Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmålning - Glasmästarsill - Glaspapper - Glaspell, Susan - Glaspressning - Glaspärlor (sandpärlor) - Glasrör - Glass, glace - Glass, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASS
verksmässig synpunkt allt sämre utförande och
användandet av undermåliga färger förföll dock
även denna gren av den gamla konstarten under
1600-talet. Glasmålningskonsten var därefter fullst.
död under nära 200 år. Först 1800-talsromantiken
återvann intresset för densamma. Den första
glas-målningsanstalten upprättades i München 1827.
Tekniska landvinningar, t.ex. upptäckten av
opal-glaset, det trefärgade överfångsglaset och
transparent guldglas, ha bidragit att skapa
förutsättningar för en ny blomstringsperiod.
I Sverige finnas endast ett fåtal medeltida g.
bevarade, huvudsaki. på Gotland (Dalhem, Lye) och
i Uppland, men av skriftliga källor veta vi, att en
rikedom av sådana verk en gång prytt våra
kyrkor. Återupptagandet av konsten skedde 1889
genom R. Callmander. Bland svenska glasmålare
märkas E. Forseth, H. Gehlin och G. Theander
(Köpenhamn). I Norge, som är ledande på
området, har g. utövats av E. Vigeland (har i Sverige
gjort fönster i Oscarskyrkan i Stockholm och i
Lunds domkyrka), av O. Wold-Torne och hans
kvinnliga elev Fröydis Haavardsholm samt av G.
Kielland m.fl. GS.
Glasmästarsill, sillinläggning i ättiklag,
smaksatt med hela kryddor, morötter, dill, lök m.m.
Sillen skäres tvärs över i större bitar. Ryggbenet
och skinnet kvarsitter.
Glaspapper, se Slippapper.
Glaspell [gläs’pal], Susan, amerikansk
författarinna (1882—1948). G. studerade vid univ., var
en tid journalist, bl.a. i Chicago, deltog, efter
giftermål med G. C. Cook 1913, i The Little
Theatre-rörelsen i Provincetown, Mass., för vilken hon
skrev skådespel, vari hon själv uppträdde,
”Sup-pressed desires” (1916; tills, med maken) och
”Trifles” (1917). Efter att 1917 ha flyttat till
Greenwich Village, New York, skrev hon bl.a.
”Woman’s honor” (1918), ”Bernice” (1919), ”The
inheritors” (1921) och ”Verge” (1922). Hennes
mest betydande skådespel är ”Alison’s house”
(J93o), som handlar om Emily Dickinson. G. har
skrivit flera romaner, ss. ”The glory of the
con-quered” (1909), ”Fidelity” (1915), ”Brook Evans”
(1928) och ”The morning is near us” (1939).
”The road to the temple” (1927) är en självbiogr.
skildring. E.
Glaspressning, se Glas, sp. 788.
Glaspärlor (de minsta kallade sandpärlor)
tillverkas av ända till nästan trådsmala, ofta
kulörta glasrör, som med maskin kapas i önskade bitar.
Dessa upphettas, så att de skarpa kanterna smälta,
om man vill ha dem av pärlform (jfr Strass). För
att de ej skola smälta ihop, inknådas de först i
en massa, som isolerar dem från varandra. Större
fasetterade g. tillverkas i formtänger, där de
pressas. G. voro under 1800-talets början mycket
moderna till broderier, virk- och stickarbeten, ofta
tillsammans med stålpärlor. Sandpärlor försäljas
uppträdda på trådar i knippen. G. tillverkas
hu-vudsakl. i Venedig (Murano) och Tyskland. I.
Glasrör, se Glas, sp. 789.
Glass, glace (fra., eg. is), maträtt av frusen
kräm, bestående ant. av sjuden äggsmet, tillsatt
med grädde och olika smaktillsatser, ss. vanilj,
mocka el. pistasch, el. av endast fruktsaft och
sockerlag. G. skall först ha använts av Katarina
Glasmålning av Einar Forseth i Karolinska sjukhusets
gravkapell, 1940.
av Medici (1500-talet). Rätten är ej svår att
åstadkomma. En glass maskin användes för
själva frysningen. Maskinen består av en yttre
större träbytta, i vilken den löstagbara
glassdosan placeras. Dosan är gjord av förtent
järn med en centralt placerad
omröringsanord-ning, bestående av en axel, försedd med vingar,
samt vev med handtag. I mellanrummet mellan
träbyttan och dosan packas en blandning av is
och salt. Dosan fryses en stund, innan
glassmeten ihälles. Då smeten hällts i dosan, pålägges
locket, helst med papper emellan, så att ej salt
kan komma ned i g. Då frysningen börjar,
kringvrides veven och därmed vingarna, som då
omröra smeten, varmed fortsättes, tills denna är
jämnt frusen. För ”stjälpt glassform” packas
den något frusna g. i en fasonerad form med
lock, vilken ställes i en balja med is och salt.
Gräddglass, som frusits utan att vridas i
glassmaskin, kallas glace parfait [-fä’] (fra., eg.
fulländad g.). — Glace au four [å fo’r] är med frukt
och likör smaksatt g., som täckes med vispad
äggvita och hastigt gräddas i ugn (fra. fourf. —
Efterrätter av g. kunna också med lätthet
åstadkommas i moderna kylskåpslådor. I.Ny.
Glass, Louis Christian August, dansk
ton
— 805 —
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
