Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasberg - Glasbetong - Glasbjörk - Glasblåsning - Glasbläck - Glasbruk - Glasbultsläktet - Glasdragning - Glaselektricitet - Glasenapp, Karl Friedrich - von Glasenapp, Helmuth - Glaser, Eduard - Glaser, Curt - Glasera - Glasetsning - Glasfluss - Glasförsäkring - Glasförsäkrings-ab. Stella - Glasgalla - Glasgjutning - Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASGOW
”Amor och Psyche”-sagan måste hjältinnan klättra
över ett g. för att återvinna sin make. I ”Den
magiska flykten” kasta de flyende bakom sig en
glasbit, som blir ett g., vilket fördröjer
förföljaren. I ”Prinsessan på g.” vinner hjälten
prinsessan genom att rida till henne uppför ett g., ett
motiv, som dock träffas blott i de västeuropeiska,
särsk. de germanska varianterna, medan de
asiatiska och flertalet slaviska samt en fornegyptisk
från noo-talet f.Kr. låta prinsessan hämtas i ett
torn e.d. G. är sålunda säkert blott ett
försvårings-motiv, infört i Västeuropa, ej ett dödsrikesmotiv,
som äldre forskning gärna antagit. — Sitta
på, komma på g., icke bli gift (med tanke
på svårigheten för en friare att ta sig
uppför g.). v.Sw.
Glasbetong, byggn., murverk, bestående av
täml. tjocka glaskroppar (betongglas), ingjutna
i betong, vanl. tills, med järnarmering. G. kan
ingå som element i väggar, ersättande fönster,
el. utföras i kupol-, resp, valvform el. som
sek-tionerade plantak, som ersättning för lanterniner.
Till g. användes företrädesvis s.k. splitterfritt
glas, som medger, att g. i form av färdiggjutna
plattor kan läggas även i körbanor och utsättas
för hjultryck av 3,000 kp el. mera.
Glasbjörk, art av björksläktet*.
Glasblåsning, se Glas, sp. 784 ff.
Glasbläck, bläck, innehållande fluorvätesyra,
som etsar glas; kan användas för märkning av
glas; förvaras i paraffinerade flaskor.
Glasbruk, se Glas, sp. 781 ff.
Glasbultsläktet, Crystallogo’bius, fisksläkte av
fam. smörbultar, utmärkt av långsträckt, glasklar
kropp utan fjäll. Glasbulten, C. linea’ris, som
blir 4—5 cm lång, förekommer bl.a. i Skagerak
och Kattegatt och lever antagl. pelagiskt utom
vid lektiden, då den uppsöker skalbotten och
antages lägga äggen i tomma maskrör. Hannen
skiljer sig från honan bl.a. genom att underkäken
är böjd uppåt och vid lektiden får tvenne stora
huggtänder, medan honan saknar tänder.
Glasdragning, se Glas, sp. 788.
Glaselektricitet, se Elektricitet, sp. 317.
Glasenapp [gla’za-], Karl Friedrich, tysk
musikskriftställare (1847—1915), doc. i tyska
språket och litteraturen vid polytekniska skolan i Riga.
G:s viktigaste arbete är ”Das Leben Richard
Wag-ners” (6 bd, 1894—1911); därjämte utgav han
”Wagner-Lexikon” (1883), ”Wagner-Encyklopädie”
(1891), ”Bayreuther Briefe” (1907) och ”Siegfried
Wagner und seine Kunst” (1911—19).
von Glasenapp [gla’za-], H e 1 m u t h, tysk
in-dolog (f. 1891), 1928 prof, i Königsberg, 1946 i
Tübingen, har bl.a. utg. framställningar av
hinduismen (1922), jainismen (1925) och buddismen
(1936) samt ”Madhva’s Philosophie des
Vishnu-Glaubens” (1923), ett av de förnämsta bidragen
till kännedomen om hinduismens inre historia.
Bland övriga arbeten kunna nämnas ”Von Buddha
zu Gandhi” (1934), ”Unsterblichkeit und Erlösung
in den indischen Religionen” (1938) och
”Ent-wicklungsstufen des indischen Denkens” (1940).
