Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glechoma - Gleditsch, Johann Gottlieb - Gleditsch, 1. Jens - Gleditsch, 2. Ellen - Gleditschia - Glee - Gleerup, släkt - Gleerup, 1. Christian Wilhelm Kyhl - Gleerup, 2. Asmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLEERUP
i Gamla världens tempererade områden. Enda
svenska art är G. hedera’cea, j o r d r e v a, en på
gräsbevuxna ställen i Europa och n. Asien, från Island
till Japan förekommande ört, krypande, med
upprätta grenar, njurlika, naggade el. sågade blad,
violetta el. blå, ensidigt riktade blommor i
bladvecken och nästan platt övre kronläpp. Förutom
två-könade blommor finnas honblommor av hälften
mindre storlek. Den östeuropeiska G. hirsu’ta odlas
ej sällan i trädgårdar. W.
Gleditsch, Johann Gottlieb, tysk botanist
(1714—86), prof, och dir. för botaniska trädgården
i Berlin 1746. G. biträdde Linné i striden mot
J. G. Siegesbeck rörande förekomsten av kön
hos växterna, gjorde uppmärksammade
pollina-tionsförsök med en palm i Berlins botaniska
trädgård 1749, utgav ”Methodus fungorum” (1753)
och sökte påvisa sexualitet även hos svamparna.
Han framlade ett eget växtsystem i ”Systema
plantarum a staminum situ” (1764) och utgav
2:a uppl. av Linnés ”Philosophia botanica” (1780).
G. offentliggjorde vidare flera större medicinskt
botaniska arbeten och bidrog med bl.a.
”Systema-tische Einleitung in die neuere ...
Forstwissen-schaft” (2 bd, 1774, 2 Aufl. 1775) till att ge
skogs-skötseln en naturvetenskaplig grund. A.Hr.
Gleditsch. 1) Jens Gran G., norsk teolog och
kyrkomän (1860—1931), präst i Oslo, biskop i
Ni-daros stift 1923—28, teol. hedersdr i Lund 1918.
G. var en djup och originell teologisk tänkare
och religiös förkunnare, en sällsynt skarp och
spirituell skriftställare. I den norska
kyrko-striden, som utbröt med den kritiska
teologiens genombrott kring sekelskiftet, var G. en
av de frisinnade ledarna, som bl.a. genom sin
ma-nuduktörverksamhet i systematisk teologi vid
univ. i Oslo utövade ett starkt inflytande på de
yngre teologgenerationerna. G. skrev flera smärre
teologiska arbeten, läroböcker i kristendom, en
predikosamling och dessutom en stor mängd
uppsatser i dags- och tidskr.-pressen samt redigerade en
tid ”Norsk kirkeblad” och ”Kirke og kultur”. —
Litt.: ”Norsk kirkeblad”, G.-hefte 1920; E.
Berggrav i ”Kirke og kultur”, 1920. A.J.F.
2) Ellen G., den föreg:s brordotter, kemist
(f. 1879), studerade 1907—12 hos Mme Curie i
Paris, blev doc. i Oslo 1916, prof. 1929. G. har
utg. ett flertal avh.
över radioaktiva
problem. Hon utgav
jämte Eva Ramstedt
1917 ”Radium och
radioaktiva
processer”, en populär
framställning. G. har
deltagit i arbetet för
kvinnornas
frigörelse och varit ordf, i
de kvinnliga
akademikernas internationella sammanslutning IFUW.
GlediVschia,
växtsläkte av fam.
Cae-salpinia’ceae med 12
arter i tempererade
och subtropiska Asien,
Gleditschia triacanthos.
Afrika och Nordamerika, träd med enkla el.
gre-niga, genom omvandling av adventivskott bildade
tornar, parbladiga blad utan stipler, små
grönaktiga el. vita blommor i klasar samt plattade,
läder-artade el. köttiga baljor. G. triacan’thos, k r i
s-t u s ak a s i a, ”Kristi törnekrona”, från mell. och
s. Nordamerika och i Europa allmänt odlad som
prydnadsträd, lämnar jämte andra arter ett
håll-fast och varaktigt virke. Baljorna, i hemlandet
använda till kreatursfoder, innehålla en mjuk,
köttig massa, varur framställes mjöd. G.
Glee [gli] (eng., från angelsax. gléo el. gligge,
musik), i England namn på en världslig sång
för 3 el. flera (solo-)röster, vanl. mansröster, a
cappella. G:s stil är enkel, utan polyfoni. De
mest framstående kompositörerna av g. voro S.
Webbe (1740—1816), Th. Attwood (1765—1838),
W. Horsley (1774—1858) och Th. A. Arne (1710
—78). — Gleeclub [-klnbb], sångsällskap, mest
manskörssällskap.
Gleerup [gle’r-], släkt, stammande från en by med
samma namn i Rinds hd, Jylland. Till Sverige
inflyttade G.i) 1826. En son till honom var
sjökaptenen Fredrik Waldemar G. (1840—1918),
uppfinnare av det nautiska instrumentet ”Navis
azimut”*, och en sonson var majoren Sten E
d-v a r d G. (1860—1928), som 1883—85 var anställd
i Kongostatens tjänst och 1885—86 som den förste
svensken korsade Afrikas kontinent från v. till ö.;
sina upplevelser skildrade han i ”Tre år i Kongo”
(1887—88). C.
1) Christian Wilhelm Kyhl G.,
bokhandlare och bokförläggare (1800—71), kom som
yngling från Aalborg till Köpenhamn, där han
några år arbetade i
Gyl-dendalske Boghandel;
överflyttade 1826 till
Lund, där han
uppsatte en boklåda, som
snart utvidgades också
med utländska
förbindelser. Understödd av
H. Reuterdahl o.a.
akad. lärare började G.
också
förlagsverksamhet, som även den blev
betydande; dess
förnämsta område blev
den religiösa
litteraturen, men även
språkve
tenskapliga o.a. vetenskapliga arbeten samt
skolböcker förlädes. Efter G:s död delades företaget i
tre: sortimentsbokhandel, pappershandel samt
bokförlag, ab. C. W. K. Gleerup*. — Litt.: E.
Wrang-el, ”C. W. K. G. och det Gleerupska förlaget”
(1926). E.W.
2) A s m u n d Christian G., den föreg:s
halvbror, dansk politiker (1809—65), urspr.
folkskollärare, var 1848—49 medl. av riksförsamlingen,
1849—52 av Folketinget. G. deltog ivrigt i den
begynnande bonderörelsen på Själland, var duglig
agitator men ingen saklig kraft. Mest känd är han
för sitt tal ”Nu kommer Bonden”, som hölls vid
en fest med anledning av överlämnandet till
kungen av den stora adressen om bondecirkulärets
upphävande. G. medverkade vid stiftandet av
Bonde-vennernes Selskab, men då bondevännerna
accep
— 817 —
— 818 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
