Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glattvalar - Glatz - Glauber, Johann Rudolf - Glauber, Jan - Glaberit - Glaubersalt, natriumsulfat - Glaucescens - Glauchau - Glaucidium - Glaucium - Glaucomus - Glaucopus - Glaucus - Glaukofan - Glaukom, grön starr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAUKOM
Glattvalar, fam. av underordn. bardvalar*.
Glatz [gla’ts] (ty.), po. Klodzko, tjeck. Kladsko,
stad i Polen, inom den kring övre Glatzer Neisse
mot Tjeckoslovakien inskjutande delen av det
forna tyska Niederschlesien; 21,875 inv. (1939).
På gr. av sitt strategiskt viktiga läge vid vägen
Böhmen—Breslau har G. sedan gammalt varit
befäst; på Schlossberg ligger en i klippan
insprängd fästning. Mekaniska verkstäder,
tegelbruk, trä- och skoindustri. —- Av borgen Glatz med
kringliggande trakt bildade Georg Podiebrad av
Böhmen ett grevskap, som från 1534 tillhörde
Böhmen och 1742 kom under Preussen. P.;H.Bg.
Glauber [-au’-], Johann Rudolf, tysk
kemist (1604—68), förde ett oroligt liv i olika
länder och har, trots att- han delade mycket av sin
tids vidskepliga alkemistiska föreställning, riktat
den tekniska kemien med många rön, t.ex. rörande
salpeterfabrikation, glasfabrikation, färgning,
ät-tik- och sprittillverkning. G. nedlade ett stort
arbete på studiet av hur råprodukter skola utnyttjas
i kemiskt hänseende, och man har kallat honom
den förste tekniske kemisten. Särsk.
betydelsefulla voro hans undersökningar över salters
sön-derdelning av syror och baser, vilket ledde till
framställning av saltsyra och flera viktiga
metall-klorider samt till natriumsulfat, efter honom
kallat glaubersalt. Lj.
Glauber [-äu’~], Jan, nederländsk målare (1646
—1726), kallad P o 1 y d o r o, utförde heroiska el.
arkadiska landskap i Poussins anda.
Glauberi’t, miner., dubbelsalt av natrium- och
kalciumsulfat, Na2SO4-CaSO4, monoklina tavelformade
kristaller, färglösa el. ljust färgade. G. bildas
genom kristallisation ur vattenlösning, t.ex. vid vissa
saltsjöar, el. genom mineralomvandling, t.ex. i
gips-och saltlager.
Glaubersalt [-au’-], lat. sal mira’bile,
natriumsulfat, Na2SO4, ioH2O, förekommer i naturen i
färglösa monoklina kristaller i lager av
bergsalt, framför allt i Alperna, och i saltsjöar, t.ex.
Kaspiska havet (Kara bugaz) och Eltonsjön. G.
framställes huvudsaki. som mellanprodukt vid
sodafabrikationen och har stor teknisk
användning inom glas- och ultramarinfabrikationen, i
färgerier o.s.v. Kristalliserat g. förvittrar lätt i
luften under avgivande av kristallvatten och
övergår då i ett vitt pulver. I vattenfritt tillstånd
benämnes det kalcinerat g. och kommer som
sådant även i handeln. G. är uppkallat efter J. R.
Glauber. K.A.G.;Wk.
Glauce’scens (lat., eg. som blir blågrön),
artnamn på växter med blågrönaktig färg el., särsk.
om svampar, med sådan färg, småningom
framträdande efter brytning.
Glauchau [gläu’zäu], stad i Sachsen, vid
Zwickauer Mulde 25 km v. om Chemnitz; 33,586
inv. (1939; 6,292 1834). G., som blev stad 1335,
har två slott från 1400—1500-talen. Det är en
betydande industristad (textil-, maskin- och
metallindustri) och har flera skolor för fackutbildning.
Glauci’dium, släkte av fam. ugglor med o. 40
arter, av vilka sparvugglan* förekommer i Sverige.
Glaucium [-äu’-], släkte av fam. vallmoväxter
med 21 arter, huvudsaki. i Medelhavsländerna.
G. har tvårummig skida till skillnad från det
närstående släktet Chelido’nium (skelört), som
Glaucium flavum.
har enrummig. I
Sverige förekommer
sällsynt på grusiga
havsstränder i Halland och
Bohuslän G. flavum,
strandvallmo, en
5—8 dm hög, blågrön
ört med parflikade,
strävhåriga blad och
stora, ensamma, gula
blommor. Denna art,
jämte den närstående
G. cornicula’tum, som
har röda blommor
med svart basfläck,
odlas som
prydnadsväxter. A.Ve.
Glaucomus [-au’-],
släkte av underfam.
flygekorrar*.
Glaucopus [-au’-] (lat.,
till glaiicus, blågrå,
blågrön, och grek, pus,
fot), artnamn på
svampar med blågrön fot.
Glaucus, -a, -um [-au’-]
(lat., blågrå, blågrön), ofta använt artnamn på
växter och djur av blågrå el. blågrön färg.
Glaukofa’n (till grek, glaukos’, blågrå, och
fai’nein, göra synlig), monoklint mineral av
am-fibolgruppen*.
Glaukom [-å’m] (av grek, glaukos’, blå-,
grönaktig), grön starr, en ögonsjukdom, som
fått sitt namn på gr. av den grönaktiga
reflex, som i många fall synes i ett
glau-komsjukt ögas pupill. Sjukdomen består i en
ökning av trycket inom ögat, varigenom synnervens
och näthinnans nervösa element skadas. Dess
orsak är ej klarlagd. G. synes vara ärftligt, och
dispositionen är större hos vissa raser. Vanl.
framträder g. först vid högre ålder och angriper båda
ögonen, om än ej samtidigt. Man brukar efter
förloppet skilja två olika former av g., vilka dock
kunna övergå i varandra. Det enkla g.
(glauco’-ma simplex, Donders g.) ger sig tillkänna genom
en långsam och fullst. smärtfri försämring av
synen, utan att någon förändring kan iakttagas på
ögats yttre. Småningom bortfaller allt större del
av synfältet, och den stora faran är, att den sjuke
icke upptäcker detta, så länge motsvarande del av
det andra ögats synfält är oskadad och den
centrala synen icke är angripen. Det
inflammatoriska g. (glaucoma inflammato’rium)
uppträder i anfall, till en början sällan förekommande
och kortvariga, men med tiden ökande i intensitet
och frekvens. Under anfallet är synen dimmig och
regnbågsfärgade ringar visa sig kring ljuslågor,
pupillen är vidgad, hornhinnan grumlad, ögat har
ett inflammerat utseende, och smärtor uppträda.
Ett svårt glaukomanfall är ett av de mest
smärtsamma tillstånd, som finnas. Sjukdomens båda
former efterlämna en bestående skada på synen i
form av av synfältsinskränkning. Denna kan taga
olika former. Vanligast är ett bortfall av en el.
båda av synfältets nasala kvadranter, men man
kan även se en koncentrisk inskränkning i
periferien el. en central defekt med blinda fläcken som
- 813 -
— 814 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
