Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasgow - Glasgow, Ellen - Glasgowpokalen - Glasgravering - Glasharmonika - Glashytta - Glasighet - Glasinac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASINAC
Glasgow. Universitetet (t.v.) och gatubild.
sett fått träda tillbaka; bland dess produkter
märkas tråd och tunnare tyger. Slutl. förtjäna
nämnas de elektrotekniska och kemiska, glas- och
keramiska industrierna, sko-, konfektions- och
whiskyindustrierna samt G:s sedan 1700-talet
betydande boktryckerier. P.
Glasgow [gläz’gåu], Ellen Anderson
Ghol-son, amerikansk författarinna (1874—1945). G.,
som växte upp i Richmond, Virginia, tillhörde
en förmögen familj. Efter studier vid sin
hemstads univ. framträdde hon mot slutet av
1890-talet som förf, och gjorde en viktig insats i
amerikansk litteratur som den förste realistiske
skildraren av livet i Sydstaterna. Särsk. ivrigt
vände hon sig mot den där härskande
gammaldags chevalereska uppfattningen av kvinnan som
ett slags överjordiskt väsen. Hennes indignation
över sociala missförhållanden tog sig uttryck i
satir, men hon hade också sinne för humor. Hon
skrev lyrik, och det finns en fin poetisk åder
i hennes prosa, främst i naturskildringarna. Av
hennes romaner kunna nämnas ”The descendant”
(1897), ”The voice of the people” (1900), ”The
battle-ground” (1902) och ”The romance of a plain
man” (1909), en trilogi med motiv från
inbördeskriget, ”Virginia” (1913), ”Life and Gabriella”
(1916), ”The builders” (1919), ”Barren ground”
(1925), ”The romantic comedians” (1926; sv.
övers. ”Mannens andra ungdom”, 1928), ”They
stooped to folly” (1929), ”The sheltered life” (1932;
sv. övers. ”1 lugnt vatten”, 1933) och ”In this
our life” (1941; sv. övers. 1942). G:s ”Works”
utkommo i 12 bd 1938. ”A certain measure”
(1943) innehåller essäer, där G. behandlar sitt
författarskap. E.
Glasgowpokalen [gla’sgåu-], som gåva från
SU 11. _ 801 —
26 —- Red. avsl. Vi 49.
Skottland erhållet vandringspris, om vilket årl. i
febr, tävlas inom Svenska curlingförbundet.
Glasgravering, se Glas, sp. 791.
Glasharmonika, mus., se Harmonika.
Glashytta, se Glas, sp. 782.
Glasighet hos säd (vete och korn) betecknar det
tillstånd, då kärnan är genomlysande och
brottytorna vid avbrytning äro täta och glasartade i
mots. till icke genomlysande kärna med mjölig
brottyta (mjölighet). G. är beroende av
halten råprotein, vilken dels sammanhänger med
sorten, dels med närings- och klimatförhållanden.
Vårvetesorterna besitta sålunda i allm. en mera
glasig kärna än höstvetesorterna. Riklig tillgång
på kväve, snabb mognad och torrt bärgningsväder
öka g. Glasigt vete ger ett mjöl med bättre
bak-ningsduglighet. För maltkorn är g. däremot en
nackdel, i det att den högre proteinhalten ger en
lägre extrakthalt. - Eo.
Gla’sinac [-ats], högplatå i Bosnien, ö. om
Sarajevo, bekant på gr. av där belägna, väldiga
gravfält från förhistorisk tid, omfattande mer än
20,000 gravhögar. Gravhögarna äro mestadels av
obetydlig höjd och i de flesta fall byggda
uteslutande av mindre och större stenar utan
jordhölje. Högarna innehålla ofta ett flertal
gravläggningar, stundom 15 el. flera; brandgravarna
äro sällsynta i förh. till skelettgravarna, men i
en del fall förekomma båda gravskicken i samma
hög. Skeletten äro i allm. orienterade i ö.—v.
Huvudparten av gravhögarna tillhöra den äldsta
kontinentaleuropeiska järnåldern, hallstattiden,
men dessutom föreligga gravar både från La
Tène-tid och romersk kejsartid.
Hallstattidens föremålstyper inom G. visa, att
G:s bebyggare stått i ganska livliga förbindelser
— 802 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
