Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gleerup, 2. Asmund - ab. Gleerup, C. W. K. - Gleichen - Gleichenia - Gleichen-Russwurm, 1. Carl Alexander - Gleichen-Russwurm, 2. Heinrich von - Gleichschaltung, likriktning - Gleim, Johann Wilhelm Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLEERUP
terade helstatspolitiken, närmade sig G. jämte
enstaka partivänner nationalliberalismen. Han slogs
ut vid nyval 1852 och spelade därefter icke någon
politisk roll. A.O.
ab. Gleerup, C. W. K., Lund, övertog 1897 den
förlagsverksamhet, som 1826 grundats av C. W.
K. Gleerup* och efter dennes död 1871 fortsatts av
sonen Jacob G. (1834—1914); aktiekapital 600,000
kr; nuv. verkst. dir. prof. Algot Werin. Förlaget
har sedan gammalt stått i nära kontakt med förf,
tillhörande Lunds univ. och i övrigt framför allt
förlagt religiös litteratur, skolböcker o.d.
Gleichen [gläi’%an], två grupper av medeltida
slott i Tyskland, vilka fått sitt namn av att de
likna varandra (ty. gleich, lik). Den ena
gruppen består av Wanderslebener Gleiche, Mühlberg
och Wachsenberg, ”die drei Gleichen”. Dessa äro
belägna i Thüringen mellan Gotha och Erfurt.
Två andra slott Neuen-Gleichen och
Alten-Gleichen, båda ruiner, ligga s.ö. om Göttingen.
— Från Wanderslebener Gleiche härstammar
den grevliga släkten Gleichen, vars medl. eg. voro
grevar av Tonna men togo namn efter borgen G.
Den förste kände företrädaren för ätten var
greve Erwin av Tonna, omnämnd i början av
1100-talet. — En greve Ernst av G. möter i
Danmarks historia på 1250-talet, trol. var han
legotruppförare. Han gifte in sig i de danska
stormansätterna och befann sig i den kungliga
rådgivarkretsen under Abels, Kristoffers och Erik
Klippings tid, men efter 1267 är han försvunnen
ur källorna. Hans söner Albert och Henrik
framträdde på 1280-talet, sedan oppositionen mot
Erik Klipping hade kommit till makten. — En
sägen om en greve av G., som levde i bigami,
uppstod mot mitten av 1500-talet kring en i
domen i Erfurt befintlig gravsten och gav
upphov till en omfattande dramatisk litteratur.
Släkten utslocknade 1631, varefter grevskapet och
titeln tillhört olika adelsätter; det förstn.
införlivades 1811 med hertigdömet
Sachsen-Koburg-Gotha. Titeln greve av G. bäres numera
endast av huvudmännen för grenarna Langenburg,
Ingelfingen och Oehringen inom furstliga linjen
Hohenlohe-Neunstein. — Prins Victor av
Ho-henlohe-Langenburg (1833—91), systerson till
drottning Viktoria av England, 1887 amiral i
brittisk tjänst, erhöll 1861 konfirmation i England
på titeln greve G. men utbytte den 1886 mot
prinstiteln. Hans son var Albert Edward
Wil-fred (1863—1937), greve av G., från 1917 Lord G.,
vilken deltog i boerkriget. Han var militärattaché
i Berlin och
Washington, ledde under i:a
världskriget 37 :e
divisionen (1915—16)
och organiserade 1917
—18 ententens
underrättelseväsen. Han
drog sig 1919 tillbaka
med generalmajors
rang. Han skildrade
i en rad böcker
upplevelser från sina olika
uppdrag. [Th.]I.An.
Gleichenia [glaike’-],
släkte av fam. Gleiche-
Gleichenia polypodioides.
A fertilt segment, B del av
detsamma, C sporangium.