I ”Handbuch der Literaturwissenschaft” har G.
förf. ”Indische Literaturen”, 1 (1926). [C.F.]L.
Glaser [gla’zar], E d u a r d, österrikisk
forsk
ningsresande och orientalist (1855—1908), företog
1882—94 fyra resor till Sydarabien och samlade,
särsk. vid Marib och i Djof, kopior av över 1,000
mineiska, sabeiska och katabanska inskrifter, som
utgöra ett oskattbart material för studiet av
Syd-arabiens äldre historia, kultur och språk. Bland
G:s skrifter märkas ”Skizze der Geschichte und
Geographie Arabiens”, 2 (1890), och
”Altje-menische Nachrichten” (1906—10). Själv jude
verkade G. för ny judisk kolonisation i Arabien
och kom därvid i fejd med Th. Herzl. — Litt.:
O. Weber, ”E. G:s Forschungsreisen in
Südarabi-en” (1909). O.
Glaser [gla’zar], Curt, tysk konsthistoriker
(f. 1879), först anställd vid Berlinmuseets
kop-parstickssamling, 1926 dir. för det statliga
konstbibi. G. har utg. monogr. över H. Holbein d.ä.,
L. Cranach (och Cranachs teckningar 1922) samt
över Edv. Munch, E. Manet och P. Cézanne.
Bland hans arbeten märkas vidare ”Die
alt-deutsche Malerei” (1924), flera arbeten om
europeisk och japansk grafik samt ”Die Kunst
Ostasiens” (1913) och ”Ostasiatische Plastik”
(1925). EW.
Glase’ra, överdraga med glasyr.
Glasetsning, se Glas, sp. 791.
Glasfluss, en lättsmält, vanl. alkalirik glasmassa.
Glasförsäkring, försäkring mot skada, som
uppkommer på glas genom bräck el. sönderslagning.
Skada, uppkommen genom t.ex. brand, åskslag,
explosion el. repning, innefattas i regel icke i g.
G. uppkom i England och Frankrike samt
infördes 1868 i Sverige. Med den starkt ökade
användning, som glas under senare decennier
fått i moderna byggnader, särsk. affärsbyggnader,
har g. fått en alltjämt ökad betydelse. Vid 1947
års utgång meddelade i Sverige 30 inhemska
försäkringsbolag direkt g. med ett sammanlagt
direkt försäkringsbestånd 31/i2 1947 av 94,2 mkr
och en motsv. premieintäkt av 2,3 mkr. Därjämte
meddelade 12 försäkringsbolag indirekt g. D.
Glasförsäkrings-ab. Stella, se Försäkrings-ab.
Stella.
Glasgalla, se Glas, sp. 778.
Glasgjutning, se Glas, sp. 789.
Glasgow [gla’sgåu], stad i grevskapet Lanark i
Skottland, Storbritanniens näst största och
Skottlands största stad och främsta handels-,
industri-och sjöfartscentrum; 1,106,000 inv. (1947). G.
ligger inom Skotska låglandets rika stenkols- och
järndistrikt, på ömse sidor om Clyde med centrum
35 km från dess mynning. Närmast floden är
terrängen flack men blir längre bort kuperad.
G. fick stadsprivilegier i slutet på 1170-talet och
blev ärkebiskopssäte 1491. Dess folkmängd har
vid 1400-talets mitt beräknats till blott 1,500,
1556 var den c:a 4,500, 1661 14,000 och 1757 25,546.
Ända in på 1770-talet fick nästan all sjöfarten
på G. stanna i Port G. utåt mynningsviken, men
1772 inleddes ett målmedvetet uppmuddringsarbete
i den grunda Clyde (till 4 m, 1851 till 5,5, 1891
till 7 och 1900 till 8 m), och därmed började
stadens lysande tid som storhamn, den blev t.ex.
snart nog Storbritanniens främsta importhamn
för tobak (tidvis med över hälften av Europas
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
