatet kan kontrolleras i polariserat ljus
genom att spänningar förorsaka dubbelbrytning
i glasmassan. — Genom speciella kylmetoder kan
man åstadkomma tryckspänningar i
glasföremålens yta, som förstärka deras mekaniska
hållfasthet. På så sätt erhålles s.k. härdat g., som
begagnas t.ex. för billigare bilrutor, vissa
dricksglastyper m.m.

Efterbearbetning och förädling.
S.k. sprängglas (se sp. 787) befrias i
spräng-maskiner (bild 10) från ”kappan”, kanten slipas
mot en horisontell järnskiva med
karborundum-sand (bild 11) och smältes slutl. till i
kantvärm-ningsmaskiner (bild 12). — Av glasrör,
ampul-ler, kolvar m.m. framställas laboratorieapparater
(kylare, tvättflaskor o.s.v.) genom s.k.
lamp-arbete. Man använder härvid olika typer av
blästerbrännare (glasblåsarlampa) för
böjning och sammanfogning av rör, blåsning av
kulor o.s.v. Medelst lamparbete framställas
också vanl. figurer och djur av glasstavar samt
diverse glassmycken, glaspärlor m.m.

Prydnadsglas, servisglas o.d. förädlas ofta
genom s 1 i p n i n g (bild 14). Mönstret ritas på g.
med rödfärg, varefter man först grovslipar
med karborundumsand och vatten mot en
järnskiva med lämplig profil. Därefter finslipar man
mot en sandsten e.d., varvid ytan blir relativt
jämn och matt (m a 11 s 1 i p n i n g), och slutl.
poleras med pimpsten och vatten mot
korkskiva (bild 13), ibland dessutom med tennaska

— 789 —

— 790 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free