! niaceae bland ormbunkarna med o. 80 arter,
hu-vudsakl. inom tropiska bältet, xerofyter,
ört-artade lianer med krypande jordstam, upprepat
gaffelgrenade blad, vilkas yttersta grenar äro
flikade och på undre sidan bära små, rundade
spo-rangier utan indusium. Fam. har under tidigare
perioder i jordens historia, särsk. krittiden, varit
rikt differentierad och haft stor utbredning.
Gleichen-Russwurm [glai’xan-ros’vorm]. 1) Carl
Alexa nder G., tysk författare (1865—1947). G-,
som på mödernet stammade från diktaren Fr.
Schiller, om vilken han utgav en rad arbeten, bl.a.
biogr. ”Schiller. Die Geschichte seines Lebens”
(1913), Skrev romaner, noveller, skådespel och
dikter samt populärfilosofiska avh. men gjorde
sin egentliga insats som kultur- och
samhällshis-torisk skriftställare. Hans huvudarbete är en serie
studier över seder och bruk hos europeisk
överklass från antiken fram till 1900, småningom
samlade under titeln ”Geselligkeit, Sitten und
Gebräu-che der europäischen Welt 1789—1900” (1909; sv.
övers. ”Sällskapslivet”, 1911), ”Das galante
Europa” (1911; sv. övers. 1919), ”Elegantiae” (1912),
”Der Ritterspiegel” (1918; sv. övers. ”Riddarlivet”,
1921), ”Die gotische Welt” (1919) och ”Die Sonne
der Renaissance” (1921). Av G:s omfattande
produktion kunna vidare nämnas ”Sieg der Freude. Eine
Ästhetik des praktischen Lebens” (1909), ”Die
Schön-heit. Ein Buch der Sehnsucht” (1917), ”Das wahre
Gesicht. Weltgeschichte des sozialistischen
Gedan-kens” (1919), ”Gesellschaftskunst. Ein Büchlein
von Konversation und feiner Sitte” (1921), ”Von
Art und Unart. Ein Zeitspiegel des guten Tones”
(1925) och ”Weltgeschichte in Anekdoten” (1929).
”Ein Rückblick an seinem 60. Geburtstag” (1925)
har självbiogr. innehåll. E.
2) Heinrich von G., politisk skriftställare
(f. 1882), blev efter i:a världskriget drivande kraft
i flera ultrakonservativa sammanslutningar och var
en av grundarna av den tysknationella Herrenklub.
Efter nationalsocialismens genombrott 1933
upphörde G:s politiska verksamhet.
Gleichschaltung [gläi^Jaltorj] (ty.),
likriktning, politisk term, nyttjad om
nationalsocialisternas strävan att samordna kultur-,
närings-och samhällslivets alla krafter för av staten
fastställda syften samt att underordna dem alla
den nationalsocialistiska staten och statsledningen;
negativt sett betyder G. ett förbud mot fria
diskussioner och åtgöranden på de områden, där
statsledningen gör anspråk på att få dirigera.
Gleim [glaim], Johann Wilhelm
Lud-w i g, tysk skald (1719—1803). Under sin
studenttid i Halle var G. med om att grunda den s.k.
ana-kreontiska diktarskolan. Sedermera bosatt i
Hal-berstadt, där han blev kanonikus, stod han i livlig
kontakt med den litterära utvecklingen i Tyskland
och tog sig särsk. an de unga skalderna (”Vater
Gleim”). Någon djupare förståelse för det
livskraftigaste i tiden ägde han dock ej. Mest berömd
har G. blivit genom ”Preussische Kriegslieder. . .
von einem Grenadier” (1758, kritisk ed. av A.
Sauer, 1882), vari han besjöng Fredrik II. Vidare
skrev G. ”Fabeln” (1756—57), ”Lieder nach dem
Anakreon” (1766), ”Oden nach dem Horaz” (1769).
”Sämtliche Werke” (8 bd, 1811—13). — Litt.: K.
Becker, ”G.” (1919). • A.Bd.
— 819 —
— 820 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
